Stora skillnader mellan antidepressiva läkemedel

I en tid då psykisk ohälsa diskuteras alltmer, har också användningen av antidepressiva läkemedel ökat markant. Man har sett en ökning varje år under de senaste 15 åren. 2023 hämtade omkring 1,2 miljoner personer ut antidepressiva läkemedel i Sverige, vilket motsvarar över 11 procent av befolkningen.

Men vad händer egentligen i kroppen när man börjar med ett antidepressivt läkemedel? Hur skiljer sig påverkan mellan olika preparat? Vilka risker och fördelar finns det att känna till?

Vad visar ny forskning kring antidepressiva?

Forskarna – bland dem Toby Pillinger och Andrea Cipriani – samlade data från över 58 000 deltagare i kliniska prövningar, där de behandlats med placebo eller något av 30 olika antidepressiva läkemedel under i genomsnitt åtta veckor.
Man undersökte effekter på en rad fysiologiska parametrar: viktförändring, hjärtfrekvens, blodtryck, blodfetter, blodsocker samt njur- och levervärden. Studien har publicerats i The Lancet.

Viktförändring

Skillnaden i viktpåverkan mellan vissa läkemedel var upp till ca 4 kilo mellan de mest viktminskande och de mest viktökande preparaten. Exempelvis associerades preparatet agomelatin med viktminskning, medan maprotilin (förskrivs inte i Sverige, reds anm) associerades med viktökning. Forskarna uppskattar att vissa preparat, som maprotilin och amitriptylin, orsakade kliniskt signifikant viktuppgång hos nästan hälften av deltagarna.

Hjärtfrekvens och blodtryck

Skillnader i hjärtfrekvens var över 20 slag per minut mellan vissa läkemedel, till exempel mellan fluvoxamin och nortriptylin.  Även blodtrycket visade variation, med skillnader på över 10 mmHg mellan olika preparat.

Övriga metabola effekter

Vissa läkemedel visade en ökning av totalkolesterol och/eller blodsocker. Däremot visades inga stora effekter på salter i blodet eller på njur- eller leverfunktion i denna korttidsstudie som pågick under åtta veckor.

Slutsatser från studien om skillnader mellan antidepressiva

Alla antidepressiva är inte lika vad gäller fysiologiska biverkningar. Resultaten föreslår att val av preparat i högre grad bör anpassas till individens fysiska hälsa (till exempel vikt, blodtryck, metabol hälsa),  och inte bara efter psykiska symtom. Forskarna betonar att de flesta prövningar är korta (i genomsnitt ~8 veckor), vilket innebär att vi vet mindre om långtidseffekterna.

Hur påverkar antidepressiva läkemedel kroppen?

För att förstå varför vissa läkemedel påverkar kropp och ämnesomsättning på olika sätt, behöver vi titta på hur antidepressiva verkar och vilken påverkan detta får.

Verkningsmekanismer

Antidepressiva läkemedel omfattar olika klasser, med olika verkningsmekanismer:

• SSRI (selektiva serotoninåterupptagshämmare) – exempelvis sertralin, escitalopram, fluoxetin – höjer nivån av serotonin i synapserna genom att hämma återupptaget.
• SNRI (serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare) – till exempel venlafaxin, duloxetin.
• TCA (tricykliska antidepressiva) och liknande äldre preparat – exempelvis amitriptylin, nortriptylin, maprotilin – har bredare verkningsprofil och påverkar även noradrenalin, acetylkolin, histamin etc.
• “Övriga” antidepressiva med olika mekanismer (melatonin-agonister, mirtazapin etc).

Det är rimligt att anta att de läkemedel som har bredare effekt på flera signalsubstanser och receptorer också har större kroppsliga effekter – vilket stämmer med att äldre preparat ofta visade fler fysiologiska biverkningar i studien.

Möjliga orsaker till fysiska effekter av antidepressiva

Varför kan till exempel viktökning, ökat blodtryck eller ökad hjärtfrekvens uppstå?

• Vissa läkemedel ökar aptiten eller påverkar ämnesomsättningen så att energiintaget ökar eller energiförbrukningen minskar.
• Histamin- eller muskarinreceptorblockad (som i TCA) kan ge viktuppgång och trötthet.
• Ökad aktivitet i det sympatiska nervsystemet eller påverkan på noradrenalin kan ge högre puls och blodtryck.
• Effekter på lipidmetabolism eller glukosreglering kan också uppstå via indirekta mekanismer, till exempel viktökning som kan leda till insulinresistens och förhöjt blodsocker.
• Indirekta effekter: Depression är i sig själv associerad med bland annat sömnproblem, lägre fysisk aktivitet, viktförändring och förändrad ämnesomsättning. Att börja med medicin kan alltså förbättra eller förvärra dessa faktorer, beroende på hur patienten påverkas.

Att väga nytta mot risker och biverkningar

Det är viktigt att komma ihåg att antidepressiva läkemedel har dokumenterad nytta vid behandling av exempelvis allvarligare depressiva episoder och ångestsyndrom. Effekten på mental hälsa kan i sig medföra förbättrad fysisk hälsa (till exempel bättre sömn, mer rörelse och minskad stress). Därför ska fysisk påverkan inte tolkas som att man ska undvika läkemedel, utan som att man ska väga fördelar mot risker och välja medvetet.

Vad innebär detta för patienter och vård?

Individanpassad behandling

Studien visar att det finns anledning för läkare att välja preparat inte bara utifrån psykiska symptom utan även utifrån patientens fysiska status: vikt, blodtryck, hjärtfrekvens, metabol hälsa (lipider, blodsocker) med mera. För personer med övervikt, högt blodtryck eller hjärt-/kärlsjukdom kan det vara extra viktigt att individanpassa läkemedelsbehandlingen.

Uppföljning och monitorering

Eftersom vissa läkemedel visade påverkan på vikt, puls, blodtryck och metabol hälsa även på kort sikt, bör patienter som sätts på antidepressiva följas upp också med hänsyn till fysisk hälsa. Detta gäller särskilt personer som redan har riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Studien kommenterar just behovet av tätare hälsokontroller vid behandling.

Långsiktiga effekter är mindre kända

En begränsning är att majoriteten av data gäller behandlingar på cirka 8 veckor. Det innebär att vi vet mindre om hur dessa fysiologiska förändringar utvecklas över månader och år – till exempel om viktökningen fortsätter, om blodtrycket stiger ytterligare eller om metabol risk ökar.

Kommunikation och beslut

Kommunikationen från vården till patienten är viktig. Vårdgivare bör inte enbart tala om det psykiska måendet, utan även om vilka kroppsliga förändringar som kan inträffa. Studien menar att bättre tolerans (färre biverkningar) kan leda till att fler följer behandlingen längre och får bättre resultat.

Sammanfattning: fem nyckelpunkter

1. Användningen av antidepressiva läkemedel har stigit kraftigt i Sverige och internationellt.
2. Den nya stora metaanalysen publicerad i Lancet visar att olika antidepressiva skiljer sig i hur de påverkar kroppen — vikt, hjärtfrekvens, blodtryck och metabol hälsa.
3. Äldre antidepressiva (till exempel tricykliska) visar större risk för fysiologiska biverkningar än många av de nyare eller mer selektiva preparaten.
4. För vård och patienter betyder detta att val av läkemedel bör skräddarsys utifrån både psykisk och fysisk hälsa, och att regelbunden uppföljning är viktigt.
5. Det finns begränsad kunskap om långtidseffekterna (månad/år) av dessa fysiologiska förändringar – vilket talar för fortsatt forskning och vaksamhet.