Vad är insulin och varför är det viktigt?
Insulin är ett livsviktigt hormon som tillverkas i bukspottkörteln. Insulin reglerar vår blodsockerkoncentration genom att till exempel stimulera upptaget av socker till specifika organ som muskler och fett samt bromsa frisättningen av socker från levern.
När vi äter och blodsockret stiger, skickar kroppen ut insulin för att hjälpa sockret att komma in i kroppens celler – till exempel muskler och fettvävnad – där det används som energi. Insulin fungerar alltså som en nyckel som låser upp dörren till cellerna så att sockret kan komma in.
Exempel från vardagen:
Tänk dig att du äter en tallrik pasta. När maten bryts ner till socker, stiger blodsockret. Då skickar kroppen ut insulin som hjälper sockret att flytta från blodet in i musklerna, där det används som bränsle när du till exempel går en promenad eller tränar.
Vad är insulinresistens?
Insulinresistens betyder att kroppens celler inte längre reagerar lika bra på insulin. Det är som om låset på celldörren har blivit trögt – insulin försöker öppna dörren, men det går trögt eller inte alls. Då måste kroppen tillverka mer och mer insulin för att få in sockret i cellerna. Över tid kan detta leda till att bukspottkörteln blir uttröttad och blodsockret stiger, vilket i sin tur kan leda till typ 2-diabetes.
Orsaker till insulinresistens
Det finns flera orsaker till att man kan utveckla insulinresistens:
- Övervikt, särskilt runt magen: Fettvävnad, speciellt på magen, gör det svårare för insulin att fungera.
- Stillasittande livsstil: Om du rör dig lite påverkas musklernas förmåga att ta upp socker.
- Ohälsosam kost: Mycket socker, vitt bröd, läsk och snabbmat ökar risken.
- Genetik: Ärftlighet spelar roll – har du släktingar med typ 2-diabetes ökar risken.
- Ålder: Risken ökar med åldern, särskilt efter 45 år.
- Stress och sömnbrist: Kroppen blir mindre känslig för insulin vid långvarig stress och dålig sömn.
Om du har ett stillasittande jobb, äter mycket snabbmat och sällan motionerar, ökar risken för insulinresistens. Men även personer som är normalviktiga kan drabbas, särskilt om det finns ärftlighet.
Symtom – hur märker man av insulinresistens?
Insulinresistens ger ofta inga tydliga symtom i början. Många märker ingenting alls. Men med tiden kan du få:
- Ökad trötthet, särskilt efter måltider.
- Ökad hunger – kroppen får inte in sockret i cellerna och signalerar att du behöver äta mer.
- Ökad törst och mer urinering – om blodsockret stiger mycket.
- Viktuppgång, särskilt runt magen.
- Mörka hudfläckar i hudveck (acanthosis nigricans), ibland på hals eller armhålor.
Exempel från vardagen:
Du kanske märker att du är ovanligt trött efter lunch, eller att du har svårt att gå ner i vikt trots att du försöker. Eller så får du höra vid en hälsokontroll att du har lite för högt blodsocker eller blodfetter.
Diagnostisera insulinresistens
Läkaren kan misstänka insulinresistens om du har riskfaktorer eller symtom. Vanliga tester är:
- Blodsockerprov (fastande och ibland efter att ha druckit en sockerlösning)
- Insulinprov (mäter hur mycket insulin kroppen producerar)
- Blodfetter (triglycerider och HDL-kolesterol)
- Mått runt magen (midjemått)
Ibland görs mer avancerade tester, men oftast räcker det med blodprov och samtal om livsstil.
Förebygga och behandla insulinresistens?
Livsstilsförändringar är grunden:
- Motionera regelbundet – till exempel promenader, cykling eller styrketräning. All rörelse räknas!
- Exempel: Ta trapporna i stället för hissen, gå av bussen en hållplats tidigare, eller ta en kvällspromenad.
- Ät hälsosamt – mer grönsaker, fullkorn, baljväxter, fisk och magert kött. Minska på socker, vitt bröd, läsk och snabbmat.
- Exempel: Byt ut vitt bröd mot grovt bröd, drick vatten i stället för läsk.
- Gå ner i vikt om du är överviktig – även några kilo kan göra stor skillnad och vid behov, ta hjälp av vården.
- Sov tillräckligt – 7 till 8 timmar per natt.
- Hantera stress – till exempel genom avslappningsövningar, yoga eller mindfulness.
Läkemedel
Om livsstilsförändringar inte räcker kan läkaren skriva ut läkemedel, vanligtvis metformin, som hjälper kroppen att använda insulin bättre. Det finns även läkemedel som kan hjälpa till med viktnedgång vid obesitas, såsom exempelvis Wegovy och Mounjaro.
Sammanfattning om insulinresistens
Insulinresistens är vanligt och kan drabba vem som helst, men risken ökar med övervikt, stillasittande och ärftlighet. Ofta märker man inte av det förrän det gått långt, men genom att röra på sig mer, äta bättre och ta hand om sig själv kan du både förebygga och behandla insulinresistens. Prata gärna med din vårdcentral om du är orolig eller vill veta mer.
Kom ihåg: Små förändringar i vardagen kan göra stor skillnad för din hälsa!
Källor:
Diabetes Sverige
Karolinska institutet
Göteborgs universitet
