En ny avhandling från Mittuniversitetet gör det mer effektivt att förstå kopplingarna mellan livsvillkor och genusmönster i psykisk hälsa. Evelina Landstedt som presenterar avhandlingen har använt sig av ett genusperspektiv för att bättre förstå kopplingar mellan livsvillkor och genusmönster i psykisk hälsa.
Skillnad mellan pojkar och flickor
Sociala relationer och krav är livsvillkor som är starkast kopplade till psykisk ohälsa och utsatthet och våld är direkta riskfaktorer, för såväl pojkar som flickor. När det kommer till mycket stress, psykiska besvär och självskadande beteende visade resultaten dock att pojkar rapporterar dubbelt så mycket problem än flickor.
Kulturella som strukturella aspekter bidrar starkt till en skev fördelning av riskfaktorer som sedan, enligt Evelina Landstedt, återspeglar sig i skillnaderna i psykisk hälsa mellan pojkar och flickor.
– Vi måste göra mer än att konstatera skillnader i psykisk hälsa mellan flickor och pojkar. Vi behöver problematisera vad det betyder att vara tjej eller kille i dagens samhälle. Hur ser förutsättningarna ut?
Detta säger Evelina Landstedt i ett uttalande från Mittuniversitetet.
Viktiga åtgärder
Eftersom studien visar att samhällsklimatet och förutsättningar i livet är så starkt betydande när det kommer till ungas psykiska hälsa måste samhället, enligt Evelina Landstedt, uppmärksamma livsvillkor och även betrakta detta ur ett genusperspektiv. Vad är skillnaderna mellan att vara ung tjej och kille – hur påverkas ungdomar, tjejer som killar, av samhällsstrukturer och kulturella aspekter?
– Det krävs förebyggande och hälsofrämjande insatser på alla nivåer i samhället, men jag vill särskilt framhålla skolans roll. Skolan är en otroligt viktig arena.
Så avslutar Evelina Landstedt uttalandet och man kan bara dra slutsatsen att vikten av att ha en fungerande skola, våra ungdomars ”arbetsmiljö”, än en gång framhålls och poängteras och bör finnas i åtanke hos alla beslutsfattare när man talar om utveckling, förvaltning och framtid av skola och omsorg.
