Ångest – från normal reaktion till sjuklig nivå

Oro och ångest – två nära släktingar

Enligt psykolog Viktor Ros Persson som arbetar på Svea KBT är oro oftare knuten till ett konkret problem – till exempel hur det ska gå på ett prov eller en presentation på jobbet – medan ångest känns mer i kroppen och kan vara intensiv, även utan tydlig orsak. Oro kan beskrivas som en mental varningssignal som till stor del går att resonera bort. Ångest däremot aktiverar kroppens stressystem och kan ge fysiska symtom som hjärtklappning, tryck över bröstet, muskelspänningar, yrsel och illamående.

– Det finns dock en glidande skala, menar Viktor Ros Persson. En överdriven oro kan över tid utvecklas till ångest, särskilt om individen börjar undvika situationer som väcker obehag. Ett skolrelaterat exempel är en elev som oroar sig för ett muntligt framförande, börjar undvika klasspresentationer och till slut utvecklar social ångest.

När blir ångesten sjuklig?

Det är normalt att känna oro och ångest inför nya eller osäkra situationer. Men när dessa känslor blir så intensiva att de begränsar vardagslivet, tar mycket energi eller driver fram ett starkt undvikande, kan de vara tecken på ett ångestsyndrom.

– Om du känner att oro eller ångest är ett problem i din vardag är det nästan aldrig fel att söka hjälp, oavsett om det känns allvarligt eller inte, betonar Viktor Ros Persson. När man upplever att det påverkar vardagen är det bättre att ta tag i det direkt, än att riskera att det blir värre och därmed i vissa fall, svårare att komma ur.

Forskning visar att tidiga insatser minskar risken för kroniska besvär. Ju tidigare mönstren bryts, desto mindre risk för att ångesten sprider sig till fler situationer.

De vanligaste formerna av ångest

• Specifika fobier: Rädsla för exempelvis spindlar, höjder eller att flyga. Vanliga och ofta snabba att behandla med exponering (att utsätta sig för det som känns jobbigt).
• GAD (Generaliserat ångestsyndrom): Kännetecknas av en ihållande och svårkontrollerad oro rörande många områden i livet. Ofta tröttande och långvarig.
• Social ångest (SAD): Stark rädsla att bli granskad, bedömd eller förödmjukad i sociala situationer.
• Paniksyndrom, PTSD och OCD: Mer komplexa tillstånd som ibland kräver specialiserad behandling.

Viktor Ros Persson påpekar att fobier ofta är enklare att behandla, medan GAD ibland kräver en kombination av strategier – exempelvis både exponering och arbete med acceptans.

Har ångesten i samhället ökat?

Många rapporter visar att antalet som söker vård för ångest ökar, särskilt bland ungdomar. Forskning visar att upplevelser av stress, prestationskrav och oro har ökat markant bland unga de senaste decennierna. Statistiska centralbyrån rapporterar att en fjärdedel av tjejerna och över 15 procent av killarna i åldern 16–24 år lider av ångest eller oro minst varje vecka. Orsakerna kan vara flera: större prestationstryck i skolan, ökad jämförelse via sociala medier, informationsöverflöd, minskade möjligheter att öva på att hantera motgångar och oro inför framtiden. Särskilt utsatta är de med höga ambitionsnivåer och barn med neuropsykiatriska svårigheter som ADHD eller svår ångest.

– Vi lär oss inte alltid att stanna kvar i obehag, säger Viktor Ros Persson. I stället använder vi snabba lösningar – som mobiltelefonen – för att distrahera oss. Det fungerar i stunden, men på längre sikt kan det försvåra långsiktig emotionell hantering och förstärka ångestreaktionen.

Såväl Viktor Ros Persson som andra experter menar att tidiga förebyggande insatser är avgörande för att motverka psykisk ohälsa. Att stärka barn och ungdomars förmåga att hantera motgångar, skapa meningsfulla samtal kring misslyckanden och införa fler psykolog- och kuratorresurser i skolan är viktigt.

Eva Tideman, psykolog, specialist i klinisk psykologi och neuropsykologi, framhåller att tidig språkutveckling och pedagogiskt stöd i skolan är betydelsefulla för självkänsla och skolframgång.

– Långsiktig investering i barns välmående kommer att ge avkastning för både individ och samhälle, säger Viktor Ros Persson.

Vad säger forskningen om behandling av ångest?

KBT är den behandlingsmetod som har starkast vetenskapligt stöd mot ångest, särskilt när den innefattar exponeringsträning. Vid specifika fobier och social ångest är det ofta den effektivaste metoden. Internetbaserad KBT fungerar bra för mild till måttlig ångest men kräver motivation och egen disciplin.

–Hybridmodeller där digital behandling kombineras med fysiska möten är ett område där forskningen ser lovande resultat, berättar Viktor Ros Persson. Nya metoder som VR-exponering vid exempelvis flygrädsla, eller intensiv-KBT med flera sessioner under kort tid för exempelvis OCD, har också fått forskarnas intresse. Det blir spännande att se vad nästa steg är vad gäller behandling av olika former av ångestproblematik.

Konkreta tips vid begynnande ångest

Viktor Ros Persson rekommenderar att man försöker stanna kvar i det som känns jobbigt, för att ge hjärnan chans att lära sig att obehaget inte är farligt. Skriv gärna ner vad du oroar dig för och avgör om det är ett akut problem eller något hypotetiskt i framtiden. Testa små exponeringar mot det du undviker och tveka inte att söka stöd tidigt.