KLL är en sjukdom i vissa vita blodkroppar som kallas B‑lymfocyter, en del av kroppens immunförsvar som ska skydda mot infektioner. Vid KLL bildar kroppen för många lymfocyter som inte fungerar som de ska, vilket kan tränga undan friska blodkroppar och göra det svårare att försvara sig mot infektioner.
Hur vanligt är KLL och vem drabbas?
I Sverige får drygt 500 personer diagnosen KLL varje år, vilket gör den till den vanligaste leukemiformen hos vuxna. De flesta som insjuknar är över 65 år, och sjukdomen är något vanligare hos män än hos kvinnor.
Orsaker till KLL och kända riskfaktorer
Den exakta orsaken till KLL är okänd, men sjukdomen beror på förändringar i arvsmassan (generna) i B‑lymfocyterna. Hög ålder, manligt kön och ibland ärftlighet ökar risken, och vissa genetiska förändringar kan påverka hur sjukdomen utvecklas och vilken behandling som passar bäst.
Symtom vid KLL – tidiga och sena tecken
Många märker inte av någon sjukdom alls i början, utan KLL upptäcks ofta av en slump vid ett blodprov som visar för mycket lymfocyter. Om symtom uppkommer kan det bland annat vara:
- Trötthet och orkeslöshet
- Återkommande infektioner
- Nattliga svettningar, feber eller oförklarlig viktnedgång
- Svullna lymfkörtlar, till exempel på halsen eller i armhålorna, samt förstorad mjälte.
Så ställs diagnosen KLL
Diagnosen börjar med ett blodprov som visar förhöjt antal lymfocyter. Sedan görs mer detaljerade analyser av blodet (så kallad flödescytometri) och ibland genetiska tester för att se vilka förändringar som finns i cancercellerna, vilket hjälper läkaren att bedöma prognos och val av behandling.
När behandlas KLL?
Vid tidig KLL utan symtom är det vanligt att inte behandla direkt utan i stället följa sjukdomen med regelbundna kontroller, ibland kallat “vänta och se”. Behandling blir aktuell om sjukdomen börjar ge tydliga besvär, till exempel blodbrist, lågt antal blodplättar (trombocyter), uttalad trötthet, feber, viktnedgång eller snabbt växande lymfkörtlar.
Behandling av KLL -dagens vanligaste behandlingsmetoderTidigare användes främst cytostatika (cellgifter) i kombination med antikroppar, men i dag används allt oftare mer målinriktade läkemedel som verkar på specifika signaler i KLL‑cellerna, till exempel BTK‑hämmare och BCL2‑hämmare. Behandlingen skräddarsys efter ålder, andra sjukdomar, genetiska fynd och patientens egna önskemål, och ges ofta som tabletter ibland kombinerat med droppbehandling med antikroppar.
Tidsbestämd behandling och behandlingsfrihet vid KLL
En viktig utveckling är tidsbegränsade behandlingar, till exempel kombination av en BCL2‑hämmare i tablettform och en antikropp mot B‑celler under en bestämd period, ofta omkring ett år. Efter denna intensiva fas kan många vara utan behandling under flera år så länge sjukdomen är under kontroll, men fortsätter att gå på kontroller för att upptäcka eventuella förändringar i tid.
Långvarig målriktad behandling vid KLL
Hos vissa patienter, särskilt de med mer ogynnsamma genetiska förändringar, kan det vara bättre med en långvarig, löpande behandling med BTK‑hämmare utan förutbestämd slutpunkt. Målet är då att hålla sjukdomen lugn och symtomfri så länge som möjligt med acceptabla biverkningar, med regelbundna uppföljningar.
Prognos vid KLL – hur ser framtidsutsikterna ut?
Prognosen vid KLL har förbättrats betydligt under de senaste åren tack vare bättre diagnostik och nya läkemedel, och många lever länge med sjukdomen. Överlevnaden varierar beroende på sjukdomsstadium, ålder och genetiska faktorer, men femårsöverlevnaden är hög, särskilt hos personer som diagnostiseras tidigt och kan få modern behandling.
Att leva med KLL – stöd, råd och patientföreningar
Eftersom KLL är en kronisk sjukdom kan det kännas tryggt att ha regelbunden kontakt med sjukvården och få stöd kring frågor om infektioner, vaccinationer och vardagsliv. Många har nytta av att prata med andra i samma situation, och patientföreningar för blodcancer, till exempel Blodcancerförbundet, erbjuder information, stödgrupper och möjlighet att dela erfarenheter med andra som har KLL eller andra blodcancersjukdomar.