Farligt dålig kondition hos hälften av svenskarna

Farligt dålig kondition hos hälften av svenskarna

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Svenskarnas kondition är sämre än på länge, så dålig att den är en hälsofara. Allra tydligast är försämringen av kondition i grupperna män, unga vuxna, lågutbildade och boende i landsbygdslän.

Detta framgår i en av de första och största studierna som gjorts både i Sverige och internationellt och som kunnat visa på hur konditionen förändrats de senaste årtionden i den allmänna befolkningen. Studien kommer från Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. 

Kraftigt nedåtgående trend 

Studien baseras på data om mer än 350 000 svenskar i åldern 18–74 år. Personerna har genomgått en större hälsoprofilsbedömning som bland annat innefattar ett konditionstest på cykel där man har mätt kroppens syreupptagning, det vill säga kondition, under träning. 

När resultatet var sammanställt kunde man se en ganska kraftigt nedåtgående trend i populationen i stort, men framförallt hur mäns kondition minskat mer än kvinnors, yngres mer än äldres och lågutbildades mer än högutbildades. Deras kondition var så dålig att den utgör en fara för hälsan. 

Resultatet kan vara ännu sämre än det ser ut

Gränsen för riskabelt dålig kondition är i studien satt strax över det värde som brukar krävas för att klara en rask promenad på tio minuter utan vila.

Förutom att vi har fått sämre kondition så kan man också se att andelen vuxna svenskar med en hälsofarligt dålig kondition har ökat från 27 till 46 procent under en period på drygt 20 år. Som om inte det vore nog säger Elin Ekblom-Bak, högskolelektor i idrottsvetenskap och en författarna bakom studien, att det egentligen kan röra sig om ett ännu sämre resultat än så. Studien omfattar nämligen bara personer som har arbete och att delta var helt frivilligt. Det skulle alltså kunna vara så att de som valde att ställa upp i studien också ansåg sig må lite bättre än gemene man, något som Elin Ekblom-Bak tycker gör resultaten än mer skrämmande. 

Vardagliga träningen som minskat

En styrka med studien är däremot det stora underlaget där man har kunnat jämföra olika undergrupper och sedan se var man bör göra prioriterade insatser för att förbättra folkhälsan. 

Varför resultaten ser ut som de gör är inget studien går in på men Elin Ekblom-Bak har sina teorier. En del av förändringen tror hon beror på att vi är mindre aktiva i vår vardag. Vi väljer oftare bilen när vi ska ta oss från A till B, vi är mer uppkopplade även på fritiden och allt fler har stillasittande jobb, något som kan ha en påverkan på vår kondition. Det är således den dagliga träningen som har minskat för vi tränar fortfarande, bara att det sker mer punktvis och däremellan är vi ganska inaktiva. 

 

Veckans fråga

Har du något husdjur?

Nyhetsbrev

E-postadress