Tema cancer del 3: Så kan du skydda dig mot cancer

Tema cancer del 3: Så kan du skydda dig mot cancer

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Tre fjärdedelar av alla cancrar beror på omgivningsfaktorer – antingen livsstil eller miljö.

Vi räknar med att man skulle kunna förebygga runt 30 procent av all cancer, säger Bengt Westermark, professor i tumörbiologi. De här råden kan minska din risk att drabbas av cancer. Men det är ingen hundraprocentig garanti – enstaka individer får till exempel lungcancer trots att de aldrig rökt, inte ens utsatts för passiv rökning. Många faktorer samverkar. Vi har inte all kunskap än, men det forskas intensivt.

1. Sluta röka – tänk efter innan du börjar!

Det är aldrig för sent att sluta röka. 10-15 år efter man slutat har man samma cancerrisk som den som aldrig rökt.
Passiv rökning under en längre period innebär samma hälsorisker som för rökaren.

Störst och vanligast är sambandet mellan rökning och lungcancer. Men risken ökar även för andra cancerformer som cancer i strupen och munhålan, i urinblåsan, njurarna, magsäcken, livmodern, livmoderhalsen och bukspottkörteln.
Behöver du hjälp att sluta röka? Alla som ringer till Sluta-röka-linjen får individuella råd av specialutbildade rökavvänjare. Telefonlinjen är också öppen för dem som behöver akut stöd när nikotinbegäret sätter in. Ring: 020-84 00 00. Läs mer på www.slutarokalinjen.org.

2. Sola säkert

Det bästa skyddet mot solen är kläder. Var speciellt noga med att sätta på barnen kläder som skydd mot solen. Men det gäller också att undvika solen när den är som starkast, det vill säga mellan klockan 11 och 15. Stanna inomhus eller sitt i skuggan under dessa timmar.
Solskyddsmedel minskar risken för hudcancer. Använd vattenfast solskyddsmedel med hög faktor (mer än 15) och som skyddar mot både UVA och UVB. Det är viktigt med ett tjockt lager om det ska ha någon effekt. Upprepa efter några timmar eller efter bad.

3. Skydda dig mot infektioner

HPV, humant papillomvirus är ett virus som ökar risken för cancer i livmoderhalsen. HPV är en sexuellt överförd infektion och riskerna för att smittas med HPV ökar med antalet partners. Kondom skyddar, men säkraste skyddet är vaccination, som minskar risken för livmoderhalscancer med cirka 70 %. Socialstyrelsen beslutat att flickor i årskurs 5 och 6 kommer att erbjudas HPV-vaccinering genom skolhälsovården.

4. Gå och ta dina cellprov

Varje år får cirka 450 kvinnor i Sverige livmoderhalscancer, och runt 30 000 får besked om att de har cellförändringar.  I stor sett alla kvinnor blir av med sina cellförändringar i och med behandling. Behandlingen är dessutom relativt enkel och skonsam. I Sverige kallas samtliga kvinnor mellan 23 och 49 år till gynekologisk cellprovskontroll vart tredje år. Mellan 50 och 60 år kollas man vart femte år. Även de kvinnor som blivit vaccinerade mot HPV-virus bör fortsätta gå på de gynekologiska cellprovskontroller de blir kallade till.

5. Undersök dina bröst och gå på mammografi

Landstingen/regionerna erbjuder alla kvinnor mellan 50 och 69 år mammografiundersökning. Vissa landsting kallar till mammografiundersökning redan när kvinnor fyllt 40 år. Tacka ja! Ju tidigare man upptäcker tumören och ju mindre tumören är, desto större är chansen att man kan bli helt botad.

6. Be eventuellt om PSA-test

PSA är en förkortning av prostataspecifikt antigen, som produceras i körtelceller i prostatan. PSA finns i hög koncentration i sädesvätska men också i blodet. Om PSA-halten i blodet blir högre än normalt tyder det på sjukdom i prostatakörteln. Men det behöver inte handla om cancer. Omkring var tionde man i medelåldern eller däröver har förhöjt PSA på grund av godartad prostataförstoring.

Om man efter PSA-test får diagnosen prostatacancer sker det i genomsnitt fem till femton år innan cancern hade gett några symtom. Under denna tid hade mannen känt sig frisk om inte PSA-testet hade gjorts.

Det är dock viktigt att man före testet är medveten om att man kan upptäcka en prostatacancer som aldrig kommer att ge några symtom. Idag finns tyvärr inga mätmetoder som skiljer de som kommer få symtom från de som kommer att bli sjuka. Mer forskning inom området krävs.

7. Håll vikten.

Det börjar finnas bevis för sambandet mellan övervikt/fetma och cancer. Det gäller cancer i livmoder, njurar, bröst och matstrupe, troligen även lever, galla och bukspottkörtel.

8. Var måttlig med alkohol.

Storkonsumtion är en riskfaktor för cancer i lever, matstrupe, svalg, strupe och bröstcancer.

9. Var fysiskt aktiv.

Stillasittande liv ökar risken för cancer i grovtarm och ändtarm, livmoder- och bröstcancer.

10. Ta reda på om det finns risker i din arbetsmiljö.

Det finns en rad kemikalier som innebär ökad cancerrisk, men vi har nått väldigt långt i Sverige när det gäller att förebygga dessa risker.

Nyheter inom cancerforskning

Blodprov kan komma att upptäcka våra vanligaste cancerformer.

Bröstcancer och prostatacancer är de vanligaste cancerformerna i Sverige. I framtiden kanske man med hjälp av ett blodprov direkt kan se om patienten har bröst- eller prostatacancer. Detta kan bli möjligt genom professorerna Carl Borrebaecks och Thomas Laurells upptäckter inom antikroppar och så kallade biomatriser.

- Om jag och mina kollegor genom vår forskning kan hjälpa till att tidigare upptäcka cancern och direkt sätta in rätt behandling så har vi verkligen bidragit till en förbättrad cancervård, säger Carl Borrebaeck, professor vid Institutionen för immunteknologi vid Lunds universitet.
I framtiden hoppas forskarna kunna samla in cancerceller ur patientens blod för att se hur cancern har spridit sig, och för att snabbt kunna ge svar på om tumören har svarat på behandlingen eller inte.

Magnecyl kan skydda mot cancer

Acetylsalicylsyra (ASA), som finns i vanliga värktabletter som Magnecyl och Treo, ges till många hjärtkärlsjuka för att förebygga stroke och hjärtinfarkt.. Under de senaste åren har flera studier visat att det troligen också kan skydda mot cancer. Främst gäller det än så länge tjocktarmscancer och bröstcancer, men eventuellt också lung-, prostatatumörer och leukemi.
Den senaste studien (på 27 000 kvinnliga sjuksköterskor i USA) visade att mer än 14 tabletter per vecka halverade risken att få tjocktarmstumörer. Lägre doser gav också ett visst skydd.

Man ska dock inte laborera med den här typen av behandling på egen hand, varnar läkare. ASA kan också innebära risker, speciellt om man har känslig mage. Det finns också forskning som visar ett möjligt samband mellan långvarig användning av ASA och cancer i bukspottkörteln. Mer forskning krävs.

Nobelpris kan ge bot mot cancer

2009 gick nobelpriset i medicin till amerikanerna Elizabeth Blackburn, Carol Greider och Jack Szostak. De fick priset för att ha löst gåtan kring hur kromosomerna kan kopieras vid celldelning och skyddas mot nedbrytning av så kallade telomerer. För cancerforskning är upptäckten viktig.
Telomererna är en sorts ”hättor” som skyddar kromosomernas ändar mot nedbrytning. Ett speciellt enzym, telomeras, ansvarar för nybildning av dessa ”hättor” vid varje celldelning.

Cancerceller har en förmåga att kunna dela sig i all oändlighet, och har visat sig ha förhöjd telomeras-aktivitet. Det har väckt ett hopp om att man ska kunna behandla cancer genom att slå ut telomeraset.
I dag pågår sådana studier och även kliniska prövningar där man testar vacciner som riktar sig mot celler med förhöjd telomeras-aktivitet.

Läs även:

Tema cancer del 2: Fakta kring de vanligaste cancerformerna

Tema cancer del 1: Vad är cancer?