Ange ditt sökord

Vi har mängder av bakterier i tarmarna och de flesta är viktiga för att vi ska må bra. Foto: Shutterstock

Vi har mängder av bakterier i tarmarna och de flesta är viktiga för att vi ska må bra. Foto: Shutterstock

Vår livsstil och vad vi äter påverkar tarmfloran. Foto: Shutterstock

Vår livsstil och vad vi äter påverkar tarmfloran. Foto: Shutterstock

Med dagens kunskap vet vi att de flesta kan påverkar sin hälsa positivt genom att äta mer grönsaker, frukt, bär och fullkorn. Foto: Shutterstock

Med dagens kunskap vet vi att de flesta kan påverkar sin hälsa positivt genom att äta mer grönsaker, frukt, bär och fullkorn. Foto: Shutterstock

Hälsan påverkas av vår tarmflora

I befolkningsstudien Malmö Offspring Study forskar man på hur vår tarmflora påverkas av kosten och vilken betydelse detta kan ha för hälsan. Tarmarna är som en egen fascinerande värld, med mycket kvar att upptäcka, berättar Louise Brunkwall - doktorand vid Lunds universitet som forskar om kopplingen mellan kost, hälsa och tarmflora.

Annons:

Vi har omkring ett och ett halvt kilo bakterier i tarmarna. Olika bakteriearter fyller olika funktioner och påverkar oss på olika sätt. De ”goda” bakterierna hjälper oss att bryta ner viktiga, men svårsmälta ämnen, som vi annars inte kan tillgodogöra oss. De bryter exempelvis ned kostfiber till korta fettsyror som är viktiga för tarmhälsan.

        Bakterierna hjälper oss även att ta upp viktiga vitaminer och ser till att skadliga bakterier inte kan växa obehindrat, berättar Louise Brunkwall, doktorand vid Lunds universitet. Upptaget av näring sker främst i tunntarmen och därför finns även andra typer av bakterier där. Men då det är tekniskt svårt att genomföra studier på tarmfloran i tunntarmen, fokuserar man istället på bakterierna i tjocktarmen och i avföringen.

Om Malmö Offspring Study

Malmö Offspring Study är en av de första befolkningsstudier i Sverige som gör det möjligt att följa stora folksjukdomar över flera generationer. Målet är att ge information om hur sjukdomar ärvs inom familjer, inte enbart via genetiskt arv utan även via livsstil, sociala mönster och hälsovanor.

Studien drivs av Lunds universitet och Region Skåne med stöd av EU.

Studier om tarmflorans påverkan på hälsan

Man har länge känt till att tarmfloran påverkar vår hälsa, men det har varit svårt att studera vissa bakterier, då inte alla växer i syre. Tack vare tekniska framgångar har en ny värld för bakterieforskning öppnats, där man kan studera bakteriernas DNA. Tidigare har främst djurstudier och mindre humana studier gjorts, vilket gör att man inte kan dra alltför stora slutsatser från resultaten. På senare år har fler och även större studier på människor genomförts och man fortsätter att följa dessa personer, för att se den långsiktiga utvecklingen av deras tarmflora och dess påverkan på hälsan.

        Idag vet vi mer om vilka som bor i tarmarna, men vi har bara skrapat på ytan kring vad de gör och vilket beroende de har av varandra, säger Louise Brunkwall. Det talas mycket om en hälsosam tarmflora, men än vet vi inte exakt vad det är. Man ser samband mellan immunförsvar och tarmbakterier som kan påverka vår hälsa, men det krävs fler studier för att förstå på vilket sätt. Tarmen är som en egen fascinerande värld, med mycket kvar att upptäcka.

Den första större studien på över 1000 människor genomfördes i Holland. Man studerade inte enskilda bakterier utan den totala sammansättningen och letade förklaring till variationer av bakterier. Resultatet visade att exempelvis kost, mediciner och sjukdomar påverkade individers variation av bakterier.

Det finns studier där man har undersökt hur mättat fett och socker påverkar bakterierna genom ämnet lps (liposackarider). Dock var detta relativt små studier där man gav extremdieter med höga halter socker eller mättat fett, vilket gör att det blir svårt att dra några slutsatser för den större populationen, menar Louise Brunkwall.

        Istället är det framför allt kring fibrer man har sett starkast koppling, berättar Louise Brunkwall. Jag har forskat kring hur kosten är kopplat till tarmbakterier och BMI (Body Mass Index). Vi såg att vissa molekyler i blodet som är kopplat till ett högre BMI också var kopplade till specifika bakterier. Bakteriernas uppgift är att bryta ner fibrer och då bildas kortkedjiga fettsyror som påverkar vår blodsockerreglering. Ju mer fibrer vi äter desto fler bakterier bildas som kan påverka vårt BMI positivt. Det finns med andra ord en koppling mellan metaboliter i blodet, tarmbakterier och vårt BMI.

Livsstil påverkar tarmfloran

Människor har till 99 procent identisk genetik, DNA. När det gäller tarmfloran däremot kan det vara så lite som tio procent lika mellan personer och resten varierar. Vissa bakterier finns hos alla människor och andra bakterier finns enbart hos vissa individer. Detta bestäms bland annat av genetiken, vad vi utsätts för tidigt i livet och av vad vi sedan äter regelbundet. Man har sett att barn som föds med kejsarsnitt har en mindre bakterievariation än barn som föds vaginalt och även antibiotika i tidig ålder påverka tarmfloran. När dessa personer är vuxna har man dock inte kunnat se att deras tarmflora skiljer sig från befolkningen i övrigt.

        Det absolut bästa med tarmfloran är att den är plastisk, dvs att den går att påverka, menar Louise Brunkwall. Det handlar dock inte om att äta mer fibrer och grönsaker någon vecka, utan det krävs en långsiktig livsstilsförändring. Om man saknar en specifik bakterie skulle det kunna vara så att man kan tillsätta den, men man får ännu bättre effekt om man samtidigt äter bra mat. Visst kan probiotiska produkter ha sin plats, men de kan inte ersätta en varierad och god kosthållning. I framtiden hoppas Louise Brunkwall att man kommer att hitta något sätt att tillföra en god bakterie, exempelvis en fibernedbrytande bakterie, som sedan kan växa till sig i tarmen. Då skulle behovet av ett dagligt tillskott av bakterier minska. Fekal transplantation bör endast genomföras vid svår Clostridium difficile infektion, då man idag inte känner till alla bieffekter som en transplantation kan ge.

        Man vet helt enkelt för lite än, säger Louise Brunkwall. Hellre en cocktail av bra bakterier än en transplantation. Däremot tror jag att vi inom en snar framtid kommer att ha kunskap om ett gäng bra bakterier som kan underlätta för människor att hålla en hälsosam vikt. Vi behöver dock även höja kostens status.  Att äta varierad och bra mat betyder inte att man måste bli vegan. Men med dagens kunskap vet vi att de flesta kan påverkar sin hälsa positivt genom att äta mer grönsaker, frukt, bär och fullkorn och genom att minska ner på kött, socker och alkohol. Kan man dessutom lägga till lite syrade grönsaker som har en extra stor mängd av nyttiga bakterier, är det förstås ett plus i kanten.

Annons:

www.lakartidningen.se, www.forskning.se, https://old.liu.se, https://bioenv.gu.se, www.lu.se, www.vetenskaphalsa.se, https://neuro.se, www.oru.se, https://fof.se

Läs även

Genförändring kan ge hjärtinfarkt i 45-årsåldern – 9 vanliga riskfaktorer
16 april, 2020 Hjärta & Kärl

Genförändring kan ge hjärtinfarkt i 45-årsåldern – 9 vanliga riskfaktorer

Vi kan påverka vår hjärthälsa genom livsstilen. Hjärtat...

Parkinsons sjukdom kan starta i tarmen

Parkinsons sjukdom kan starta i tarmen

Vid en kartläggningen över vilka celltyper som ligger b...

Tarmens mikrobiota inverkar på hälsa och sjukdom
4 juni, 2019 Mage & Tarm

Tarmens mikrobiota inverkar på hälsa och sjukdom

Tarmbarriären är människans första försvar mot farliga ...

Annons:
Exklusiv möjlighet för dig som lever med diabetes!
25 maj, 2020 Diabetes

Exklusiv möjlighet för dig som lever med diabetes!

För dig som är pionjär, nyfiken och lever med diabetes ...

Annons:
Risotto med pumpa, chèvre och tranbär
19 maj, 2020 Mat & Vitaminer

Risotto med pumpa, chèvre och tranbär

Supersmarrig risotto med sötsalt smak....

5 vanligaste anledningarna till svenskarnas magproblem
18 maj, 2020 Mage & Tarm

5 vanligaste anledningarna till svenskarnas magproblem

Fyra av fem svenskar har återkommande problem med magen...

Ultraljud – säkert sätt att upptäcka leversjukdom
18 maj, 2020 Cancer

Ultraljud – säkert sätt att upptäcka leversjukdom

Ultraljud är en effektivare metod än biopsi när det kom...

Virusvaccin kan bli skydd mot typ 1-diabetes
18 maj, 2020 Diabetes

Virusvaccin kan bli skydd mot typ 1-diabetes

Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med ...

Annons:
Ljummen rotfruktssallad med chèvre
14 maj, 2020 Mat & Vitaminer

Ljummen rotfruktssallad med chèvre

När det är sommar vill man gärna äta något lätt och frä...

Forskare: Läkemedel mot halsbränna kan öka risken för demens
12 maj, 2020 Mage & Tarm

Forskare: Läkemedel mot halsbränna kan öka risken för demens

Läkemedel mot halsbränna, magkatarr och magsår skulle k...

Viktväst kan bidra till att minska din kroppsvikt
5 maj, 2020 Övervikt

Viktväst kan bidra till att minska din kroppsvikt

Svenska forskare har hittat en ny metod som kan bidra t...

Annons:
Målet – en så rak blodsockerkurva som möjligt
4 maj, 2020 Diabetes

Målet – en så rak blodsockerkurva som möjligt

Tid i målområdet, TIR, är ett ganska nytt begrepp för p...

Tydlig koppling mellan BMI och risk för blodpropp
29 april, 2020 Hjärta & Kärl

Tydlig koppling mellan BMI och risk för blodpropp

Fetma i övre tonåren ökar risken att drabbas av blodpro...

Raw bars
28 april, 2020 Mat & Vitaminer

Raw bars

Lägg ner i väskan och plocka fram när energinivåerna sj...

Citron- och ingefärslax med ljummen krispig sallad
21 april, 2020 Mat & Vitaminer

Citron- och ingefärslax med ljummen krispig sallad

Lax är minst sagt en favorit både hos stora och små. Re...

Annons:

Har du tagit bort leverfläckar eller födelsemärken någon gång?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Hej och välkommen till DOKTORN.com

Vi kan nu stolt presentera flera nyheter på sajten. Vi vet att du kommer att känna igen DOKTORN samtidigt som nyheterna ger dig ännu fler möjligheter. Vill du läsa mer om vad nyheterna innebär gör du det på doktorn.com/faq