Ange ditt sökord

Vad utlöser stress?

Vad utlöser stress?

Stress kan kort beskrivas som kroppens respons på, och anpassning till, hot eller påfrestningar av olika slag. Dessa hot eller påfrestningar är de faktorer som utlöser stress och de brukar av den anledningen med ett gemensamt namn kallas stressorer. Experterna från Careit.com beskriver nedan vad som orsakar stress,

Annons:

Stressorer kan vara av mycket skilda slag – allt från fysiska faktorer i miljön, som födoämnen, ljud och ljus etc till sociala, ekonomiska, kroppsliga och psykologiska faktorer, som t ex krav som ställs på oss i relationer till andra, livshändelser som påverkar oss starkt eller kroppslig sjukdom.

Människor uppfattar påfrestningar och kravfyllda situationer på olika sätt. En situation som är stressande för en person är det inte för en annan. Vad som avgör om en en situation eller aspekt i miljön utlöser stress har forskning visat beror på en rad faktorer.

Tolkningens betydelse
Mer än man kan tro beror stress på vår upplevelse av situationen, dvs. hur vi bedömer och tolkar en situation, och vilka krav vi tror ställs på oss och vilka resurser vi tror vi har för att hantera den. Det är när vi bedömer en situation som övermäktig som stressreaktionen sätter fart. Människor kan i hög grad skilja sig när det gäller tolkningar av situationer – det som av en person upplevs som obehagligt och skrämmande framstår kanske som en utmaning för en annan. Det som påverkar vårt sätt att se på saker har sin grund i bl a tidigare erfarenheter och uppväxt, där vi lagt grunden till antaganden om oss själva och andra, värderingar, målsättningar och krav som vi har på oss själva.

Stress – en obalans mellan resurser och krav
En annan orsak till stress är när krav från omgivningen inte stämmer överens – är i obalans med – våra resurser och behov.

För det mesta känner man stress på grund av att kraven upplevs som för stora – men ibland kan det även vara det motsatta som gäller (t ex om man upplever att de egna resurserna inte kommer till användning, t ex vid arbetslöshet eller alltför enkla arbetsuppgifter).

Det beror på att vi har olika stora faktiska resurser att hantera situationen. En person som är tränad på en uppgift blir inte lika stressad som någon som gör uppgiften för första gången. Om du kör bil kommer du kanske ihåg hur fruktansvärt stressande och svårt det var första gången, jämfört med hur avspänt det känns efter ett par tusen mils körning.

En annan sak som påverkar är den faktiska möjligheten som ges oss att påverka vår situation. Detta är kanske framför allt tydligast i arbetslivet och i de situationer där passformen mellan människa och miljö är dålig.

Personlighetsfaktorer
Genom forskning har man sett att vissa drag eller beteenden hos personen, s.k. personlighetsfaktorer, är relaterade till stress och stressrelaterade sjukdomar. Redan på 50-talet såg Friedman & Rosenman ett samband mellan vissa beteendemönster och risken för att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar. Utifrån sina erfarenheter myntade man begreppet typ A-personlighet. En typ A-människa kännetecknas av höga ambitioner, tävlingsinriktan och höga krav på prestation. Fenomenet har också kommit att kallas för “The hurry-sickness” (bråttomsjukan), på grund av att dessa personer ofta går på högvarv, är otåliga och tidspressade – man gör allt i högt temp – går fort, äter fort, pratar fort och har inte tålamod att vänta på andra. Andra typiska drag är att de är lättirriterade och har nära till aggressivitet.

Sårbarhetsfaktorer och livshändelser
Ytterligare faktorer som bidrar till stress, och hur väl man står emot påfrestningar, är vad man kan kalla sårbarhetsfaktorer. Människor är olika känsliga för påfrestningar. Till viss del beror det sannolikt på en medfödd känslighet för vissa saker, t ex överkänslighet för vissa födoämnen, hormonomställningar eller att man lätt får infektioner. En del personer har också lättare för att reagera med ångest och oro i påfrestande situationer.

Runt om oss i vår miljö händer hela tiden saker som hotar vår jämvikt och kräver att vi anpassar oss. En del av dessa förändringar är vi rustade att hantera medan andra ställer mycket stora krav på vår anpassningsförmåga. Många forskare har försökt sätta ihop tabeller över vanliga livshändelser, och i hur hög grad de bidrar till vår stress. Utifrån sådana tabeller kan man i viss mån förutsäga hur stor risken är för att man ska drabbas av en stressutlöst sjukdom.

Ett urval av livshändelser som kan bidra till stress:

* Make/makas död
* Skilsmässa
* Personlig kroppsskada eller sjukdom
* Giftermål – eget
* Få sparken från jobbet
* Pensionering
* Anhörigs sjukdom
* Graviditet – egen
* Större förändring i jobbet
* Förändring av ekonomiska förhållanden
* Ta ett stort lån
* Barn som flyttar hemifrån
* Utmärkta personliga prestationer
* Förändring av egna vanor
* Flyttning
* Semester

Källa: Careit.com – KBT behandling på Internet av sömn- & stressproblem

Annons:

Den här sjukdomen handlar om:

Läs även

Stresshantering – 10 tips hur du hanterar stress
28 maj, 2020 Sömn & Stress

Stresshantering – 10 tips hur du hanterar stress

Att kunna hantera sin stress är en framgångfaktor som k...

Sommartid 2020 : Så påverkas din kropp av sommar- och vintertid
23 oktober, 2019 Sömn & Stress

Sommartid 2020 : Så påverkas din kropp av sommar- och vintertid

Två gånger årligen ställer vi om klockan vilket innebär...

”Digital sömnhjälp förändrade mitt liv”
4 oktober, 2019 Sömn & Stress

”Digital sömnhjälp förändrade mitt liv”

I dagens 24-timmars samhälle är det inte konstigt att m...

Annons:
Dina drömmar avslöjar ditt känsloliv
27 februari, 2020 Sömn & Stress

Dina drömmar avslöjar ditt känsloliv

Hur du känner i drömmen återspeglar sig i det vakna liv...

Kvinnor och män kan drabbas olika av sömnapné
19 februari, 2020 Sömn & Stress

Kvinnor och män kan drabbas olika av sömnapné

Många studier visar samband mellan sömnapné och hjärt-k...

Ny rapport: Psykisk ohälsa toppar lång sjukfrånvaro
25 november, 2019 Sömn & Stress

Ny rapport: Psykisk ohälsa toppar lång sjukfrånvaro

Psykiska diagnoser är den vanligaste orsaken till långv...

Annons:
Vi behöver skratta mer!
7 november, 2019 Bättre liv

Vi behöver skratta mer!

Det kan vara svårt för forskare att bortse från något s...

Läsa sig till god hälsa
3 oktober, 2019 Alternativbehandling

Läsa sig till god hälsa

Läkare och författare Jonas Moström menar att läsning ä...

Koppling mellan sömnlängd och hjärtinfarkt
9 september, 2019 Hjärta & Kärl

Koppling mellan sömnlängd och hjärtinfarkt

En hjärtstudie påvisar nya fynd om att det finns ett sa...

Fortsatt ökning av psykisk ohälsa bland unga
30 augusti, 2019 Sömn & Stress

Fortsatt ökning av psykisk ohälsa bland unga

Den psykiska ohälsan bland unga fortsätter att öka, fra...

Annons:
Forskare varnar: Tupplurar kan vara ett tidigt tecken på demens
13 augusti, 2019 Hjärnan & Nerver

Forskare varnar: Tupplurar kan vara ett tidigt tecken på demens

Alzheimers sjukdom bryter redan i ett tidigt skede ner ...

Semester – en tid för stress?

Semester – en tid för stress?

Äntligen semester! Vad som på pappret ska vara årets me...

Ökade insatser mot psykisk ohälsa på grund av jobbet
21 februari, 2019 Sömn & Stress

Ökade insatser mot psykisk ohälsa på grund av jobbet

Av 5 miljoner yrkesverksamma upplever 1,4 miljoner häls...

Annons:
Frånvaro från jobbet stressar föräldrar vid VAB
6 februari, 2019 Barn & Graviditet

Frånvaro från jobbet stressar föräldrar vid VAB

Vabruari är här, det vill säga månaden då många föräldr...

Studie: Lämna Facebook – bli lyckligare!
3 februari, 2019 Kvinnans hälsa

Studie: Lämna Facebook – bli lyckligare!

Om du tar en paus från Facebook skulle det kunna öka di...

Gungande rörelse kan ge dig bättre sömn och förbättra minnet
25 januari, 2019 Sömn & Stress

Gungande rörelse kan ge dig bättre sömn och förbättra minnet

Gungande eller vaggande rörelser kan, förutom att du so...

Var fjärde anställd kvinna har sömnbesvär
6 januari, 2019 Sömn & Stress

Var fjärde anställd kvinna har sömnbesvär

Var fjärde kvinna som är anställd har problem med sömne...

Annons:

Har du tagit bort leverfläckar eller födelsemärken någon gång?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Hej och välkommen till DOKTORN.com

Vi kan nu stolt presentera flera nyheter på sajten. Vi vet att du kommer att känna igen DOKTORN samtidigt som nyheterna ger dig ännu fler möjligheter. Vill du läsa mer om vad nyheterna innebär gör du det på doktorn.com/faq