Ange ditt sökord

Glömska och försämrad förmåga att ”hålla saker i huvudet” är fullt naturligt när man blir äldre.  Foto: Shutterstock

Glömska och försämrad förmåga att ”hålla saker i huvudet” är fullt naturligt när man blir äldre. Foto: Shutterstock

Demens – mer än glömska

Demens är ett samlingsnamn för flera olika sjukdomar i hjärnan som alla orsakar minnesproblem. I takt med att vi blir äldre lever allt fler människor med någon form av demens.

Annons:

Demens kan uppkomma av flera orsaker. Antingen drabbas hjärnans nerver av syrebrist på grund av åderförkalkning eller propp. De områden i hjärnan som ansvarar för minneshantering är särskilt känsligt för syrebrist.

Alzheimers sjukdom orsakar också demens, bakgrunden är inte syrebrist utan flera olika sjukdomsprocesser som i förlängningen leder till att hjärnans nerver dör. Problem att minnas, uttrycka sig i tal och att hitta vägen är karaktäristiska symtom för alla typer av demenssjukdomar oavsett orsak. I Sverige har 160 000 människor någon form av demenssjukdom ungefär hälften av alla som drabbas lider av Alzheimer sjukdom.

Naturligt åldrande är inte demens

Glömska och försämrad förmåga att ”hålla saker i huvudet” är fullt naturligt när man blir äldre. När vi åldras förlorar vi mellan 5 och 10 procent av vårt totala antal hjärnceller. Vid 80-85 års ålder har trots det mellan 90 och 95 miljarder nervceller kvar. Kapaciteten att minnas finns alltså men det gäller att öva mer och oftare och ha lugnt omkring sig. De normala åldersförändringar som ses i hjärnan är ett resultat av att minnet arbetar långsammare.

Tappar man ofta koncentrationer, får svårt att tolka syn- och hörselintryck och får svårare att minnas vid upprepade tillfällen under en månads tid bör man kontakta sin vårdcentral. Flera symtom vid demens kan behandlas med mediciner, därför är det onödigt att vänta med att söka läkare. Symtom som härmar demens kan också uppkomma vid vitaminbrist, sömnbrist och svår stress. Även utmattningsdepression, rubbningar i ämnesomsättningen och vissa infektioner missuppfattas för demens.

Vad kan man göra själv

Personer som är aktiva löper 40 procents lägre risk att utveckla demens, det visar en studie genomförd på Karolinska institutet i Solna 2004. Det gällde både dem som gnuggade tankecellerna genom att spela schack eller bridge och dem som motionerade eller trädgårdsarbetade. Flera demenssjukdomar har en ärftlig koppling, även om ett aktivt liv enligt studierna ovan minskar risken. Övervikt, höga kolesterolvärden och högt blodtryck innebär istället en ökad risk att utveckla demens.

Alzheimers sjukdom

Sjukdomen kommer smygande och utvecklas under flera år. Närminnet påverkas ofta först. Det kan vara svårt att uttrycka sig i tal och delta i diskussioner och man känner sig ofta trött. Många drabbas av ångest, får svårt att sova och blir nedstämda eller deprimerade. I sjukdomens nästa steg får många problem med att klara sig själva, känner ibland inte igen nära och kära och får problem med att hitta vägen.

Personen handlar annorlunda, speciellt i stressiga situationer. Han eller hon får allt svårare att klara sig själv och går lätt vilse. Personligheten förändras, vänner och anhöriga uppfattar ofta att den sjuke är likgiltig eller ointresserad. I sjukdomens tredje fas blir den drabbade alltmer passiv och allt mindre kontaktbar. Behovet av hjälp är mycket stort.

Skador på hjärnan

Alzheimers sjukdom innebär med andra ord mer än glömska. Personlighetsförändringar, nedstämdhet, ångest och svårigheter att följa med i samtal hör ihop med de skador på hjärnan som sjukdomen orsakar. Undersökningar visar tydligt att nervceller i hjärnan dör. Undersökningar visar också att proteiner i hjärnans nerv-celler som normalt bryts ned istället ansamlas.

Den typ av nerver som dör använder bland annat signalämnet acetylkolin. Läkemedel som ökar koncentrationen av signalämnet acetylkolin har i studier visats minska sjukdomens symtom. Det går också att behandla vissa av de symtom som är förknippade med sjukdomen till exempel ångest, sömnsvårigheter, depression och hallucinationer.

Vad orsakar skadorna

Varför hjärnans nervceller dör i högre takt än normalt är fortfarande inte fullt känt. Onormal ansamling av amyloida protein eller plack kring de skadade nerverna noterades tidigt av Alzheimerforskare. Om det är orsaken till nervcellsdöden är dock fortfarande oklart.

Proteinet tau har stor betydelse för cellens uppbyggnad. Hos Alzheimerpatienter förekommer proteinet i högre grad i förändrad jämfört med hos friska. Sammantaget finner forskarna en rad avvikelser på cellnivå, kvar att utröna är hur dessa är kopplade till varandra.

Frontotemporallobsdemens

En av tio som drabbas av demens lider av frontotemporallobsdegeneration. Bakom detta maratonlånga ord döljer sig en form av demens som karaktäriseras av personlighetsförändringar. Den drabbade förlorar sin förmåga till omtanke, tappar hämningar och blir distanslös. Svårigheten att kontrollera och anpassa sitt beteende yttrar sig i rastlöshet, kort stubin och ekonomisk oaktsamhet.

Patienten växlar ofta mellan nedstämdhet och hyperaktivitet men blir allteftersom sjukdomen utvecklas mer passiv. Språket utarmas och blir toftigt. Orsaken bakom symtomen vid frontotemporallobdemens är den samma som vid Alzheimers sjukdom, förlust av nerver. Varför nerverna dör är ännu inte fullt känt.

Vaskulära demenssjukdomar

Vid en propp eller blödning i hjärnan drabbas nerverna närmast skadan av syrebrist och riskerar att dö. De områden som styr minnesfunktionen är särskilt känsliga för syrebrist. En sådan hjärnskada kan också leda till demenssjukdom och kallas då vaskulär demens. Ordet vaskulär syftar på blodkärl.

Symtom vid vaskulär demens skiljer sig åt beroende på var i hjärnan skadat uppstått. Skador i pannloberna ger personlighetsförändringar, skada i hjässloberna försämrar förmågan att analysera, förstå och tolka information. Skador i tinningsloberna försämrar förmågan att minnas. Många patienter drabbas av förvirringstillstånd som vara i timmar eller dagar, koncentrationen påverkas och talet blir osammanhängande.

Anhörig

Alzheimers sjukdom går ofta under benämningen de anhörigas sjukdom. När en familjmedlem drabbas av någon form av demens sker en stor omställning. Behovet av att träffa andra i samma situation är lika påtagligt som behovet att bringa klarhet i familjens ekonomiska rättigheter och vårdstöd. Allt fler finner stöd i patient- och anhörigföreningar som Alzheimerföreningen och Demensförbundet. En av Alzheimerföreningens främsta uppgifter är att hjälpa de drygt 600 000 anhöriga som lever med en demenssjuk.

– Sjukdom i hjärnan är fortfarande förknippad med skuld och skam trots att man själv inte kan påverka situationen, menar Krister Westerlund ordförande i Alzheimerföreningen. Det kan låta konstigt men vi ser det mycket tydligt, fortsätter han. Alzheimerföreningen ordnar temakvällar för anhöriga över hela landet. Intresset har aldrig varit så stort som nu.

Kontakt

Demensförbundet: www.demensforbundet.se, telefonnummer 08-658 52 22

Alzheimerföreningen: www.alzheimerforeningen.nu, telefonnummer 046-14 73 18

Detta är inte demens

Olika åkommor kan härma symtom vid demens, ofta handlar det om situationer som innebär en stor stress för hjärnan.

  • Sömnsvårigheter
  • Långvarig stress
  • Utmattningsdepression
  • B12-brist
  • Ämnesomsättningsrubbningar
  • Infektioner

Digital dagbok – ett hjälpmedel i vardagen för personer med behov av kognitivt stöd, läs mer här

Annons:

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!