Eksem: orsak, symtom & behandling

Eksem kan vara både besvärligt och påverka livskvaliteten, men det finns effektiv behandling och mycket du själv kan göra för att lindra och förebygga besvären.

Olika typer av eksem

När överhuden skadas kan ämnen som bakterier, svamp eller irriterande kemikalier tränga ner i huden och utlösa inflammation. Det finns flera olika typer av eksem, med delvis olika orsaker och behandlingar.

De vanligaste formerna är:

• Atopiskt eksem (böjveckseksem) – ofta debut i barndomen och kopplat till ärftlighet och allergi
• Mjälleksem (seborroiskt eksem) – vanligt i hårbotten, ansikte och på bröstet
• Kontakteksem – orsakas av allergi eller irritation från ämnen huden kommer i kontakt med
• Myntformat eksem (nummulärt eksem) – runda, kliande eksemfläckar, ofta hos äldre
• Underbenseksem (hypostatiskt eksem) – kopplat till nedsatt blodcirkulation i benen

Symtom vid eksem

Symtomen varierar beroende på eksemtyp, ålder och hur aktiv inflammationen är. Vanliga symtom är:

• Torr och stram hud
• Rodnad
• Fjällning eller fnasighet
• Klåda, ibland intensiv
• Små blåsor eller knottror som kan spricka och vätska sig
• Sprickor i huden
• Förtjockad eller grov hud vid långvariga besvär
• Veckad hud
• Sårskorpor, ibland med tecken på infektion

Klåda är ett gemensamt och ofta mest besvärande symtom vid de flesta former av eksem.

Orsaker till eksem

Eksem beror på en kombination av nedsatt hudbarriär, inflammation och yttre faktorer. Hos många finns en ärftlig benägenhet, särskilt vid atopiskt eksem.

Vanliga faktorer som kan utlösa eller förvärra eksem är:

• Torr hud
• Frekvent tvätt med tvål och vatten
• Ärftlighet
• Allergi eller överkänslighet
• Stress och sömnbrist
• Kallt och torrt klimat
• Klorerat vatten
• Irriterande ämnen, till exempel kemikalier eller metaller

Eksem är vanligt hos barn men besvären minskar ofta med åldern. Hos äldre blir huden naturligt torrare, vilket ökar risken för eksem.

Eksem smittar inte, men på grund av ärftlighet är risken större att du drabbas om någon nära släkting har eller har haft besvär.

Vad är hudbarriären?

Det yttersta lagret i huden är uppbyggt som ett skikt av hudceller och lipider (fetter), som tegelstenar staplade på varandra. Hudbarriären är nödvändig som ett skydd mot yttre faktorer som kan skada de underliggande lagren i huden. Om hudbarriären skadas förlorar huden sina lipider och blir torrare, röd och irriterad. En skadad barriär innebär också att vårt försvar mot bakterier, virus, svampar och starka ämnen i vår omgivning är nedsatt.

Undersökning och diagnos vid eksem

Diagnosen ställs oftast genom att läkaren undersöker huden och tar del av din sjukdomshistoria. Vid behov kan kompletterande undersökningar göras, till exempel:

• Lapptest – för att utreda kontaktallergi
• Hudprov (biopsi) – i oklara fall
• Bakterieodling – vid misstanke om infekterat eksem
• Allergiutredning – särskilt hos barn med atopiskt eksem

Eksemets tre faser

Vid eksem, särskilt atopiskt eksem, kan besvären delas in i tre återkommande faser.

I den akuta fasen är huden mycket rodnad, det kliar intensivt och är ömt och svullet. Ibland uppstår vätskefyllda blåsor, och det är lätt för huden att bli infekterad av bakterier. I den icke-akuta fasen ser man hud som flagnar eller fjällar, och rodnaden i huden är oftast lite mindre intensiv än i den akuta fasen. Det kliar i huden, eller svider. I den tredje fasen, den så kallade symtomfria fasen, har eksemet läkt och rodnaden, fjällningen och klådan läkt. Torrhet finns ofta kvar även i denna fas.

Behandling av eksem

Målet med behandlingen är att återställa hudbarriären, lindra klåda och inflammation samt förebygga nya skov. En regelbunden hudvårdsrutin med skonsam rengöring och återfuktning är en central del av både behandling och förebyggande – inte bara under akuta skov utan även i perioder då huden är lugn. Behandlas eksemet bara i den akuta fasen kan de icke-akuta eller symtomfria perioderna komma att bli kortare, och eksemutbrotten kan komma allt tätare.

Mjukgörande behandling

Mjukgörande krämer eller salvor är grunden i all eksembehandling och bör användas dagligen, året runt. De hjälper till att stärka hudbarriären, minska torrhet och klåda samt förlänga de symtomfria perioderna mellan eksemskov. Mjukgörande kan antingen köpas receptfritt eller skrivas på recept ut av läkare.

Produkter som innehåller hudidentiska lipider, till exempel ceramider, kolesterol, squalane och fettsyror, kan vara särskilt gynnsamma eftersom de efterliknar hudens egna byggstenar och bidrar till att reparera barriärfunktionen. För individer med eksem rekommenderas att använda hudprodukter som är allergicertifierade. De är testade för att minimera risken för kontaktallergi och lämpar sig därför till personer med käsnlig hud.

Olika hudområden kan behöva olika typer av mjukgörare:

• Lättare krämer eller lotioner passar ofta bra för daglig användning och större hudytor
• Fetare krämer eller salvor kan vara bättre för mycket torra, spruckna eller extra utsatta områden, till exempel händer, armbågar, knän och fötter

Skonsam rengöring

Hur du tvättar huden är lika viktigt som hur du smörjer den. Alltför frekvent tvätt, eller tvätt med starka och uttorkande produkter, kan förvärra eksem genom att skada hudens skyddande fettlager. En alltför varm dusch, eller tvätt med uttorkande produkter, gör att hudens egna naturliga oljor försvinner och leder till en ökad torrhet.

Använd därför mild, lipidåterställande rengöring som är anpassad för torr, känslig och eksembenägen hud. Sådana produkter hjälper till att bevara hudens naturliga oljor och ett balanserat pH-värde, vilket minskar risken för irritation och nya eksemutbrott. Även här är det viktigt att tänka på att om möjligt välja en produkt som är allergicertifierad.

Kortisonbehandling

Kortisonkräm eller -salva används för att dämpa inflammation och klåda vid eksemskov. Styrkan anpassas efter hudområde, ålder och besvärens svårighetsgrad. Kortison ska inte appliceras samtidigt som mjukgörande – vänta cirka 30–60 minuter mellan behandlingarna så att effekten inte minskar.

Om receptfri kortisonbehandling inte hjälper inom en vecka, eller om eksemet förvärras, bör du kontakta vården. Tecken på försämring som du ska vara uppmärksam på är vätskande sår eller om det uppstått en infektion i eksemet. Ta också kontakt med vården innan eventuell egenbehandling om du har eksem runt ögonen eller om det är ett litet barn som fått eksem.

Andra läkemedel

Om eksemet blivit infekterat kan antibiotikabehandling bli aktuell, och mot intensiv klåda som stör sömnen kan man få antihistaminer utskrivet. Vid mjälleksem används ofta svampdödande schampo eller kräm i kombination med kortison.

Det finns också receptbelagd kortisonfri salva som din läkare kan skriva ut om kortisonbehandlingen inte haft effekt, eller om du ska behandla särskilt känslig hudyta, till exempel i ansikte. Mycket svåra eksem kan också behandlas med ljusbehandling eller med en tablettbehandling som påverkar hudens immunsvar. En sådan behandling ges via hudläkare.

Förebygga eksem

Det viktigaste du kan göra för att förebygga eksem och minska risken för återkommande skov är att ha en konsekvent och skonsam hudvårdsrutin. Daglig rengöring med milda produkter och regelbunden återfuktning hjälper huden att behålla en stark och fungerande skyddsbarriär.

Råd för att förebygga eksem:

• Smörj in huden dagligen med mjukgörande kräm eller salva, även när huden känns bra
• Välj hudvårdsprodukter som är anpassade för torr, känslig och eksembenägen hud
• Använd mild, oparfymerad och lipidåterställande rengöring som inte torkar ut huden
• Tvätta dig inte onödigt ofta med tvål och vatten
• Duscha eller bada kort och undvik för varmt vatten
• Smörj in huden direkt efter dusch eller bad, gärna medan huden fortfarande är lätt fuktig
• Anpassa konsistensen på mjukgöraren efter hudområde och behov  – lättare kräm eller lotion till hela kroppen och fetare kräm eller salva till särskilt torra områden.
• Undvik ämnen som kan irritera huden, till exempel parfymer, starka tvättmedel, sköljmedel och vissa metaller
• Produkter som är allergicertifierade kan vara ett bra stöd för att minska risken för hudirritation
• Undvik för varma kläder och kraftig svettning
• Försök minska stress, som kan förvärra eksem
• Klia inte med naglarna – smörj i stället om det kliar
• Var uppmärksam på om eksemen har samband med arbete, fritidsaktiviteter eller specifika miljöer

Vid återkommande eller svåra besvär bör du kontakta vården för utredning och individanpassad behandling.

För dig med atopiskt eksem finns en pateintförening, Atopikerna, där du kan få mer information, råd och stöd.