Ange ditt sökord

Det är vanligt att du först känner av artros i en eller ett par leder och att det sedan sprider sig till allt fler leder. Foto: Shutterstock

Det är vanligt att du först känner av artros i en eller ett par leder och att det sedan sprider sig till allt fler leder. Foto: Shutterstock

Det går att vara fysiskt aktiv även med artros, det viktigaste är att sluta med fysisk aktivitet och blir stillasittande då det kan förvärra stelhet i lederna. Foto: Shutterstock

Det går att vara fysiskt aktiv även med artros, det viktigaste är att sluta med fysisk aktivitet och blir stillasittande då det kan förvärra stelhet i lederna. Foto: Shutterstock

Allt om artros

Artros är en sjukdom som bryter ned en eller flera leders brosk och kan förekomma i samtliga kroppens leder där det finns brosk. Sjukdomen drabbar inte bara äldre utan kan även drabba dig som tränar väldigt intensivt eller har ett tungt fysiskt arbete.

Annons:

Många, även yngre, upplever smärta på grund av artros – smärta som i sin tur påverkar vardagen. Även om artros kan drabba olika åldersgrupper är sjukdomen ändå ansedd som en sjukdom hos äldre. Kvinnor drabbas oftare än män men både kvinnor och män kan få artros.

Varför drabbas jag av artros?

Brosket i dina leder fungerar som en slags stötdämpare. Vid artros ökar nedbrytningen av broskvävnaden. Balansen mellan nybildning och nedbrytning störs då av så kallade matrixmolekyler. Att balansen störs leder till att du förlorar brosk utan att det bildas nytt brosk. Sjukdomen är vanligast hos kvinnor och förekomsten av artros ökar med stigande ålder. Anledningen är att brosket naturligt blir tunnare med åren. Artros kan vara ärftligt.

Artros förekommer vanligtvis hos äldre som är över 55 men det är viktigt att vara medveten om att det även kan förekomma i andra grupper. En orsak till artros är långvarigt slitage på dina leder som kan uppstå vid enformigt och tungt kroppsarbete, övervikt men också hos en del elitidrottsmän- och kvinnor. Världshälsoorganisationen (WHO) har tidigare konstaterat att artros är en av de tio sjukdomar som orsakar störst global sjukdomsbörda.

Symtom vid artros

Artros tenderar att drabba lederna i höfter, knän, rygg eller fingrar. Ett tidigt tecken är att du upplever smärta i samband med att du anstränger lederna. Leden kan även bli öm och svullen och med tiden kan rörligheten minska allt mer.

Vanliga symtom vid artros:

  • Stelhet
  • Minskad rörlighet
  • Smärta
  • Ömmande leder
  • Svullnad
  • Värme 
  • Trötthet

Värmen och tröttheten kan vara tecken på kraftig inflammation som kan förekomma i samband med artros. I ett senare stadie kan du även drabbas av vilovärk och smärta på natten, särskilt om du lider av höftartros. De allra flesta upplever att stelheten är som värst på morgnarna.

Artros och träning

Risken för artros ökar vid såväl över- som underbelastning. Det innebär inte att du som tränar normalt direkt har någon förhöjd risk för artros via din träning. Däremot kan du som tränar på elitnivå eller väldigt intensivt och tungt orsaka förslitning på lederna och brosket vilket i sin tur kan leda till artros. Om du upplever smärta i samband med din träning är det därför viktigt att gå till botten med orsaken till smärtan.

En vanlig effekt av att kroppen blir stelare är att du slutar att röra dig, det vill säga underbelastar kroppen. Det är inte en bra strategi då det istället kan leda till ännu mer stelhet. Om du är osäker på hur du kan och bör träna i samband med artros ska du prata med vården eller en sjukgymnast som kan ge dig tips på hur du kan träna.

Behandling av artros

Operation förekommer i samband med artros men den allmänna uppfattningen är att många blir besvikna efter en operation då den inte kan ge tillbaka full funktion i lederna. Dessutom blir endast en liten del av alla med artros så sjuka att de behöver opereras.

Den viktigaste behandlingen är istället träning. Långvarig träning i kombination med information och smärtlindring samt viktkontroll (vid behov) är nyckeln till en god behandling av lätt till måttlig artros. Det finns speciella artrosskolor som hjälper dig som är drabbad med tips och råd som underlättar livet. Det är viktigt att du fortsätter att vara aktiv även om det gör ont och istället försöka se om du tillsammans med behandlande läkare kan minska smärtan.

Läkemedelsbehandling vid artros

För att lindra smärtan som förekommer vid artros är det i första hand läkemedel med paracetamol eller antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) som rekommenderas. Det är okänt huruvida den antiinflammatoriska effekten hos NSAID-preparaten ger något mervärde men man vet att dessa läkemedel ger effektivast smärtlindring för personer med artros.

Det finns vissa riskgrupper som kan drabbas av magsår till följd av behandling med NSAID-preparat. Det är äldre (över 75 år), de som tidigare haft magsår och de som använder blodförtunnande läkemedel, kortison eller antidepressiva läkemedel. Till dessa riskgrupper kan man överväga att sätta in så kallad cox-2 hämmare eller protonpumpshämmare (magsyrahämmare). Cox-2 hämmare är en typ av NSAID-läkemedel som har färre magbiverkningar. Att välja preparat som tas en gång om dagen kan även underlätta då särskilt många äldre kan ha svårt att komma ihåg sin medicinering.

Forskningen har idag främst som mål att effektivare lindra smärtan och ge färre biverkningar då man inte i dagsläget har något tillfredsställande svar på hur man i grunden kan förhindra att artros uppstår. Då är det viktigare att fokusera på behandling och livskvalitet vilken fysisk aktivitet medför. Man kan prova glukosamin, som numera är klassat som läkemedel och finns receptfritt. I sista hand kan man ta till kirurgi för att få en förbättring.

Glukosamin och artros

Glukosamin är ett kroppseget ämne som finns naturligt i brosk och leder och som bildas av socker och aminosyror. Det finns två olika sorters glukosamin, glukosaminsulfat och glukosaminhydroklorid och de glukosaminstudier som publicerats har huvudsakligen utförts med glukosaminsulfat.

Den medicinska databasen Cochran har sammanfattat de studier som ligger i databasen och där påvisas en dels minskande effekt av smärtan men även en förbättrad funktion i lederna vid användandet av glukosamin. I en annan sammanfattning konstaterar svenska Janusinfo från Stockholms läns landsting att av de två sorterna glukosamin är det endast glukosaminsulfat där det finns studier som påvisar att det föreligger en potentiellt positiv effekt vid artros.

Att leva med artros

Det går att vara fysiskt aktiv även med artros. Oavsett anledning till att du drabbats av artros, om det är för mycket träning eller för tungt arbete eller bara åldern så är det faktiskt det viktigaste att du inte slutar med fysisk aktivitet och blir stillasittande då det kan förvärra stelhet i lederna.

Försök hitta en träningsform som passar dig, tala med din läkare om hur mycket och vilken typ av smärta du upplever så att rätt smärtlindring sätts in och försök lev livet fullt ut. Det finns ingen säker prognos vid artros utan det varierar från person till person, huvudsaken är att du får rätt insatser som gör att ditt liv fungerar.

Annons:

Källor:

1177.se, Reumatikerförbundet, Janusinfo Stockholms läns landsting, Cochran Institute

Läs även

Reumatoid artrit (RA) – symtom och behandling vid reumatism
12 maj, 2020 Rörelseapparaten

Reumatoid artrit (RA) – symtom och behandling vid reumatism

Reumatism är samlingsnamnet på ungefär åttio olika sjuk...

Vid artros kan sjukgymnastik hjälpa mer än kortison

Vid artros kan sjukgymnastik hjälpa mer än kortison

För patienter som drabbats av knäartros gav fysioterapi...

Mobilapp kan hjälpa artrospatienter
16 mars, 2020 Rörelseapparaten

Mobilapp kan hjälpa artrospatienter

Genom att dagligen under 6 månader göra några enkla fys...

Annons:
Ny undersökning om lipödem: 93 procent saknar stöd
29 juni, 2020 Rörelseapparaten

Ny undersökning om lipödem: 93 procent saknar stöd

En stor majoritet av personer med lipödem får inte det ...

Tips: Effektiv och skön träning med rätt redskap
8 juni, 2020 Bättre liv

Tips: Effektiv och skön träning med rätt redskap

Träning, kost och allmänt välbefinnande ligger mig varm...

Annons:
Lipödem månaden:  “Nej, jag kan inte banta bort min sjukdom”
3 juni, 2020 Rörelseapparaten

Lipödem månaden: “Nej, jag kan inte banta bort min sjukdom”

Symtomen kom smygande i puberteten. Växande ben och vad...

Fett från buken kan hjälpa kroppen läka skadade muskler
14 maj, 2020 Hjärnan & Nerver

Fett från buken kan hjälpa kroppen läka skadade muskler

Genom att spruta in stamceller från en persons buk- och...

Regeringen sätter stopp för hamstrande av läkemedel
2 april, 2020

Regeringen sätter stopp för hamstrande av läkemedel

Från och med den första april får inte längre apoteken ...

Annons:
Dupuytrens sjukdom, även kallad ”vikingasjukan”
21 februari, 2020 Rörelseapparaten

Dupuytrens sjukdom, även kallad ”vikingasjukan”

Dupuytrens kontraktur är en bindvävssjukdom som kan led...

Reumatoid artrit – vad händer i kroppen?
21 februari, 2020 Rörelseapparaten

Reumatoid artrit – vad händer i kroppen?

Reumatism är ett vitt begrepp och omfattar ett hundrata...

Träna effektivare med rätt musik
20 februari, 2020 Bättre liv

Träna effektivare med rätt musik

Det är många som tycker om att lyssna på musik under lö...

Allt om Peyronies sjukdom – behandling vid krokig eller böjd penis
14 februari, 2020 Mannens hälsa

Allt om Peyronies sjukdom – behandling vid krokig eller böjd penis

Att drabbas av krokig eller böjd penis är relativt vanl...

Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Enkät om antibiotikaanvändning

Hur ser du på antibiotika? Svara på 6 snabba frågor – tar 1 minut!

Till enkäten