Klimakteriet är en period på 5–10 år när nivåerna av östrogen och progesteron sjunker, och det kan ge symtom som värmevallningar, sömnproblem, hjärndimma, humörsvängningar och minskad sexuell lust. Enligt Socialstyrelsen upplever sju av tio kvinnor i denna åldersgrupp någon form av besvär, och en tredjedel av dem söker aktivt vård. Trots detta visar undersökningar att vården är ojämlik och att många kvinnor inte får den hjälp de behöver.
– Ingen ska behöva lida i onödan. Vården måste bli bättre på att uppmärksamma och behandla klimakteriebesvär. Med riktlinjerna vill vi ge stöd till beslutsfattare i att utveckla vården, genom att höja kunskapen om klimakteriet, förbättra bemötandet och öka tillgången till behandling, säger generaldirektör Björn Eriksson på Socialstyrelsen i ett pressmeddelande.
Utmaningar inom vården för klimakteriebesvär
Det finns flera faktorer som bidrar till att kvinnor inte får adekvat vård under klimakteriet. Socialstyrelsen pekar på att många vårdgivare saknar tillräcklig kunskap om klimakteriebesvär och hur de ska hanteras. Kvinnor kan också känna sig osäkra på vilka symptom som är normala och när de bör söka hjälp. Vidare belyser Socialstyrelsen att vårdpersonal har ofta inte tillräckligt med tid för att ge en grundlig bedömning och behandling.
Syftet med nya riktlinjer för klimakterievården
Socialstyrelsens nya riktlinjer syftar till att adressera dessa utmaningar och förbättra vården för kvinnor i klimakteriet. Genom att höja kompetensen hos vårdpersonal och säkerställa att kvinnor får rätt information och stöd, hoppas man kunna förbättra livskvaliteten för många.
Socialstyrelsens riktlinjer för klimakteriet riktar sig främst till beslutsfattare och utbildningsinstitutioner, för att de ska säkerställa att primärvården får en fördjupad kunskap om klimakteriet och en ökad medvetenhet om symtom och lämpliga råd och behandlingar. där kvinnor först ska söka hjälp hos vårdcentraler och barnmorskemottagningar.
Rekommendationer för vårdpersonal
En central del av riktlinjerna är att också att ge konkreta rekommendationer till vårdpersonal om hur de kan förbättra sin hantering av klimakteriebesvär. Dessa rekommendationer inkluderar:
- Utbildning och kompetensutveckling
- Fortbildning: Vårdpersonal bör delta i utbildningar om klimakteriet och dess symptom.
- Informationsmaterial: Tillhandahålla lättillgängligt material för både personal och patienter.
- Identifiering av symptom
- Tidigare upptäckter: Vårdpersonal bör vara uppmärksamma på tidiga tecken på klimakteriebesvär, särskilt hos kvinnor under 45 år.
- Holistisk bedömning: En grundlig bedömning av patientens symptom och livsstil är avgörande.
Viktigt att erbjuda flera olika behandlingsalternativ i klimakteriet
Socialstyrelsens riktlinjer betonar vikten av att erbjuda olika behandlingsalternativ för att möta kvinnors individuella behov. Några av de rekommenderade behandlingsmetoderna inkluderar livsstilsförändringar, psykologiskt stöd och läkemedelsbehandling. Man understryker också vikten av att den information om behandlingen som ges är korrekt och uppdaterad.
– Många vittnar om att de inte får tillräcklig information om fördelar och risker med hormonell behandling. Därför är det viktigt att vårdpersonal kan ge kunskapsbaserad rådgivning så att patienten kan fatta välgrundade beslut. Beslut om behandling ska alltid tas i dialog med patienten, och behandlingen behöver följas upp och anpassas över tid, säger Maja Österlund, projektledare för riktlinjerna på Socialstyrelsen
Socialstyrelsen välkomnar synpunkter på riktlinjerna
Socialstyrelsen planerar att följa upp hur riktlinjerna implementeras och vilken effekt de har på vården. Detta är också en första version av riktlinjerna där man har möjlighet att inkomma med synpunkter, och en slutgiltig version av riktlinjerna kommer publiceras under våren 2026.
