Omkring var tredje svensk drabbas av någon form av allergi. För många innebär våren inte bara blomtid utan plågsam pollensäsong som påverkar sömn, skola och arbete. Till följd av klimatförändringar har vi fått längre pollensäsonger och nya arter av pollen som ger ytterligare besvär. Astma‑ och Allergiförbundets ordförande Mikaela Odemyr berättar om effektiva behandlingar, men att vården tyvärr fördelas ojämlikt över landet.
-Vissa får snabb hjälp och avancerad behandling, andra får vänta i månader och så ska det absolut inte vara, poängterar Mikaela Odemyr.
Vad är pollenallergi – och vad händer i kroppen?
Pollenallergi – ofta kallad hösnuva eller säsongsbunden allergisk rinit – uppstår när immunförsvaret reagerar mot pollen i luften vi andas in. Pollen från exempelvis björk, gräs eller nya invasiva arter irriterar näsa, ögon och luftvägar. Vid kontakt frigörs histamin och andra ämnen som orsakar nysningar, rinnsnuva, kliande ögon, nästäppa – och ibland hosta eller astmaliknande besvär.
I Sverige visar studier att allergi mot björk och gräspollen har ökat – från ca 26 procent till 39 procent bland vuxna under perioden 1992–2012. Att ha pollenallergi ökar risken för att utveckla astma.
-En tredjedel av pollenallergikerna utvecklar även allergisk astma, berättar Mikaela Odemyr.
Varför ökar pollenallergin – nya arter och klimatförändring
En tydlig trend är att fler får pollenallergi, och att säsongen ofta är längre och mer intensiv. Det finns flera bidragande faktorer:
- Klimatet blir varmare och växtsäsongen längre, det innebär mer pollen och fler arter. Till exempel har forskare vid Uppsala universitet konstaterat att antalet pollenallergiker i Sverige ökat med omkring 20–25 procent sedan 1990-talet.
- Introduktion av nya allergena arter – som till exempel Ambrosia artemisiifolia (ragweed eller malörtsambrosia) – innebär nya problem för allergiker.
- Geografiska variationer: I norra Sverige startar pollensäsongen senare än i söder.
-Vi som bor norröver och har pollenallergi får besvär först senare under våren, säger Mikaela Odemyr. Boende i Skåne kan däremot i värsta fall känna av sin allergi redan i januari eller februari. Klimat och vegetation påverkar hur länge och hur intensivt man påverkas.
Rätt behandling vid pollenallergi
Många med mildare pollenallergi klarar sig med receptfria antihistaminer och nässprayer.
-Om man misstänker pollenallergi ska man rådfråga apotekets personal som vet vilken symtomlindrande behandling man kan börja med, menar Mikaela Odemyr.
Det är lätt hänt att symtomen smyger sig på och att man vänjer sig vid problemen och tänker att ”man får stå ut”. Så ska det inte vara, för det finns hjälp att få. Om de receptfria alternativen inte hjälper och man har besvär, ska man söka hjälp hos sin vårdcentral.
-Tidig behandling och anpassning efter pollenmätning är avgörande för effektiv symtomlindring, poängterar Mikaela Odemyr. Det största misstaget pollenallergiker gör är att börja medicinera när man redan har symtom. Genom att följa pollenmätningar och på så sätt ligga steget före, kan du påbörja behandling innan symtomen kommer, vilket minskar belastningen på näsa och luftvägar. Genom att behandla sin pollenallergi kan dessutom risken att utveckla allergisk astma minska.
Mikaela Odemyr menar att den största myten är att man blir trött av medicinerna, men med de nyare läkemedlen är det snarare själva pollenallergin och dess symtom som gör dig trött.
Tips & råd för vardagen
Astma- och Allergiförbundets råd till pollenallergiker:
- Följ pollenprognoser och ha koll på vilka pollen som är aktiva och anpassa behandling och vardagen utifrån detta.
- Starta medicinering innan symtom börjar – inte först när det redan är i gång. Om du är osäker på vilka pollen du reagerar mot, kan du föra en enkel dagbok över dina symtom och jämför med pollenmätningarna. Då kan du följande år börja medicinera i tid.
- Undvik att ha öppet och vädra dagtid under höga pollenhalter, och häng inte ut tvätt om du har besvär.
- Djur som varit ute kan bli “pollenbomber” – tvätta päls och även ditt hår och händer innan du lägger dig.
- Träna helst mitt på dagen när pollenhalten ofta är lägre och välj inomhusträning när det är som värst.
-Skolpersonal behöver ha förståelse – allergi är inte “bara snuva” utan kan påverka sömn, prestation och livskvalitet, säger Mikaela Odemyr. Det gäller att förklara för sin idrottslärare att du har svårt att prestera optimalt på utomhusgymnastiken under pollensäsongen. Du har rätt till anpassad idrott så att du inte missar några lektioner.
Allergivaccination (allergen immunterapi)
Steg två i behandlingen är läkemedel på recept. Det är samma läkemedel som det receptfria sortimentet, men en läkare kan ordinera högre doser. Den som har fortsatt svåra symtom kan behandlas med allergen immunterapi (så kallad allergivaccination) i form av sprutor eller tabletter. Den fungerar genom att kroppen vänjs vid allergenet i små ökande doser.
-Målet är att själva reaktionen ska bli svagare över tid, berättar Mikaela Odemyr. Man tränar helt enkelt upp toleransen för allergenet, vilket gör att symtomen lindras och i vissa fall mer eller mindre försvinner helt. Detta är dock ingen quickfix, utan är en behandling som pågår under flera års tid.
Om du trots receptbelagda mediciner mot din pollenallergi har besvär som påverkar vardagen negativt, ska du alltså inte ge upp utan be om remiss till specialist.
Jämlik vård? – Kartläggningen visar stora regionala skillnader
Enligt rapporten från Astma- och Allergiförbundet är vården vid allergi fortfarande ojämlik i Sverige. I exempelvis region Halland fick 50 av 10 000 invånare allergivaccination 2023, i Norrbotten bara 7 av 10 000. Kartläggningen visar att antal allergiläkare, utbildad vårdpersonal och tillgång till behandling varierar mycket.
-Det ska inte vara bostadsorten som avgör om du får behandling eller inte, säger Mikaela Odemyr. Vi behöver öka kunskapen kring allergi och även få patienter att känna till att de har rätt att få den behandling de behöver, för att slippa må dåligt av sina symtom.
Även om behandlingsmöjligheterna finns, är det alltså inte säkert att du får dem – beroende på var du bor, vem du träffar och hur tidigt du söker vård. Just nu pågår ett myndighetsarbete med att ta fram riktlinjer för allergivården. På sikt kommer det att bidra till en mer jämlik vård.
Varför är jämlikheten viktig? – och vad kan göras
När pollenallergi inte behandlas, eller man får vänta länge på vård, påverkas sömn och dagsform – man “går och lider” när vården dröjer. Skola och arbete påverkas till följd av nedsatt koncentration och minskad prestationsförmåga. Risken för komplikationer, som till exempel astma, ökar också.
Fördröjning i behandling leder också till ökade kostnader – både för individen och samhället. Enligt rapporten kostar pollenallergi 14 miljarder per år i Sverige.
För att förbättra jämlikheten i allergibehandling föreslås:
- ökad utbildning av primärvårdens läkare och sköterskor för att snabbare fånga upp och remittera/behandla
- nationella riktlinjer och ett allergiprogram med tydliga standarder
- ökad tillgång till allergitablettvaccination i primärvården, inte bara på specialistkliniker. Detta förutsätter kompetensutveckling inom primärvården.
- ökad information och kunskap hos allmänhet, skolor, arbetsplatser – så att allergiker får den förståelse och anpassningar som behövs
Slutsats – vad du som är drabbad av allergi kan tänka på
Pollenallergi är för många individer långt ifrån “bara nys och rinnande näsa”. Det är en kronisk sjukdom som påverkar livskvalitet, sömn, prestation och helhetsmående. Det finns goda behandlingar – från receptfria läkemedel till allergivaccination – men behoven och tillgången varierar.
Om du misstänker pollenallergi:
- Börja med att rådfråga på apoteket och för en pollendagbok. De allra flesta behöver inte utredas, vilka pollenslag som ger allergi är enkelt att avgöra.
- Börja med medicinering i god tid, 1–2 veckor i förväg. Håll koll på pollenprognoser och anpassa vardagen.
- Kontakta primärvården om receptfria läkemedel inte hjälper.
- Om du trots noggrann medicinering med höga doser receptbelagda mediciner ändå mår dåligt, be om remiss till en specialist.
- Om du hostar eller har svårt att andas, kontakta omedelbart vården – du kan ha fått allergisk astma.
- Var medveten om att vården blir bättre ju mer du vet – utbilda dig själv, prata med läkaren, skolpersonal etc.
-Missa inte möjligheten att söka hjälp i tid och kräva god och likvärdig vård – även om postnumret säger något annat, menar Mikaela Odemyr. Min önskan för framtiden är att man dels forskar fram något som kan förebygga pollenallergi och att vårdcentralen får utbildning för att kunna ge allergivaccination i tablettform, vilket skulle göra vården mer tillgänglig för fler allergiker
