Hälsoångest (hypokondri) - symtom, orsaker och behandling

Hälsoångest (hypokondri) - symtom, orsaker och behandling

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Publicerad: 2019-06-17
Författare: Stefan Nordström

Att lida av hälsoångest (tidigare kallat hypokondri) är att ha omåttlig ångest över sin hälsa eller att drabbas av sjukdomar. Hälsoångest och dess bakomliggande psykologiska orsaker kan behandlas.

Stora delar av livet kan börja kretsa kring tolkningar av sjukdomssymtom och sökningar efter fel i kroppen. Hypokondrin kan göra att man börjar fungera sämre socialt och i sitt arbetsliv. Hälsoångest ger också en oroskänsla i sig som orsakar lidande.

Många med hälsoångest söker garantier om sin hälsa. De vill absolut veta att ingenting är fel i kroppen. Det kan leda till tvångsmässiga beteenden, upprepad vårdkontakt och ansträngda relationer till anhöriga. Hälsoångesten tar ofta den energi som som behövs till arbete, relationer och aktiviteter.

Hälsoångest handlar sällan om de problem som i livet som faktiskt finns där. Istället handlar det ofta om befarade katastroftankar som tar mycket energi i vardagen. Det finns heller sällan ett slut på tankarna eftersom problemen de försöker lösa inte är verkliga.

Symtom på hälsoångest

Några vanliga symtom på hälsoångest är:

  • Kraftiga tolkningar av fysiska symtom (en ”vanlig” huvudvärk kan t ex tolkas som tecken på en hjärntumör eller cancer)
  • Oro eller katastroftänkande kring misstänkta sjukdomar
  • Kontrollbeteenden (kontroller av den egna kroppen, sökande av information på internet)
  • Frekventa läkarbesök (ibland för samma symtom, trots tidigare resultatlös undersökning av läkare)
  • Missnöje och misstro gällande läkarbesök, behandling och medicinska utredningar

Depression och ångestproblematik kan utvecklas i samband med hypokondrin. Depression och ångest kan även vara en underliggande förklaring till hypokondrins uppkomst. I vissa fall av hälsoångest kan den drabbade ha viss insikt om att oron är överdriven.

Orsaker till hälsoångest

Hälsoångesten kan både vara den huvudsakliga psykiska sjukdomen eller utvecklas som som en del av en annan sjukdom, t ex paniksyndrom eller GAD (generellt ångestsyndrom).

Om man en gång drabbats av en allvarlig sjukdom har man större risk att utveckla hypokondri. Hälsoångest är också många gånger kopplat till ett starkt kontrollbehov; man kan inte hantera osäkerhet och vill ha garantier om en fullgod hälsa.

De som har en förälder som har hälsoångest löper större risk att själv utveckla hälsoångest. Även trauman och större livsförändringar kan vara utlösande faktorer.

Tidigare försökte man förklara hypokondri med att de drabbade söker uppmärksamhet. Detta är det inte många som tror på idag, eftersom hypokondri främst leder till negativ uppmärksamhet och dessutom ofta kostar stora mängder tid och pengar när man genomgår olika utredningar.

Behandling av hälsoångest

När hälsoångesten är den centrala psykiska sjukdomen är behandlingens syfte att ge den drabbade insikt och hjälpa den att bemästra sina besvär. Om hypokondrin är kopplad till en annan underliggande diagnos kan istället den sjukdomen behandlas för att angripa roten till problemen.

Den vanligaste behandlingen av hälsoångest är KBT (kognitiv beteendeterapi). KBT för hälsoångest kan ske individuellt, i grupp, genom litteratur eller över internet. Även läkemedel kan sättas in vid behov.

Hypokondri brukade ses som en svårbehandlad sjukdom, men idag är utsikterna mer optimistiska tack vare forskning och förbättrade möjligheter till behandling.

 

Veckans fråga

Kommer du vaccinera dig mot influensan i år?

Nyhetsbrev

E-postadress