Ange ditt sökord

En av de allra vanligaste orsakerna till ont i knäna är idrottsskador. Två vanliga sådana är löparknä och hopparknä.

En av de allra vanligaste orsakerna till ont i knäna är idrottsskador. Två vanliga sådana är löparknä och hopparknä.

Knäsmärta kan även förekomma när du ägnar dig åt någon form av vardagsaktivitet, som att gå i trappor.

Knäsmärta kan även förekomma när du ägnar dig åt någon form av vardagsaktivitet, som att gå i trappor.

Våra knän är uppbyggda för att tåla stor belastning, bland annat bärs större delen av din kroppsvikt av knäna, varje steg vi tar

Våra knän är uppbyggda för att tåla stor belastning, bland annat bärs större delen av din kroppsvikt av knäna, varje steg vi tar

Ont i knät – orsak, symtom och behandling

Dina knän utsätts konstant för belastning och att ha ont i knäna är inget ovanligt. Vanliga symtom kan vara stelhet, låsta leder eller att knät helt enkelt känns svagt och instabilt. Orsaken till att vi drabbas av ont i knäna varierar och det gör även eventuell behandling.

Annons:

Knäleden är kroppens största led och har en komplicerad uppbyggnad som hjälper oss att fungera i såväl vardagen som i andra sammanhang, som sport och liknande. Det är inte helt ovanligt att smärta i knät uppstår bland annat i samband med just sportaktiviteter som löpning.

Knäna – byggda för stor belastning

Våra knän är uppbyggda för att tåla stor belastning, bland annat bärs större delen av din kroppsvikt av knäna, varje steg vi tar. Knäleden består av olika delar:

  • Lårben (femur)
  • Skenben (tibia)
  • Vadben (fibulae)

Knäleden är en så kallad ginglymus-led, gångjärnsled, där benet sträcks respektive böjs. Knäna kan också vridas lätt, böjas och sträckas. Om funktionen i knät störs och påverkas kan det uppstå smärta.

Varför gör mitt knä ont?

Det finns många olika orsaker till att vi drabbas av smärta i våra knän. Och det är inte bara knäna direkt som behöver vara orsaken, ibland är det andra delar av kroppen såsom ryggen, höfter och fötter, som är den bidragande orsaken och påverkar smärtan i knät. Man kan dela in knäsmärtor i två kategorier; akut trauma eller överbelastningsskador.

Akut trauma är en skada som uppstått på grund av yttre faktorer såsom idrott eller liknande. Överbelastningsskador i sin tur handlar om att du regelbundet belastar på ett negativt sätt så att det i sin tur uppstår smärta. Orsaken kan vara att man har en dålig funktion i leden eller i annan led som inte fördelar belastningen som du behöver.

Vanliga orsaker till ont i knät

  • Belastningsskador
  • Idrottsskador
  • Långvarig överbelastning
  • Annan form av skada
  • Inflammation (ovanligt)
  • Artros
  • Schlatters sjukdom (drabbar barn 8-15 år)
  • PFSS (smärtsyndrom)
  • Överansträngning

Symtom vid ont i knät

Beroende på var skadan har uppstått och varför kan symtomen te sig olika. En plötslig akut idrottsskada kan göra väldigt ont medan annan smärta kan komma och gå, särskilt i vissa situationer som när du går i trappor eller anstränger dig lite extra.

Vanliga symtom vid ont i knät

  • Smärta i knät vid löpträning.
  • Smärta när benet sträcks ut.
  • Smärta när du går i trappor.
  • Svullnad och ömhet (förekommer vid meniskskada).
  • Smärta när du vrider på knät.

Om smärtan uppstår i ett eller båda knäna beror även det på orsak. För det mesta får du bara ont i ett knä men det finns sjukdomar och tillstånd, till exempel artros, som ger smärta i båda knäna samtidigt. Inflammation i knät är ovanligt men kan uppstå och du känner då av rodnad, svullnad, värme, smärta och funktionsnedsättning. Det är viktigt att ta reda på vad orsaken då kan vara till inflammationen. Svullnad är framförallt det vanligaste kännetecknet vid en inflammation men kan även uppstå vid andra problem så som en blödning i samband med ett trauma eller vid överbelastningsskador. Oavsett visar det att något inte står rätt till med ditt knä.

Man kan även drabbas av smärta på insidan av knät, vilket kan tyda på att du har en irriterad menisk (menisk är brosk som har en stötdämpande och stabiliserande effekt på din led) på insidan eller att det ledband som löper mellan lårben och skenben är irriterat. Det kan även uppstå smärta på baksidan av knät och då rör det sig inte sällan om försämrad transport av vätska från knät som leder till spänning och högt tryck, vilket gör ont. Artros i knät kan ge smärta och stelhet vid såväl belastning som vila.

Löparknä och hopparknä – vad är det?

En av de allra vanligaste orsakerna till ont i knäna är idrottsskador. Två vanliga sådana är löparknä och hopparknä.

Löparknä innebär att man i samband med löpträning har för stor eller felaktig belastning. Med andra ord att man har sprungit för mycket eller att kroppen, i samband med detta, inte rör sig som den ska. Skadan uppkommer ofta vid återkommande belastning vid löpning men kan även uppstå i samband med många knäböjningar, promenad eller cykling.

Symptom på löparknä

  • Smärta bakom eller runt knäskålen.
  • Smärta vid knäböjning.
  • Smärta som förvärras när man går nedför en backe eller trappa.
  • Svullnad.
  • Knäppande eller knastrande känsla i knät.

Hopparknä i sin tur kan uppstå när krafterna som möter skenbenet i knät blir för stora, det i sin tur kan leda till att smärta uppstår i ditt knä. Bland annat längd- och höjdhoppare har en hög belastning på knät och därför har man valt att kalla det hopparknä. Men alla som har knän som inte fördelar krafterna optimalt kan drabbas av  hopparknä.

Diagnos vid ont i knät

Om du upplever symtom i ett eller båda knän, sök vård. Beroende på vad symtomen är kan du bli undersökt av en läkare eller specialist, ortoped. Till sin hjälp i utredningen av din knäsmärta kan man ta röntgen, MRT, ultraljud och datormografi. Man tittar även närmare på ledens rörlighet och den eventuella svullnad, skada eller annat som kan ha uppstått. 

Det är viktigt att titta på hela kroppen och utreda vad det är som orsakar knäsmärtan för att därefter sätta in lämplig behandling.

Behandling vid ont i knät

Behandlingsalternativen varierar och man utgår från orsaken till att du upplever smärta i knät. Målet är att du ska kunna röra dig utan smärta och frö att komma dit behöver man ta fram en fungerande behandlingsplan. Vid allvarligare tillstånd som korsbandsskador och artros kan det krävas både kirurgi och längre rehabilitering. Man kan även behandla med antiinflammatoriska NSAID-läkemedel som även kan behandla bakomliggande tillstånd.

Några enklare insatser kan vara att ta fram ortopediska skoinlägg och andra hjälpmedel om problemet är att du belastar kroppen på ett felaktigt sätt. Vid övervikt är en viktminskning något som även minskar belastningen på dina knän. Det är sällan särskilt bra att sluta röra på sig när man har ont då det bara ”sopar problemet under mattan”; ta istället chansen att få hjälp ta fram ett rörelse- och stretchprogram som fungerar för just dig så att kroppen får jobba med att bygga upp sig korrekt. Det finns många övningar och såväl böcker som på internet där man kan få hjälp och inspiration, men för att undvika att belasta fel ytterligare är det rekommenderat att ta kontakt med en fysioterapeut/sjukgymnast som kan ge råd och ta fram ett bra program för vad just dig.

Egenvård vid knäsmärta

Om smärtan är under en begränsad period och du inte upplever att det är alltför allvarligt kan du inledningsvis ta någon form av receptfria läkemedel eller smärtlindrande kräm eller gel för att lindra plötslig smärta och minska eventuell inflammation. Fråga på ditt apotek.

Om smärtan är långvarig eller allvarlig ska du alltid ta kontakt med vården.

Så förebygger du ont i knät

Våra knän kan ibland behöva lång tid för att återhämta sig efter en skada men det finns behandling att få och det finns ingen anledning till att gå med smärta i onödan. För att undvika att smärtan uppstår från första början kan du tänka på följande:

Om du tränar och idrottar – ta smärtan på allvar och undersök vid första upplevelsen av ”ont” vad orsaken kan vara. Att ignorera kan leda till ytterligare felbelastning och förvärrad smärta.

Om du lider av övervikt och fetma – gå ner i vikt för att belasta dina knän mindre och undvika smärta i knäna.

Om du har ont i knät – undvik en period att träna eller göra den aktivitet som framkallar smärta. Om besvären återkommer, kontakta vården då det inte är hållbart att undvika fysisk aktivitet i långa loppet.

Stretcha regelbundet – enkla stretchövningar kan bidra till att hålla knät igång. Det ska kännas ansträngande men aldrig göra ont att stretcha.

Om du tar hand om dig själv och din kropp tar du även hand om dina knän. Tänk på att dessa ”vänner” ska bära dig genom hela livet så ta hand om dina knän!

Annons:

Källor:

Praktisk Medicin, Naprapatlandslaget, GSK

Den här sjukdomen handlar om:

Läs även

Reumatoid artrit (RA) – symtom och behandling vid reumatism
24 oktober, 2019 Rörelseapparaten

Reumatoid artrit (RA) – symtom och behandling vid reumatism

Reumatism är samlingsnamnet på ungefär åttio olika sjuk...

Vid artros kan sjukgymnastik hjälpa mer än kortison

Vid artros kan sjukgymnastik hjälpa mer än kortison

För patienter som drabbats av knäartros gav fysioterapi...

Mobilapp kan hjälpa artrospatienter
16 mars, 2020 Rörelseapparaten

Mobilapp kan hjälpa artrospatienter

Genom att dagligen under 6 månader göra några enkla fys...

Annons:
Fett från buken kan hjälpa kroppen läka skadade muskler
13 maj, 2020 Hjärnan & Nerver

Fett från buken kan hjälpa kroppen läka skadade muskler

Genom att spruta in stamceller från en persons buk- och...

Podden Doktorn frågar lyfter fram unga reumatikers livssituation
18 mars, 2020 Barn & Graviditet

Podden Doktorn frågar lyfter fram unga reumatikers livssituation

“Doktorn frågar” är podden som vänder på det klassiska ...

Träna effektivare med rätt musik
20 februari, 2020 Bättre liv

Träna effektivare med rätt musik

Det är många som tycker om att lyssna på musik under lö...

Annons:
Gustav Mandelmann om sin artros: Man ska vara aktiv
7 januari, 2020 Rörelseapparaten

Gustav Mandelmann om sin artros: Man ska vara aktiv

Artros är en av våra största folksjukdomar med närmare ...

Halka och snö drabbar många – 7 200 fallolyckor utomhus
29 december, 2019 Rörelseapparaten

Halka och snö drabbar många – 7 200 fallolyckor utomhus

Nu har snö och is lagt sig på många gator runtom i land...

Så undviker du att halka ute – det mest effektiva skyddet
18 december, 2019 Bättre liv

Så undviker du att halka ute – det mest effektiva skyddet

När snön faller över hela landet blir det halt för fotg...

Forskare: De flesta vinterskor klarar inte halka
11 december, 2019 Kvinnans hälsa

Forskare: De flesta vinterskor klarar inte halka

De flesta vanliga vinterskor som finns på marknaden är ...

Annons:
Träna vid förkylning? Läkaren ger svar och råd!
21 november, 2019 Infektioner & Vacciner

Träna vid förkylning? Läkaren ger svar och råd!

Är det okej att träna vid förkylning? Läkaren Bengt-Olo...

Många svenskar lider av smärta och värk dagligen – är du drabbad?
30 oktober, 2019 Rörelseapparaten

Många svenskar lider av smärta och värk dagligen – är du drabbad?

Känner du av spänningar i axlar och nacke mer eller min...

Tips: Effektiv och skön träning med rätt redskap
17 oktober, 2019 Bättre liv

Tips: Effektiv och skön träning med rätt redskap

Träning, kost och allmänt välbefinnande ligger mig varm...

Annons:
69 500 inlagda på sjukhus efter fallolyckor
1 oktober, 2019 Kvinnans hälsa

69 500 inlagda på sjukhus efter fallolyckor

Totalt sett lades nära 69 500 personer in på sjukhus på...

Hälsan i fokus när DOKTORN ställer ut på Seniormässan 2019
25 september, 2019 Bättre liv

Hälsan i fokus när DOKTORN ställer ut på Seniormässan 2019

Kunskapshöjande föreläsningar, gratis blodtryckskontrol...

Elcyklisten får lika mycket motion som vanliga cyklisten
23 augusti, 2019 Bättre liv

Elcyklisten får lika mycket motion som vanliga cyklisten

En ny studie visar att man får lika mycket motion av at...

Fallolyckor är Sveriges vanligaste olyckstyp – så förebygger du risken
9 juli, 2019 Kvinnans hälsa

Fallolyckor är Sveriges vanligaste olyckstyp – så förebygger du risken

Varje år dör drygt 1 000 personer av fallolyckor och 20...

Annons:

Coronapandemin: Upplever du att allmänheten fortfarande följer myndigheternas rekommendationer?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Hej och välkommen till DOKTORN.com

Vi kan nu stolt presentera flera nyheter på sajten. Vi vet att du kommer att känna igen DOKTORN samtidigt som nyheterna ger dig ännu fler möjligheter. Vill du läsa mer om vad nyheterna innebär gör du det på doktorn.com/faq