Födoämnesallergi kan ge upphov till astma

Födoämnesallergi kan ge upphov till astma

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Publicerad: 2011-03-08
Uppdaterad: 2012-03-27
Författare: Tove Tingvall

Astma är en sjukdom som drabbar allt fler. Många som har astma är också allergiska mot olika luftburna ämnen som pollen och pälsdjur. Något som kanske inte är lika allmänt känt är att även födoämnesallergi kan ge upphov till astma.

Astma är en inflammatorisk luftvägssjukdom som drabbar nedre delen av luftvägarna och försvårar andningen. Åtta av hundra svenskar har någon typ av astma som i de flesta fall är kronisk. Astma blir också allt vanligare i västvärlden, både bland barn och vuxna. Varför vet man inte riktigt, det kan delvis bero på ärftlighet, men även allergier och luftföroreningar tros bidra till ökningen. En hypotes är att ökad renlighet i industriländerna medför att vårt immunförsvar inte får samma träning som hos människor i utvecklingsländerna.

Icke allergisk och allergisk astma

Man brukar skilja på icke allergisk och allergisk astma då allergisk astma utlöses av att man kommer i kontakt med ett ämne man inte tål, ett så kallat allergen. Pälsdjur och pollen är exempel på vanliga allergen som kan ge astma genom direkt kontakt med luftvägarna men allergisk astma kan också orsakas av födoämnen.

– Mjölk, ägg, nötter och skaldjur är matvaror som många är allergiska mot. Dessa innehåller allergen i form av proteiner som kroppen kan uppfattar som farliga. Som svar på allergenet bildas en speciell typ av antikroppar, IgE, som normalt är en del av kroppens försvar mot inkräktare. De fäster på vissa celler. När allergenet sedan kommer in i kroppen fastnar det på antikropparna och sätter igång en allergisk reaktion, berättar Gunilla Hedlin som är adjungerad professor i barn- och ungdomsallergologi vid Karolinska Institutet i Stockholm.

– Risken för att drabbas av astma ökar om man är allergisk mot något födoämne men det finns inte någon direkt koppling mellan speciella födoämnen och astma. Astman löper parallellt med allergin och det är känsligheten i luftrören som bestämmer om man utvecklar sjukdomen.

Astma och födoämnesallergi

Ett astmaanfall i samband med födoämnesallergi kan bero på att allergenet ger en lokal retning i luftvägarna via till exempel matos men det kan också uppstå när man äter mat som innehåller allergenet.

– Man reagerar med astma ifall man har astma. Det beror på att de ämnen som frisätts vid den allergiska reaktionen finns på alla de ställen där man har allergiska symtom. Man får allmän klåda, utslag och mag-tarmreaktioner som både uppstår av direkt kontakt med allergenet och av en systemeffekt runt om i kroppen.
Astma är ofta ett allvarligare symtom än nässelutslag och diarré eftersom det kan ge livshotande syrebrist om det blir ett mycket akut anfall och man inte snabbt har mediciner till hands. Därför är det viktigt att man inte slarvar med medicineringen även om man upplever sin astma som lindrig, menar Gunilla Hedlin.

Ett av de ämnen som kroppen bildar vid en allergisk reaktion heter histamin. Vissa matvaror, till exempel torkad frukt och fiskkonserver, kan ibland innehålla mycket histamin. Beroende på hur mycket man fått i sig kan det göra att man får ett falskt allergianfall.

– För att testa om en person är allergisk tas ett blodprov där mängden och sammansättningen av IgE-antikroppar i blodet analyseras. Ibland går man vidare och gör en så kallad födoämnesprovokation. Det använder man dels för att bekräfta att ett visst födoämne orsakar besvären och dels för att ta reda på hur känslig personen är för just det ämnet.

Behandling av födoämnesallergi


Behandlingen av födoämnesrelaterad astma går framför allt ut på att undvika det man är allergisk mot. Ofta behöver man också ta mediciner som inandningskortison och antihistamin för att lindra astma- och allergisymtomen. Är man extremt allergisk kan det vara bra att ha en adrenalinspruta som man kan ta vid ett eventuellt akutfall.

Det finns också ett litet antal mediciner som är baserade på monoklonala antikroppar. Antikropparna binder då till allergenet i blodet och neutraliserar det. Sådana mediciner är dock väldigt dyra och skrivs bara ut till personer med mycket svår astma.

– Forskningen har kommit en bit på väg med alternativa behandlingar, bland annat prövas så kallad toleransträning mot jordnötsallergi. Det går ut på att man utsätts för små mängder av allergenet så att kroppen får vänja sig.
Problemet med den här metoden är framförallt doseringen. Personer som är allergiska mot jordnötter reagerar ofta väldigt starkt om de får i sig för mycket och det är ju inte önskvärt.

Studier har visat att många människor med födoämnesallergi känner sig begränsade av sin sjukdom och att föräldrar till allergiska barn ofta upplever att barnen har sämre livskvalité än sina jämnåriga kamrater.

– Många allergiker och föräldrar till allergiker känner dagligen oro på grund av allergin och det påverkar ju livet negativt.

Vad det gäller framtiden så nämner Gunilla Hedlin två saker som skulle betyda mycket för allergiker och astmatiker.

– Jag tror framför allt på att försöka stoppa utvecklandet av astma och allergi. Eftersom en svår luftvägsinfektion hos det lilla barnet ofta är startpunkten för astma skulle det första vara ett vaccin riktat mot till exempel rhinovirus. Det andra skulle vara ett vaccin med de vanligaste födoämnesallergenen, gärna oralt i form av till exempel droppar, som kunde hjälpa till att förebygga uppkomsten av allergi hos barn.

Källor:

Astma och Allergiförbundet

Eva Östblom : ”Symptoms of food hypersensitivity in relation to sensitization to food and health-related quality of life in children” (doktorsavhandling)

 

Veckans fråga

Sätt betyg på din sommar - hur har just din sommar varit hittills?

Nyhetsbrev

E-postadress