Européns attityder till rökning

Européns attityder till rökning

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Publicerad: 2008-07-15
Uppdaterad: 2012-12-03
Författare: Annelie Petersson

Medeleuropén vill ha rökfritt på krogen och röker helst inte i närheten av barn.

Det senare är litauern mycket noga med men berör dansken mindre. Flest personer som aldrig rökt finns i Portugal. I senaste Eurobarometer jämförs våra attityder till rökning.

Årlig undersökning om attityder till rökning

Sammanlagt 28 584 personer från närmare 30 EU och kandidatländer, mellan 1 000 och 1 400 från varje land deltar i en årlig undersökning om attityder till bland annat rökning. I den senaste framkom bland annat att majoriteten är positiva till rökfria restauranger och caféer. Mest positiva var invånarna i länder som redan genomfört rökförbud på serveringar Irland, Italien och Sverige. Av svenskarna vill 93 procent ha rökfria restauranger. Något färre tycker att rökförbud även på pubar och barer vore bra. Minst positiv är man i Tjeckien, Österrike, Danmark och Holland stödjer mindre än hälft en ett rökförbud.

Situationen ser olika ut i de olika EU-länderna gällande rökavvänjning

Strax färre än hälft en av alla EU-medborgare anger att de aldrig rökt. Två av tio anger att de slutat röka. Portugal är det land där flest personer svarar att de aldrig rökt, hela 64 procent. I Sverige svarar 46 procent att de aldrig varit rökare. Flest rökare finns i Grekland (42 procent), Ungern, Bulgarien och Lett land (34 procent). En av tre rökare har försökt sluta röka minst en gång det senaste året. Mest idoga att sluta är engelsmän och ungrare. Österrikare och spanjorer är minst villiga att sluta.

Studenter och arbetslösa gör flest försök att sluta och medan egenförtagare och chefer försöker i lägre utsträckning. I den senaste barometern genomförd i oktober och november 2006 tog få européer professionell hjälp av rökavvänjare. Engelsmännen är dem som oftast anlitar professionell hjälp.

Danskarna positiva till alternativ

Användandet av nikotinersättningsmedel varierar stort bland de europeiska länderna. Mellan 37 54 procent av de tillfrågade engelsmännen, svenskarna och österrikarna tar i mycket högre grad hjälp av nikotinersättningsmedel än till malteser och tyskar som knappt använder produkterna. Hur produkterna används eller om vissa nationaliteter tenderar att vara mer ”framgångsrik” när det gäller att sluta röka framgår inte av undersökningen.

Att använda alternativa metoder för att sluta röka (som akupunktur och hypnos) var i särklass vanligast i Danmark. Här tar 12 procent hjälp av alternativa metoder i jämförelse med tre procent av europén överlag.

Resultaten visar att tre av tio av de tillfrågade som rökte har försökt en eller flera gånger de senaste 12 månaderna. Trettio procent har försökt mellan ett och fem försök det senaste året. Tre av fyra rökare i Spanien, Italien och Österrike hade inte försökt sluta medan engelsmän och ungrare toppade försökasluta-röka- listan.

Stress leder till att man börjar röka igen

Stress på jobbet var den vanligaste anledningen till att europén började röka igen Bland svenska rökare angav man sugen som den vanligaste anledningen. Unga som försöker sluta anger i högre grad att anledning till att de misslyckades berodde på lockelsen av vänner som fortsatt . Hos en av tio som försökte sluta höll rökstoppet i mindre än en dag.

Rökfritt och förbud

Strax under hälften av alla europeiska hem är helt rökfria. I Sverige är siffran 69 procent, i Kroatien 22 procent. Flest rökfria hem finns i Finland (83 procent). På Irland och i Sverige anger 91 respektive 86 procent att rökförbudet respekteras i landet.

De allra flesta européer vill ha rökförbud på allmän plats som på restauranger, flygplatser, i tunnelbanan och i affärer. Sex av tio är även emot rökning på pubar och barer. Mest positiva till förbud på allmän plats är de nationer som redan infört sådana bland andra Irland, Sverige och Italien. Trots framgången med rökfria serveringar i Sverige finns fortfarande miljöer där människor ofrivilligt utsätts för andras rök på arbetet. Exempel på yrkesgrupper är hemtjänstpersonal och personliga assistenter.

Den passiva rökningen i Sverige

I den kommunala verksamheten utsätts många anställda fortfarande för passiv rökning. Många kommuner har startat ett arbete med rökfri arbetstid och det är nu vår förhoppning att det arbetet får en mycket högre prioritet eftersom bara 19 av 290 kommuner tagit beslut om rökfri arbetstid. Det kan jämföras med landstingen där i stort sett alla sedan länge har ett sådant beslut, säger Åsa Lundquist på Statens folkhälsoinstitut.

Sveriges rökare ligger i topp när det gäller hänsyn till ickerökare. Deltagare från fyra av fem EU-medlemsländer anger att passiv rökning är skadligt. I Polen och Litauern anger dock mellan 8 och 14 procent att passiv rökning är ofarligt. I övriga Europa anger 3 procent att passiv rökning är ofarligt.

Färska siffror ur Folkhälsoenkäten som Statens folkhälsoinstitut låter genomföra visar att den passiva rökningen fortsätter att minska. De senaste tre åren med35 procent för män och 30 procent för kvinnor. Men fortfarande utsätts fem procent av svenska barn för tobaksrök i hemmet varje dag.

Det verkar som debatt en om passiv rökning och rökfria serveringar har lett till en ökad medvetenhet om skadligheten med passiv rökning, men också till förändrade beteenden även utanför restauranger och barer, säger Åsa Lundquist, tobaksutredare på Statens folkhälsoinstitut. Socialstyrelsen gjorde 2005 en undersökning som visade att fem procent av svenska barn mellan 0-14 år utsatt es för tobaksrök i hemmet varje dag.

Men den generella minskningen av passiv rökning borde kunna ge positiva effekter för barnen, säger Åsa Lundquist. Barn särskilt känsliga. Det är välkänt att barn är särskilt känsliga för passiv rök och att risken ökar för att få infektioner i luft vägar och öron, att astma och allergi kan utvecklas eller förvärras och att lungkapaciteten utvecklas sämre om man utsätts för passiv rök.

För vuxna är passiv rökning en riskfaktor för samma sjukdomar som drabbar rökaren själv. Risken för KOL, lungcancer och hjärt-kärlsjukdomar ökar med exponeringsgraden av passiv rök.

Passiva rökningen i Europa

I övriga Europa är det vanligt att visa hänsyn mot barn och gravida men attityderna skiljer sig åt. Långt färre (55-58 procent) låter bli att röka i sällskap med någon som är gravid i Danmark, Österrike och Spanien än i Litauern, Lett land och Malta där nio av tio låter bli att röka i närheten om någon i sällskapet är gravid.

 

Veckans fråga

Sätt betyg på din sommar - hur har just din sommar varit hittills?

Nyhetsbrev

E-postadress