Fler vågar prata om klimakteriet

Fler vågar prata om klimakteriet

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Publicerad: 2019-07-09
Författare: Anders Åker

Klimakteriet inleds oftast med att mensen förändras och inträffar vanligtvis när man har passerat 45-års åldern. Klimakteriet pågår under en begränsad period i livet, hur länge varierar dock från person till person. Tidigare har klimakteriet varit i det närmaste skambelagt, något som dock har börjat att förändrats och idag är det allt fler som vågar, kan och vill prata om klimakteriet.

Lotta Hasselberg är barnmorska och kurator och grundare av Klimakterieportalen. Hon ser att klimakteriet just nu är ”i ropet”.

- Jag tror att många av oss som idag är runt 50 år är vana att ta för oss och synas och höras. När vi nu kommer in i denna period i livet, som för vissa kan vara oerhört jobbig, vill vi inte bli stillasittande och bara tiga och lida oss igenom den, utan prata om det och försöka få så bra hjälp av vården som det bara går. 

Östrogenets påverkan på kroppen

För att förstå klimakteriet måste man förstå den påverkan östrogen har på kroppen. Östrogen är ett könshormon som påverkar organen i kroppen, särskilt livmodern, slidan, brösten, skelettet och hjärnan. Innan puberteten är östrogennivån låg för att sedan öka under puberteten. Under klimakteriet minskar östrogenet igen för att stanna på en låg nivå, ibland samma nivå som innan puberteten. Tillsammans med gulkroppshormonet utgör östrogenet menscykeln. I femtioårsåldern brukar de flesta kvinnor få den sista mensen, menopausen. Ibland blandar man ihop klimakteriet och menopausen, det är alltså två skilda begrepp. När den sista mensen inträffar sjunker så även halten östrogen i blodet. 

Det här är östrogen:

  • Bildas i äggstockarna.
  • Gör att slemhinnan i livmodern växer och blir tjockare.
  • Påverkar tillväxten och utvecklingen av bröstkörtlarna.
  • Gör att man mår bättre, blir gladare och får ett jämnare humör.

75 procent upplever klimakteriebesvär

Eftersom östrogen påverkar kroppens många funktioner så bidrar en minskad nivå östrogen till olika besvär. Cirka 75 procent upplever besvär under klimakteriet. Det första tecknet på att menopausen och klimakteriet närmar sig är att mensen är (blir) oregelbunden. Först kan mensen komma oftare än vanligt för att sedan avta och att det går längre perioder mellan menstruationerna, upp till tre-fyra månader. Som tumregel säger man att om mensen har uteblivit sex månader är det troligt att menopausen har inträffat och efter ett år kan du vara säker på att du inte kommer att få någon mer mensblödning. Dock är den exakta upplevelsen individuell och kan variera.

- Förut var klimakteriet mer skamfyllt. Det var pinsamt att prata om alla de olika besvär som kan drabba en kvinna i klimakteriet, men idag upplever jag att det finns en helt annan öppenhet. Vi vill dela med oss av vår personliga upplevelse om hur vi mår och hur vi känner och vi kan lära mycket av varandra. Vi vågar också prata om kroppen och de förändringar som sker rent kroppsligt när vi åldras. 

Värmevallningar vanligt symtom 

När östrogenet minskar rubbas även kroppens naturliga termostat. Obalansen ger vallningar, en värmevåg som börjar i brösthöjd och förflyttar sig upp över ansikte och hårfäste. Många gånger blir man röd i ansiktet och får svettningar. Det kan även uppstå kylvallningar som inte är lika vanliga som svettningar och värmevallningar. Då upplever du istället frossa. Vissa kvinnor får så pass svåra svettningar att de vaknar på natten alldeles genomblöta medan andra inte besväras alls. Att nattsömnen påverkas under klimakteriet kan bidra till att man mår sämre. 

En del kvinnor upplever även att kombinationen av svettningar och besvär av torra slemhinnor i underlivet minskar sexlusten. Det föreligger en risk för inkontinens då muskulaturen påverkas under klimakteriet. Det finns även en ökad risk för urinvägsinfektioner under klimakteriet, då torra och sköra slemhinnor kan ge urinvägsinfektioner. Ett omtalat symtom vid klimakteriet är att drabbas av humörsvängningar. Anledningen är att östrogenet påverkar som tidigare nämnt även vår hjärna. När östrogenbalansen rubbas kan det därför yttra sig i form av depression eller humörsvängningar och irritation.

- Jag tror att många tyvärr fortfarande gör associationer till argsinta och griniga kvinnor som svettas i tid och otid. Dessutom är det vanligt att klimakteriet görs till en sjukdom när det i själva verket är en naturlig del i livet. Visst kan vissa besvär likna sjukdomstillstånd men då finns det mycket bra hjälp att ta till för att man ska börja må bättre. Det är också vanligt att man liksom blir “avsexualiserad” i samband med och efter klimakteriet.

Behandling vid klimakteriebesvär 

Eftersom östrogenhalten minskar är den effektivaste behandlingen att behandla med östrogen, det kan bidra till att man blir fri från svettningar och värmevallningar och får fuktigare och starkare slemhinnor i underlivet. Vid enbart underlivsbesvär finns det slidkräm eller slidpiller som med en mindre mängd östrogen hjälper till att stärka slemhinnorna i underlivet utan att påverka hela kroppen. Slidkräm och slidpiller finns på recept eller som receptfria läkemedel. Det finns även receptfria läkemedel på apoteken som tillfälligt kan lindra klimakteriebesvären, utan att innehålla varken östrogen eller andra hormoner. 

Östrogenbehandling, det vill säga att tillföra kroppen östrogen med hjälp av tabletter, gel, spray eller plåster gör att de allra flesta känner någon lindring och förhoppningen är att de besvär man upplever ska minska. Studier har visat att de första fem åren man behandlar med östrogen ökar inte risken för bröstcancer, efter fem år föreligger det dock en ytterst liten riskökning. 

Behandlingen kombineras alltid med gulkroppshormon i form av gestagener eller progesteron om man har sin livmoder kvar. Det gör man för att slemhinnan i livmodern inte ska bli för tjock då det ger ökad risk för cancer i livmoderslemhinnan och/eller ökade blödningar.

- Tyvärr är vården i Sverige idag väldigt ojämlik när det gäller klimakterievård. Det råder en stor brist på gynekologer och barnmorskor som är specialiserade på klimakteriet. I storstadsområdena finns det ganska bra tillgång på specialister med rimliga väntetider, däremot ser det annorlunda ut utanför storstadsregionerna. Och det vore olyckligt om klimakterievård blir en fråga om var du bor i landet eller hur mycket pengar du kan betala för din vård. 

Så kan du lindra dina klimakteriebesvär 

Det finns egna åtgärder man kan göra för att lindra besvär i samband med klimakteriet. Genom att anpassa kläder och använda material som andas kan man lättare reglera kroppstemperaturen om man känner sig varm, alternativt kall. Att motionera kan motverka värmevallningar och man kan hjälpa kroppen genom att tillföra naturligt östrogen via livsmedel som sojaprodukter, kött, alfaalfagroddar och växter med gröna blad. Rökning bidrar till att bryta ner ditt östrogen så ett rökstopp är bra för såväl allmänhälsan som att minska besvären vid klimakteriet. Man kan också tänka på att dra ner på dryck och livsmedel som kan bidra till värmevallningar, exempelvis kaffe, te, kryddor och alkohol. 

- Förhoppningsvis kommer det bli mer naturligt att tala om klimakteriet och alla de olika typer av hjälp som finns att få. Det kommer vara en naturlig fas i livet som man går igenom, precis som puberteten är något naturligt och som vi går igenom när vi är unga. Klimakteriet är ju egentligen samma sak som puberteten fast tvärtom. Om jag fick ge ett råd till kvinnor som är på väg in i klimakteriet, eller kanske redan är där, så är det att ta reda på så mycket du bara kan och inte vara rädd för att verka "besvärlig" när du kontaktar din barnmorska eller gynekolog. Fråga hellre en gång för mycket än en gång för lite. Det finns otroligt mycket hjälp att få och ingen ska behöva gå runt och må dåligt i denna period i livet.

När är det dags att söka vård?

Alla kvinnor går igenom klimakteriet. Har du besvär i samband med klimakteriet bör du söka hjälp hos vården.

Sök även vård om du upplever något av följande:

  • Samlagssmärtor Inkontinens
  • Svårt att kissa
  • Om du får en blödning ett år efter din sista mens

Är du allmänt orolig eller upplever något av dessa besvär, ta kontakt med vården för att utreda att det inte är någon annan sjukdom och att du kan komma till rätta med de besvär du har. Sjukdomar som kan ge liknande symtom är till exempel sköldkörtelsjukdomar, diabetes och lymfkörtelcancer.

Fakta Klimakterieportalen.se 

Klimakterieportalen startade som en oberoende informationssajt i syfte att sprida kunskap om klimakteriet och den medelålders kvinnans hälsa och välbefinnande. Idén kommer från två barnmorskor som i sitt kliniska arbete märkte att det finns en stor kunskapslucka när det gäller klimakteriet. För två år sedan föddes idén att man tillsammans med två journalister skulle bygga upp en informationsportal som skulle samla nyheter, forskning, kvinnors egna berättelser med mera. Sajten lanserades i september 2018 och innehåller bland annat en egen podd och ett särskilt forum där läsarna kan dela sina egna berättelser med andra kvinnor.

Läs mer om klimakteriet här 

 

Veckans fråga

Två veckor kvar till jul, känner du av julstressen?

Nyhetsbrev

E-postadress