Ange ditt sökord

Lösliga fibrer förlångsammar kolhydratnedbrytningen i tarmen och ger därmed ett mildare blodsockersvar. Exempel på lösliga fibrer är grönsaker och bär.  Foto: Shutterstock

Lösliga fibrer förlångsammar kolhydratnedbrytningen i tarmen och ger därmed ett mildare blodsockersvar. Exempel på lösliga fibrer är grönsaker och bär. Foto: Shutterstock

Diabetes – du kan själv påverka ditt liv

Debatten kring vad diabetiker bör och inte bör äta är het just nu där man förespråkar kostråd från olika sidor. 

Annons:

Ena sidan förespråkar lågfettkost med få kalorier för att uppnå viktminskning och främst fokus på “sockerfritt”. Andra sidan säger helt tvärtemot och förespråkar massor av fett och inga kolhydrater alls. Resultatet blir pajkastning mellan lägren och mitt emellan står diabetikerna förvirrade och vet inte vem man ska lita på. 

Diabetes – du kan själv påverka

För att kunna hjälpa er som diabetiker till att förklara hur kosten egentligen är ihopkopplad med diabetes så har vi tagit in näringsfysiolog Kristina Andersson som fritt fått sammanfatta vad diabetes är och hur hur det är kopplat till maten. Dels en genomgång av moderna dieter och hur du som diabetiker bör tänka.

Råden vänder sig till alla som har diabetes, oavsettt om det är typ 1 eller typ 2, de som ligger i riskzonen, de som arbetar eller lever med diabetiker samt de som bara vill förstår hur det hänger ihop. Typ 2 diabetes kan man både förebygga och i de flesta fall bli frisk ifrån med rätt kost och livsstil. Det går tyvärr inte med typ 1. Däremot bör både en typ 1:a och typ 2:a bry sig om kost och livsstil för att öka livskvalitén, underlätta medicinering och skjuta på komplikationer/följdsjukdomar. 

Som diabetiker är det viktigt att tänka på sin kost och sitt leverne. 

Kristina Andersson har skrivit boken, “Diabetes – du kan själv påverka” och i stora drag handlar det om rätt val av råvaror (tänk orört), rätt fördelning på tallriken (begränsa mängden kolhydrater) och rätt tajming (lika mycket kolhydrater varje gång). 

Här följer en lista från boken på faktorer som är intressanta i samband med diabeteskost. 

  • Lågt (begränsat) kolhydratintag– ger lägre blodsockerpåverkan och därmed lägre insulinbehov (mindre medicin och lättare förutsägbart för de som tar insulin). Det spelar ingen/liten roll att det är tjall på låset (dvs. typ 2 diabetes) när man inte behöver öppna dörren. Dock verkar det finnas en risk med att dra ner på dem för mycket.
  • Lågt GI – ger mindre höjning av blodsocker och därmed mindre insulinbehov. Spelar ingen/liten roll att det är tjall på låset när man inte behöver öppna dörren.
  • Lösliga fibrer – lösliga fibrer förlångsammar kolhydratnedbrytningen i tarmen och ger därmed ett mildare blodsockersvar – mindre insulinbehov. Dessutom blidas korta fettsyror i tarmen när de fermenteras av bakterier vilket minskar mängden fria fettsyror i blodet. Stora mängder fria fettsyror orsakar insulinresistens, inflammation och höga blodfetter. Ex. på lösliga fibrer är linfrön, psylliumfrön, havre, rotfrukter, grönsaker, bär. 
  • Regelbundet och jämt kolhydratintag (extra intressant vid typ 1) – om man äter lika mycket kolhydrater vid ex. frukost, lunch, middag etc. varje dag så blir blodsockret mer förutsägbart och betydligt enklare att reglera med mediciner.
  • Enkelomättat fett – minskar risken för hjärtkärlsjukdom, diabetes och inflammationer.
  • Fleromättat fett (omega – 3) – minskar inflammationer i kroppen samt ökar insulinkänsligheten, det vill säga gör att insulinets signal om att öppna cellen funderar bättre. Omega 3 finns det mycket av i fet fisk. 
  • Viktnedgång vid övervikt– övervikt, speciellt bukfetma har visat sig kunna ge insulinresistens (typ 2 diabetes) och leptinresistens (störd aptitreglering) samt öka mängden inflammatoriska ämnen i blodet vilket innebär en riskfaktor för diabetes och hjärtkärlsjukdom.
  • Mättande mat –Hunger och sötsug är de största fienderna till en lyckad viktnedgång. Ju högre mättnad desto större är chansen att man lyckas med sina hälsosammare kostval samt möjligheten att avstå frestelser som kakor, godis, läsk etc. Protein, fett, varm mat, mycket grönsaker och regelbundna måltider gör att du håller dig mättare. 
  • Fysisk aktivitet – fysisk aktivitet minskar insulinbehovet dramatiskt genom att glukosen kan ta sig in i cellen utan hjälp av insulin. Samtidigt underlättar fysisk aktivitet viktnedgången och påverkar så väl blodfetter som blodtryck positivt vilket i sig minskar risken för sjukdom. Sist men inte minst verkar fysisk aktivitet antidepressivt och förbättrar aptitregleringen.
  • Antiinflammatorisk mat – diabetes och framför allt komplikationerna kring sjukdomen är kopplat till inflammatoriska tillstånd i kroppen. Genom att satsa på mat som minskar inflammationerna minskar risken för hjärtkärlsjukdom etc. Omega- 3 samt en lång rad kryddor och örter har en antiinflammatorisk effekt. 
  • Antioxidanter – inflammationer och de flesta sjukdomscenario inkl. glykosylering innebär en ökning av fria radikaler som i sin tur leder till ytterligare ökad risk för sjukdom via så kallad oxidativ stress. Antioxidanter stoppar denna dominoeffekt och skyddar vävnader från oxidation (ex. åderförfettning,) Antioxidanter finns i kryddor, örter, bär, frukt, mörk choklad/kakao, kaffe, te, rött vin etc. 
Annons:

Läs även

Specialistläkaren: Vår målsättning i vården definitivt ska vara att komma högre
31 maj, 2020 Diabetes

Specialistläkaren: Vår målsättning i vården definitivt ska vara att komma högre

Många fler patienter med typ 2-diabetes kan med hjälp a...

Allt om typ 2-diabetes
12 januari, 2016 Diabetes

Allt om typ 2-diabetes

Typ 2-diabetes är den vanligaste formen av diabetes och...

Annons:
Komplikationer vid diabetes – så får du bättre koll på ditt målvärde
31 maj, 2020 Diabetes

Komplikationer vid diabetes – så får du bättre koll på ditt målvärde

Ett liv med diabetes handlar om att ta kontroll, kontro...

Halloumiwrap med ajvar
28 maj, 2020 Mat & Vitaminer

Halloumiwrap med ajvar

Somrig måltid i form av en wrap. Ajvar relish är en rör...

Virusvaccin kan bli skydd mot typ 1-diabetes
18 maj, 2020 Diabetes

Virusvaccin kan bli skydd mot typ 1-diabetes

Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med ...

Annons:
Ljummen rotfruktssallad med chèvre
14 maj, 2020 Mat & Vitaminer

Ljummen rotfruktssallad med chèvre

När det är sommar vill man gärna äta något lätt och frä...

Ugnspannkaka med grönkål
6 maj, 2020 Mat & Vitaminer

Ugnspannkaka med grönkål

Ugnspannkaka är en god och enkel vardagsrätt, här i ny ...

Målet – en så rak blodsockerkurva som möjligt
4 maj, 2020 Diabetes

Målet – en så rak blodsockerkurva som möjligt

Tid i målområdet, TIR, är ett ganska nytt begrepp för p...

Raw bars
28 april, 2020 Mat & Vitaminer

Raw bars

Lägg ner i väskan och plocka fram när energinivåerna sj...

Annons:
Citron- och ingefärslax med ljummen krispig sallad
21 april, 2020 Mat & Vitaminer

Citron- och ingefärslax med ljummen krispig sallad

Lax är minst sagt en favorit både hos stora och små. Re...

Sanna Brådings veganska receptfavoriter
15 april, 2020 Mat & Vitaminer

Sanna Brådings veganska receptfavoriter

I sin nya kokbok delar Sanna Bråding med sig av sina ve...

Tofu- och grönsaksplättar med sweet chilisås
3 april, 2020 Mat & Vitaminer

Tofu- och grönsaksplättar med sweet chilisås

Tofu är ett vegetariskt alternativ som fungerar bra för...

Annons:
Hawaii poke bowl
27 mars, 2020 Mat & Vitaminer

Hawaii poke bowl

En fräsch rätt som alla i familjen kan hjälpa till att ...

Pasta med tre sorters pesto
19 mars, 2020 Mat & Vitaminer

Pasta med tre sorters pesto

Pesto är enkla pastasåser att ha på lager. Bara att ...

Vegetarisk Shish kebab med quinoasallad
13 mars, 2020 Mat & Vitaminer

Vegetarisk Shish kebab med quinoasallad

Dessa vegetariska spett är den perfekta bjudrätten som ...

Quornfärssås med zucchinipasta
28 februari, 2020 Mat & Vitaminer

Quornfärssås med zucchinipasta

Vill du få barnen att äta mer vegetariskt är det här en...

Annons:

Har du tagit bort leverfläckar eller födelsemärken någon gång?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Hej och välkommen till DOKTORN.com

Vi kan nu stolt presentera flera nyheter på sajten. Vi vet att du kommer att känna igen DOKTORN samtidigt som nyheterna ger dig ännu fler möjligheter. Vill du läsa mer om vad nyheterna innebär gör du det på doktorn.com/faq