Ange ditt sökord

Förväntningar styr blicken

Förväntningar styr blicken

Vad vi tror att vi kommer att få se avgör hur vi tittar på en bild. Ögonens rörelser påverkar hur bra vi känner igen och minns. Linus Holm vid Umeå universitet har studerat på vilket sätt våra förväntningar styr hur vi betraktar bilder.

Annons:

Människans synskärpa avtar snabbt ut mot sidorna. För att se omgivningen skarpt måste vi flytta blicken. Det vi fokuserar på lägger vi också oftare på minnet. Därför borde det vara lättare att känna igen en bild om vi tittar på samma detaljer, som när vi första gången såg bilden. Linus Holm vid Umeå universitet har registrerat och jämfört ögonrörelser hos försökspersoner under en sekvens när ett antal bilder först studeras och sedan återkom.

I ett av experimenten fick försökspersonerna först lära sig att förknippa ett antal påhittade bynamn, till exempel Slöhult, med olika bybilder. I ett senare test presenterades samma uppsättning namn och bilder. Först visades namnet och därefter bilden. Men i hälften av exemplen kopplades namnen nu till en annan by än tidigare. Försökspersonerna tittade mer konsekvent på bilderna i de kombinationer de lärt sig känna igen. Linus Holm drar slutsatsen att de förväntningar försökspersonerna fick av att först se bynamnet, påverkade hur de tittade på den efter följande bilden.

Han visar också att ju mer likt ögonen rördes vid de två tillfällena, desto större chans hade försökspersonerna att minnas rätt kombination. Andra resultat från studier i avhandlingen visar att förväntan påverkar blicken innan man är medveten om vad man ser. Några försökspersoner fick titta på fragmenterade bilder av föremål och djur, mot en bakgrund som liknade formerna föremål och djur. Åtskilliga sekunder innan försökspersonerna blev medvetna om djurens och föremålens existens, sökte blickarna sig systematiskt till konturerna av de ”riktiga” föremålen och djuren.

Försökspersonerna tittade alltså på föremål och djur som om de hade sett dem långt tidigare. Effekten var oberoende av förhandskunskap. Oavsett om försökspersonerna visste att bilden skulle innehålla ett lejon eller inte tittade de systematiskt efter lejonet innan de medvetet såg det. En möjlig tolkning är att försökspersonerna omedvetet återkallat föremålets identitet, något som i sin tur styrde blicken systematiskt mot konturerna, menar Linus Holm.

Annons:

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Genom åren har experterna besvarat över 8 000 frågor, så chansen är stor att du hittar redan besvarade frågor inom det du undrar över.

Välkommen till Doktorn!

Annons: