8 000 svenskar dör i relativt okänd sjukdom

8 000 svenskar dör i relativt okänd sjukdom

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Publicerad: 2019-07-09
Författare: Anders Åker

Varje år dör 8 000 svenskar i sepsis, men endast 40 procent känner till sjukdomen. Nu lovar politikerna starta nätverk och underlätta för forskarna.

Under en paneldebatt på Almedalsveckan som BD och Sepsisfonden arrangerade för att uppmärksamma sepsis, lovade politikerna att starta ett nätverk i Riksdagen, underlätta för de kliniska forskarna samt genomföra en pilotstudie på överlevare av sepsis.

Dyraste sjukdomstillståndet i Sverige

Sepsis är det dyraste sjukdomstillståndet i Sverige. Sjukdomen är ett allvarligt, systemiskt svar på en infektion i kroppen och orsakas oftast av bakterier. Snabb och korrekt diagnostik är central vid sepsis. För varje timme patienten går utan behandling ökar riskerna för dödlig utgång.

Varje år insjuknar 40 000 svenskar i sepsis. Det kan jämföras med de fyra vanligaste cancerformerna som står för 27 000 fall årligen (prostata-, bröst-, hud- och tarmcancer). Av dem som insjuknar i sepsis får många svåra komplikationer och 20 procent dör. Faktum är att det är en av de mest dödliga av alla akuta sjukdomstillstånd och står för 10 procent av de totala dödsfallen i Sverige.

Öka kännedomen kan rädda liv

Sepsis är en av de mest preventiva dödsorsakerna på sjukhus. Att öka kännedomen kan således rädda liv. Jämfört med Storbritannien är kännedomen väldigt låg i Sverige, endast 40 procent av svenskarna känner till den. I Storbritannien har The UK Sepsis Trust tillsammans med NHS under senare år drivit nationella kännedomskampanjer för att öka kunskapen bland allmänheten. Det har gjort att kännedomen nu ligger på 70 procent, jämfört med 10 procent för 2010.

Under seminariet i Almedalen lyftes fram att Sverige behöver öka kännedomen om sjukdomen och satsa mer på forskning. Dels för snabbare och säkrare diagnostik och nya behandlingsmetoder (inte minst viktigt med tanke på det rådande hotet från antibiotikaresistensen), dels för seneffekter av sepsis genom uppföljningskliniker där rätt kompetens samlas för eftervård. Man tog även upp tat det behövs införas sepsiskedjor från ambulans och akutsjukvården till eftervård, vilket har testats effektivt i bland annat Region Skåne. Utöver detta finns det ett behov av att införa en nationell biobank och sepsisregister för att öka förståelsen och skapa underlag för forskning och förbättra överlevnaden.

Nätverk i Riksdagen

På BDs och Sepsisfondens seminarium om sepsis under Almedalsveckan lovade politikerna i panelen att starta ett nätverk i Riksdagen som ska jobba för att minska antibiotikaresistensutvecklingen. De ville även underlätta för kliniska forskare att arbeta med sepsis samtidigt som de klarar av sitt dagliga arbete, samt säkerställa att hela vårdkedjan följs upp. I Skåne vill de även göra en pilotstudie på överlevarna av sepsis för att få mer kunskap kring seneffekterna av sjukdomen.

Politikerna höll även med Sepsisfonden, SEBRA och BD om att ett rimligt mål vore att öka kännedomen för sepsis till 90% inom fem år, samt minska dödligheten med 50% innan 2035. Då uppfyller Sverige även Världshälsoorganisationens krav.

 

Veckans fråga

Sätt betyg på din sommar - hur har just din sommar varit hittills?

Nyhetsbrev

E-postadress