ADHD

ADHD

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Överaktiv, impulsiv och problem med uppmärksamheten, det är typiska symtom på ADHD. Fler barn och vuxna får idag diagnosen, men det finns fortfarande ett stort mörkertal.

ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) är ett funktionshinder som kännetecknas av bristande koncentrationsförmåga, dålig impulskontroll och hyperaktivitet. Ungefär 3-5 procent av barn i skolåldern är drabbade, pojkar oftare än flickor. Det innebär att i varje skolklass finns det ungefär ett barn med ADHD.

Orsakerna till ADHD är inte helt kända. Ärftlighet spelar en stor roll men också arv och miljö. Är någon av föräldrarna drabbade är risken stor att även barnet drabbas.

Vanliga problem - symtom

  • Uppmärksamhetsproblem – svårt med koncentration, lätt att bli uttråkad, svårt att slutföra saker
  • Impulsivitet – svårt att hantera ostrukturerade situationer, starka och svårkontrollerade känsloreaktioner.
  • Överaktivitet – svårt att varva ner men också perioder av passivitet. Hos barn yttrar det sig fysiskt, medan vuxna kan bli rastlösa och få sömnproblem.

ADHD är vanligare hos pojkar men förekommer ofta även hos flickor. De får dessvärre inte samma uppmärksamhet som pojkarna trots att de har lika stora svårigheter. Flickor med ADHD är mindre utagerande än pojkar. De är snarare passiva än överaktiva och uppfattas inte som lika stökiga. Det finns stora kunskapsluckor när det gäller flickor med ADHD och mer forskning behövs.

ADHD och Omega 3

Det finns forskning som tyder på att barn med ADHD har en lägre koncentration av fettsyror i kroppen. Vår kropp behöver fettsyrorna omega-3 och omega-6. De är bland annat viktiga för hjärnans funktioner. Vi kan inte tillverka fettsyrorna själva, utan måste tillföra dem via kosten. De viktigaste omega-3 fettsyrorna för hjärnan är EPA och DHA. Dessa finns det rikligt av i fet fisk. För att vi ska få i oss tillräckligt av EPA och DHA måste vi äta fet fisk minst tre gånger i veckan. Forskning visar att en väl avvägd blandning av omega-3 och omega-6 i sin naturliga form kan ha stor betydelse för inlärning, koncentration, minne och humör. Vi pratar med Henrik Pelling, barnpsykiater, om just fiskoljeprodukter och ADHD.

- När det gäller användandet av fiskoljeprodukter och ADHD vet vi att förbättringen bara förekommer hos en liten andel av barnen, säger Henrik Pelling. Bland annat verkar barn med ADHD som är av typen med överhängande koncentrationsstörning ha störst effekt av omega-3. Även barn med ADHD som också har motoriska och andra neuropsykiatriska problem visar ibland goda resultat.

De resultat man har kunnat se och den förbättring som förekommit har skett långsamt, det är först efter tre månader upp till ett halvt år som det har gått att se om det fungerat. Eftersom omega-3 är relativt biverkningsfritt förutom eventuella uppstötningar med fisksmak eller lös mage kan man testa sig fram.

- Föräldrar till barn med neuropsykiska funktionhinder kan riskfritt pröva omega-3 tillskott under minst 3 månader för att se om det blir någon effekt.

Durhamstudien

En av de första studierna som genomfördes på området är Durhamstudien där barn mellan 5 - 12 år deltog och som gjordes på omega 3 preparatet Eye Q.

- Durhamstudien följde barn som hade motorisk klumpighet och läs- och skrivsvårigheter. En del hade bättre läs- och skrivförmåga och mindre beteendeproblem efter 3 månader. I Sverige har man gjort två studier på området, en av Christoffer Gillbergs grupp på Barnneuropsykiatrin i Göteborg om Omega-3/Omega-6 och en av Per Gustavsson vid Barn- och ungdomspsykiatrin i Linköping. Där studerade man Omega-3 fettsyran EPA.

Svårt att göra studier

I Linköpingsstudien var det främst en del av barnen med uttalade trotssymtom som förbättrades. En studie på Tourettes syndrom i USA gav endast ett svagt resultat men mätningar i blodet på placebogruppen visade att många inte nöjde sig med att ta placeboolja utan de kompletterade med omega-3. Henrik Pelling säger att många med ADHD och Tourettes syndrom upplever sig hjälpta av omega-3 men att det vetenskapliga underlaget är bristfälligt idag.

- Det vi hoppas på av framtida forskning är att i förstahand kunna se tecken på vilken undergrupp som kommer att svara på behandlingen. Till exempel har de med ADHD och Tourette ofta problem med sitt humör och det vore intressant att se hur de svarar på den här typen av tillskott. Ett problem när det gäller studier på omega-3 är att det är svårt att göra studier på en produkt som finns att köpa överallt.

Leva med ADHD

Att leva med ADHD får konsekvenser på det dagliga livet, främst för den som är drabbad men även för familjen runt omkring.

Därför behöver barn och ungdomar med ADHD ha vuxna i sin närhet som kan förstå och hjälpa dem. Barn med ADHD som inte får den hjälp de behöver riskerar att få allvarliga problem med skolan och att anpassa sig socialt. Krav och förväntningar måste anpassas för att undvika stress och överbelastning. Barnen behöver en strukturerad skoldag och en pedagogik som är anpassad till dem.

Diagnos

Att få en ADHD-diagnos är viktigt, det gör att man kan få den hjälp och det stöd som man har rätt till. Det finns en oro för att en diagnos kan ha en stämplande effekt. Men på sikt upplever många att det underlättar eftersom barnet lättare kan förstå sin situation och kan hantera svårigheter som uppstår. Det finns inget vetenskapligt stöd som säger att en ADHD-diagnos skulle öka ett barns utanförskap. Ju tidigare ADHD-diagnosen kan ställas, desto snabbare får barnet och föräldrarna tillgång till de stödåtgärder som samhället kan erbjuda.

De barn som får hjälp och behandling klarar sig bättre i livet både som barn och som vuxna. Att växa upp med odiagnostiserad ADHD kan däremot få förödande konsekvenser i vuxenlivet.

Så utreds ADHD

För att avgöra om någon lider av ADHD görs en noggrann utredning av läkare, psykologer och pedagoger. Utredningen innehåller en medicinsk undersökning, olika tester och intervjuer med barnet och anhöriga men också med förskole- och skolpersonal.

För vuxna med ADHD görs även en bedömning av den aktuella situationen men även vilka symtom som fanns under uppväxten.

Att få hjälp

Länge var uppfattningen att ADHD växer bort av sig själv, det stämmer inte. Omkring hälften av barnen med ADHD har kvar symtom även som vuxna.

Det finns idag ingen metod som botar ADHD men det finns metoder och läkemedel som kan underlätta vardagen. Vad som är bäst är individuellt. För barn kan det vara att anpassa skolmiljön, träna sociala färdigheter eller annan typ av psykosociala insatser. De mediciner som används är små doser av centralstimulerande medel som har en dämpande effekt som gör det lättare att kontrollera impulser och som ökar koncentrationsförmågan.

För vuxna med ADHD kan de psykosociala insatserna innebära att man får hjälp med att strukturera och planera sin vardag för att få livet att fungera lättare. Många lider också av sviktande självkänsla och har problematiska relationer till andra människor då kan psykoterapi vara en hjälp för att förstå och hantera dessa problem. Medvetenheten och kunskapen om ADHD hos vuxna har ökat betydligt på senare år, och i många landsting finns speciella vuxenteam som kan utreda neuropsykiatriska funktionshinder som ADHD.

Läs mer
Riksförbundet Attention www.attention-riks.se

Källor:
Socialstyrelsens kunskapsöversikt om ADHD
www.attention-riks.se
Vårdguiden
SBU- ADHD hos flickor

 

Veckans fråga

Har du problem med högt blodtryck?

Nyhetsbrev