Fortsatta problem med överbeläggningar

Fortsatta problem med överbeläggningar

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Publicerad: 2019-02-03
Författare: Anders Åker

Hälso- och sjukvården i Sverige visar på goda resultat men det finns fortfarande stora regionala skillnader och förbättringsområden. Exempelvis kvarstår problemet med överbeläggningar på sjukhus och utlokaliserade patienter.

Det visar en rapport från Socialstyrelsen.

Positivt trendbrott

”Öppna jämförelser 2018 - En god vård? Övergripande uppföljning utifrån sex frågor om hälso- och sjukvårdens resultat” syftar till att ge en översiktlig bild av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet, och rapporten visar på fortsatt goda resultat på flera punkter.

– Svensk hälso- och sjukvård står sig bra i en internationell jämförelse. Vården håller en hög kvalitet. I många avseenden har vi en positiv utveckling. Ett område där den negativa trenden brutits är sjukskrivningarna inom hälso- och sjukvården, där vi kan notera en viss minskning jämfört med tidigare år. Tillgången till kompetens är en av de stora utmaningarna för Sverige, säger Olivia Wigzell, Socialstyrelsens generaldirektör.

Problem med överbeläggningar kvarstår

På andra områden, däribland tillgängligheten, går utvecklingen åt fel håll. Problemet med överbeläggningar och utlokaliserade patienter kvarstår. Riksgenomsnittet för 2017 var 6,5 överbeläggningar och utlokaliseringar per 100 disponibla vårdplatser - en ökning med 26 procent jämfört med 2016.

– Överbeläggningar och utlokaliseringar har ökat för varje år sedan 2014. Störst är ökningen mellan 2016 och 2017, och siffrorna för samtliga redovisade månader 2018 som finns med i vår rapport är högre än motsvarande månad 2017 så det tycks inte bli någon förbättring det året heller, säger Martin Lindblom, utredare på Socialstyrelsen och projektledare för rapporten.

Siffrorna varierar stort för de enskilda regionerna. Från 2,5 per 100 disponibla vårdplatser i Kalmar till 11,0 i Norrbotten.

Stora skillnader gällande väntetider i vården

Statistiken visar också på stora regionala skillnader vad gäller väntetider i vården.

I Hallands län fick exempelvis 92 procent av patienterna en planerad operation inom 90 dagar 2017, motsvarande siffra i Jämtland var 63 procent.

– Resultatutvecklingen för hälso- och sjukvården är viktig att följa på såväl nationell, som regional och lokal nivå. Alla ska ha tillgång till hälso- och sjukvård av hög kvalitet. Under 2019 kommer Socialstyrelsen att publicera en fördjupad analys om brister i jämlikhet i hälso- och sjukvården. Dessutom kommer myndigheten att presentera ett förslag på hur en förbättrad nationell uppföljning av hälso- och sjukvården kan ske, säger Olivia Wigzell.

Fler resultat från rapporten:

  • Andelen nyfödda barn som har låg Apgar-poäng, ett poängsystem för bedömning av nyföddas vitalitet, fortsätter att öka. 2007 hade 1,1 procent av de nyfödda barnen lägre än 7 Apgar-poäng. 2016 var siffran 1,5 procent. Försämrade värden syns för flera län. I vissa fall handlar det om ganska tydliga försämringar, Västerbotten och Södermanland är två exempel.
  • Sjukskrivningarna inom hälso- och sjukvården minskar något, men är på en fortsatt hög nivå jämfört med andra branscher. 2017 noteras också en minskning av sjukfrånvaron bland landstingsanställda för första gången på många år. Andelen sjukfrånvarotid av ordinarie arbetstid var 6,0 procent. Östergötland hade lägst sjukfrånvaro bland de landstingsanställda, och Västmanland högst.
  • Väntetiderna på utredning eller behandling inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) varierar kraftigt mellan länen. I Västmanland inleddes utredning och behandling inom 30 dagar i drygt 29 procent av fallen under 2017. På Gotland var motsvarande siffra drygt 95 procent.
 

Veckans fråga

Sätt betyg på din sommar - hur har just din sommar varit hittills?

Nyhetsbrev

E-postadress