Blödande tandkött (gingivit)

Blödande tandkött (gingivit)

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Det är inte bara tänderna som behöver skötas om i munnen, även tandköttet behöver omvårdnad. Har man ett blödande tandkött så kan det tyda på en infektion, men det kan även vara ett tidigt tecken på tandlossning.

Det effektivaste sättet att förebygga eller att avhjälpa blödande tandkött är att vara noga med sin munhygien. De bästa och mest skonsamma hjälpmedel i dessa fall är tandborste och tandtråd.

Symtom på blödande tandkött

Att tandköttet lätt börjar blöda vid rengöring av munnen tyder på en inflammation. Den vanligaste orsaken till detta är bakterier som suttit för länge på tänderna eller i själva tandköttsfickorna runt tänderna. Har man en begynnande tandlossning så märks det dels genom just blödande tandkött, men även att en eller flera tänder är lösa. Är man rökare så syns det dock inte genom blödande tandkött eftersom blodkärlen dras ihop av rökningen.

Behandling av blödande tandkött

Man kan använda bakteriedödande medel som är för oralt bruk. Man ska dock endast använda dessa under en begränsad tid som till exempel efter en operation. Man botar inte orsaken till ett blödande tandkött med dessa läkemedel. Med rätt teknik för att göra rent med tandborste, tandtråd och tandstickor så kan inflammationen läka ut av sig själv på någon vecka. Skulle den inte göra det bör en tandläkare kontaktas.

Se till att förebygga blödande tandkött genom att genomgå två rengöringar av mun, tänder och tandkött dagligen. Använd tandborste och tandtråd samt även en mellanrumsborste eller tandstickor. De ytor som man inte når med tandborste är de viktigaste att rengöra med till exempel mellanrumsborste eller tandstickor och man kan på så vis minska risken för att få inflammation, blödande tandkött och även drabbas av tandlossning.

Om du har drabbats av tandlossning och blödande tandkött

Tandlossning (parodontit) är ett angrepp på tandens fäste. Det blödande och svullna tandköttet kan vara ett tecken på att man har drabbats av det. Undersökningar har visat att de flesta 50-åringar har tandlossning i någon grad, samt att 15 % av alla vuxna har allvarlig tandlossning. 13 % av de som passerat åldern 65 har inga tänder kvar alls. Om tandlossningen sprider sig så långt att tänderna blir långhalsade och lösa så finns det en stor risk att de kommer att ramla loss. Detta kan motverkas genom en operation vilket en tandläkare kan rekommendera. Under själva operationen så skärs det tandkött som är inflammerat bort samt att tandläkaren gör en ordentlig rensning runt själva tänderna. Detta leder förhoppningsvis till att tandköttet återigen blir friskt. Man förlänger tändernas livslängd, men sjukdomen kan dessvärre komma tillbaka. Vissa kirurgiska ingrepp eller behandlingar kan i vissa fall återskapa det tandfäste som förlorats. Ibland har tandlossningen gått så långt att man måste ta bort en eller flera tänder eftersom de inte går att räddas. Detta kan påverka funktionen att tugga, talet och utseendet. Man kan då behöva sätta in en tandbrygga eller en tandprotes av något slag för att ersätta de tänder som man tagit bort. Att sätta in en brygga kan även hjälpa till att stabilisera de andra tänderna som har blivit påverkade av sjukdomen.