Hjärtprofessorns fem råd som räddar diabeteshjärtat

Hjärtprofessorns fem råd som räddar diabeteshjärtat

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Publicerad: 2019-11-14
Författare: Adam Wenell

Typ 2-diabetes handlar om blodsocker och insulin – men är också en hjärt-kärlsjukdom. I dag är det Världsdiabetesdagen och vi ger er hjärtprofessorns fem råd för att rädda diabeteshjärtat.

Lars Rydén är nestor inom svensk och europeisk kardiologi (hjärt-kärlsjukdomar) och senior professor, FOU – Tema hjärta och kärl, Karolinska Universitetssjukhuset.

Paradigmskifte i vården av patienter med typ 2-diabetes

I höst har det kommit nya riktlinjer för hur diabetespatienter ska behandlas och Lars Rydén beskriver dem som ett paradigmskifte i vården av patienter med typ 2-diabetes med hög risk för hjärt-kärlsjukdom, något som flertalet patienter har.

– Debutåldern för typ 2-diabetes spelar stor roll för hur det går. Om du får det som 70–80-åring mister du i princip ingenting av din livslängd. Får du däremot typ 2-diabetes vid 40 års ålder så förkortas ditt liv med sex år om du är man och sju år om du är kvinna. Och typ 2-diabetes kryper ner i åldrarna. Men det glädjande är att om man får kontroll på riskfaktorerna så kan man leva lika länge som en person som inte har sjukdomen, säger Lars Rydén.

Fem handfasta råd till dig med typ 2-diabetes

Sluta röka! Det finns ingenting som kan förbättra dina hälsoodds lika mycket som att sluta röka, men kom ihåg att det är svårt att sluta röka och att du har rätt till hjälp hos din läkare eller sjuksköterska. Det finns rökavvänjningskliniker och läkemedel som stöd.

Sluta banta! Bry dig inte om din övervikt lika mycket som att du sitter stilla. Sätt igång och rör på dig minst tre timmar i veckan, och se till att det du gör när du motionerar sätter stora muskelgrupper i rörelse. När musklerna jobbar lär de sig mycket bättre att ta hand om överskottssocker genom att insulinkänsligheten ökar. Vad vikten beträffar – se till att du håller den vikt du har. En ökad fysisk aktivitet kan dessutom hjälpa till att få ner den en del.

Ha koll på sockret! HbA1c (långtidsblodsockret) är en stark riskfaktor för framtida hjärtinfarkt och stroke. Se till att du når ditt målvärde och ligger stabilt. Om du inte har fått ett målvärde satt eller känner till det, försäkra dig om att du blir medveten om detta och fråga din doktor hur du ligger till. Är det dåligt så fråga hur det kan bli bättre. Säg att du vill nå målvärdet och inte låta det stiga!

Vet ditt blodtryck och kolesterol! Ta reda på vilken blodtrycksnivå och vilket kolesterolvärde du bör ha för att vara ur riskzonen? De som lyckats ligga vid sitt mål, med hjälp av livsstil och mediciner, klarar sig mycket bättre än de som inte gör det.

Har du rätt medicin? Uppmärksamma din läkare på att det har tillkommit ett par grupper av nya mediciner, GLP-1-receptoragonister och SGLT-2-hämmare. De nya europeiska behandlingsriktlinjer som kom ut i augusti 2019 framhåller att alla individer med diabetes som har en hjärt-kärlsjukdom eller som lever med mycket hög risk att utveckla en sådan komplikation bör behandlas med endera av dessa nya läkemedel. Förutom att sänka blodsockret har de en skyddande effekt på hjärtat och minskar risken för allvarliga hjärt-kärlhändelser som till exempel en hjärtinfarkt eller stroke och kan dessutom vara livsförlängande.

Sluta skuldbelägg

Möjligheten att påverka sin hälsa och typ 2-diabetes kan dock också vändas mot patienten, enligt Lars Rydéns erfarenhet. I synnerhet när det gäller frågan om överviktiga patienter som inte lyckas gå ned i vikt på egen hand.

–  Vi har varit väldigt duktiga inom sjukvården på att skuldbelägga de här patienterna och det tycker jag är förskräckligt. De kan rå för om de motionerar eller inte, men deras hunger och aptitreglering är inte deras fel. Uppmuntra dem i stället att röra på sig, skuld tror jag sällan har hjälp någon människa på traven, säger Lars Rydén.

Initiera en diabetesutredning

Lars Rydén uppmanar också människor ur en annan kategori, de som har drabbats av hjärt-kärlsjukdom utan att ha fått diagnos typ 2-diabetes, att initiera en diabetesutredning.

– Människor med exempelvis kranskärlssjukdom, åderförkalkning i benen eller stroke, representerar en högriskkategori för typ 2-diabetes. Väldigt många av dem har diabetes där hjärtinfarkten kanske är första symptomen på sjukdomen, men där de tyvärr inte blivit utredda för det. De som läser det här och som har eller haft någon av besvären borde därför fundera på om de verkligen blivit undersökta för sockerstatus, säger Lars Rydén.

Patientliv kan räddas och livskvaliteten öka

Genom att i framtiden fokusera mer på hjärt-kärlsjukdom, som utgör en stor del av de eventuella komplikationerna för en patient med typ 2-diabetes, tror Lars Rydén att patientliv kan räddas och livskvaliteten öka, samtidigt som samhällskostnader sänks. Det är diabeteskomplikationerna som kostar mycket för samhället och läkemedel utgör en mycket mindre del.

– Det finns aktuella svenska observationsstudier som talar för att om du som patient i 40- till 60 års ålder når dina målvärden och eliminerar dina riskfaktorer har du egentligen inte någon större risk att dö i förtid, få hjärtinfarkt eller stroke än de människor som inte har diabetes.

FAKTA: typ 2-diabetes

  • Diabetes är ett samlingsnamn för flera olika sjukdomar, som alla har gemensamt att blodsockernivån är för hög.
  • Cirka 500 000 svenskar har diagnosen och nio av tio av dessa har typ 2-diabetes.
  • Orsaken till sjukdomen varierar men arvsanlag, övervikt, stress, hög ålder och en inaktiv livsstil är några riskfaktorer.
  • Många är i förstadiet till typ 2-diabetes eller till och med har sjukdomen utan att veta om det. Vanliga symptom är ökad törst, stora urinmängder och trötthet.
 

Veckans fråga

Har du drabbats av influensan än i år?

Nyhetsbrev

E-postadress