Ange ditt sökord

Ordet struma förekommer ofta när man beskriver sjukdomar i sköldkörteln, struma betyder egentligen ”förstorad sköldkörtel”. Foto: Shutterstock

Ordet struma förekommer ofta när man beskriver sjukdomar i sköldkörteln, struma betyder egentligen ”förstorad sköldkörtel”. Foto: Shutterstock

Vad är struma?

Övergångsbesvär, utmattningssymtom eller depression. När något går fel i sköldkörteln drabbas vi av en rad diffusa symtom som lätt förväxlas med andra sjukdomar.

Annons:

Sköldkörteln producerar hormonet som styr vår ämnesomsättning. Sköldkörtelhormonerna hålls normal på en ganska jämn nivå men kan både öka och minska när kroppen behöver det. Men när körteln producerar för mycket eller för lite hormon under en längre tid mår vi dåligt. Hela tio procent av befolkning lider av någon form av rubbning i sköldkörteln. Rubbningarna ger ofta diffusa symtom som lätt för tankarna till ätstörningar, depression eller klimakteriebesvär.

– Läkare blir allt bättre på att uppmärksamma sjukdomar i sköldkörteln men kan enligt Ernst Nyström, professor i endokrinologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset bli ännu bättre.

– Sjukdom i sköldkörtelns kan vara svår att känna igen men är lätt att diagnostisera, menar Ernst Nyström. Diagnosen är efter ett blodprov enkel att ställa, utmaningen är istället att känna igen symtom på rubbning i sköldkörteln, menar Ernst Nyström.

Ordet struma förekommer ofta när man beskriver sjukdomar i sköldkörteln, struma betyder egentligen ”förstorad sköldkörtel” och säger ingenting om körtelns produktion. En bättre benämning är istället hypotyreos som betyder en låg produktion av sköldkörtelhormon eller hypertyreos som betyder en hög produktion av sköldkörtelhormon.

Sköldkörtelns hormon livsviktigt

Känslan av törst och hunger styrs från hjärnan. Det gör också reglering av kroppens stressystem, utnyttjandet av energi och kroppstemperaturen. För att hjärnans budskap ska nå fram till kroppens vävnader producerar och frisätter sköldkörteln framför allt två hormoner. Dessa har ett stort inflytande på flera olika organ med möjlighet att både skruva upp och lugna ner ämnesomsättning och energiutvinning när det behövs. Fel i sköldkörteln får därför stora konsekvenser och måste åtgärdas för att vi ska överleva.

Eftersom sköldkörtelhormonerna bland annat har effekt på kroppens stressystem innebär en hög produktion att hjärtat slår kraftigare och fortare, våra celler utvinner mer energi, kräver mer bränsle och skapar mycket överskottsvärme. Kroppen behöver därför mer mat och vätska. En sköldkörtel på lågvarv gör oss frusna och mycket trötta och det blir ofta svårt att hålla vikten nere.

Hög produktionstakt av sköldkörtelhormoner är lika förödande som låg och kan göra oss alltifrån dödströtta till sömnlösa. Båda tillstånd är lika vanliga och drabbar kvinnor oftare än män. Rubbningar uppträder oftare i samband med klimakteriet eller just efter att man fått barn.

Vad går fel?

Man vet ännu inte riktigt varför vissa människor drabbas av rubbningar i sköldkörteln, forskning tyder på att både ärftlighet, stress och virussjukdomar spelar en roll. Många som drabbas har gått i genom särskilt svår period i livet just innan sköldkörtelrubbningen visar sig gått igenom en svår period i livet. Man misstänker därför att stress spelar en stor roll.

När sköldkörteln går på högvarv – Hypertyreos

Fakta symtom
För mycket sköldkörtelhormon ger:

  • Oroskänslor
  • Trötthet
  • Kort stubin
  • Nedstämdhet
  • Viktnedgång
  • Ökad värmekänsla och svettningar
  • Mjuk och fuktig hud
  • Darrighet
  • Hjärtklappning
  • Hög puls
  • Menstruationsrubbingar
  • Muskelsvaghet
  • Samlevnadsproblem

Vad händer i kroppen?

För mycket sköldkörtelhormon driver upp energi och ämnesomsättning. Hjärtat slår snabbt, kroppen producerar mycket överskottsvärme och händerna darrar. Många går ner i vikt. Det samma sker ofta när vi utsätts för stress,därför är det svårt till och med för en läkare att skilja stressymtom från överproduktion av sköldkörtelhormon.

Symtom som värmekänsla, kort stubin, nedstämdhet och hjärtklappning förväxlas i sin tur ofta med övergångsbesvär. För mycket sköldkörtelhormon är farligt för flera organ där ibland hjärtat, därför är det viktigt att sänka produktionen med någon form av behandling.

Olika behandlingsformer

Operation
Hela eller större delen av sköldkörteln tas bort, hormonproduktionen minskar och blir ofta för låg. Sköldkörtelhormon tas fortsättningsvis i tablettform.

Dämpande mediciner
Läkemedel som används för att dämpa sköldkörtelns funktion kallas tyreostatika. Behandlingen pågår under ett eller två års tid. Läkemedel kan också användas tillsammans med radioaktivt jod eller som en förbehandling innan sköldkörteln opereras bort. Ofta är det bäst att pressa ner sköldkörtelns egen produktion och istället använda sköldkörtelhormon i tablettform.

Radioaktivt jod
Trots att det kan låta konstigt och obehagligt att ta radioaktivt jod som medicin är det egentligen bara sköldkörteln som påverkas. Sköldkörteln behöver under normala förhållanden jod för att kunna tillverka sköldkörtelhormon. I körteln finns speciella funktioner för att ta upp jod. När det jod som gjorts radioaktivt tas som medicin ansamlas det snart i sköldkörteln, därför begränsas stråleffekten just här, vilket är precis vad man önskar. När hormonproduktionen sjunker eller slås ut tar man sköldkörtelhormon i tablettform. Unga och gravida rekommenderas andra alternativ än radioaktivt jod.

Annons:

Den här sjukdomen handlar om:

Läs även

Kvinna och äldre – därför gynnas du av träning!
15 juni, 2020 Kvinnans hälsa

Kvinna och äldre – därför gynnas du av träning!

Att träning är bra för hälsan kan många skriva under på...

Klimakteriet – symtom, orsak och behandling
15 juni, 2020 Kvinnans hälsa

Klimakteriet – symtom, orsak och behandling

Nästan 75 procent av alla kvinnor som går igenom klimak...

Allt om x-bunden hypofosfatemisk rakit (XLH) – orsak, symtom och behandling
29 maj, 2020 Barn & Graviditet

Allt om x-bunden hypofosfatemisk rakit (XLH) – orsak, symtom och behandling

Årligen föds cirka fem barn med x-bunden hypofosfatemis...

Annons:
Kvinnor löper lägre risk att bli hjärt- och kärlsjuka
28 maj, 2020 Hjärta & Kärl

Kvinnor löper lägre risk att bli hjärt- och kärlsjuka

Kvinnor löper lägre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukd...

Internationella mensdagen 28 maj: Mens är blodigt allvar för flickor
28 maj, 2020 Kvinnans hälsa

Internationella mensdagen 28 maj: Mens är blodigt allvar för flickor

Idag på internationella mensdagen uppmärksammar Plan In...

Stor ökning av antalet unga med könsdysfori
11 maj, 2020 Kvinnans hälsa

Stor ökning av antalet unga med könsdysfori

Att diagnosen könsdysfori har ökat med 1500 procent, ka...

Coronapandemin: Så påverkar covid-19 vardagen för en familj utanför San Francisco

Coronapandemin: Så påverkar covid-19 vardagen för en familj utanför San Francisco

Vi får mycket information om dödstal och antal drabbade...

Träning och kost viktigt för ett hälsosamt åldrande
5 maj, 2020 Kvinnans hälsa

Träning och kost viktigt för ett hälsosamt åldrande

För att bibehålla sin styrka och rörlighetsförmåga bör ...

Låt inte ältandet ta över
29 april, 2020 Depression & Ångest

Låt inte ältandet ta över

Om man återkommer till samma grubblerier om och om igen...

Annons:
Coronaviruset: Lista över riskgrupper vid covid-19 – tillhör jag en riskgrupp?
21 april, 2020 Barn & Graviditet

Coronaviruset: Lista över riskgrupper vid covid-19 – tillhör jag en riskgrupp?

Ta del av listan över vilka personer som bedöms löpa st...

Mobbning ger konsekvenser längre fram i livet
16 april, 2020 Barn & Graviditet

Mobbning ger konsekvenser längre fram i livet

Att mobbning skulle vara en del av uppväxten är en före...

Organdonation: Rädda liv – låt omvärlden få veta din inställning
15 april, 2020 Barn & Graviditet

Organdonation: Rädda liv – låt omvärlden få veta din inställning

Det behövs fler organdonatorer i Sverige för trots en ö...

Ditt mest dominanta sinne – kanske inte det du tror
15 april, 2020 Hjärnan & Nerver

Ditt mest dominanta sinne – kanske inte det du tror

Synen har länge ansetts vara det mest dominanta av våra...

Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Hej och välkommen till DOKTORN.com

Vi kan nu stolt presentera flera nyheter på sajten. Vi vet att du kommer att känna igen DOKTORN samtidigt som nyheterna ger dig ännu fler möjligheter. Vill du läsa mer om vad nyheterna innebär gör du det på doktorn.com/faq

Enkät om antibiotikaanvändning

Hur ser du på antibiotika? Svara på 6 snabba frågor – tar 1 minut!

Till enkäten