Ange ditt sökord

Symtomen på Huntingtons sjukdom är bland annat försämrad balans och ofrivilliga rörelser. Foto: Shutterstock

Symtomen på Huntingtons sjukdom är bland annat försämrad balans och ofrivilliga rörelser. Foto: Shutterstock

Huntingtons sjukdom (danssjukan)

Annons:

Huntingtons sjukdom är en degenerativ sjukdom som är ärftlig. Den drabbar hjärnan och blir värre med tiden. Sjukdomen har så kallad ”fullständig genomslagskraft”, vilket betyder att alla som har anlagen blir sjuka så småningom. Karaktäristiska symtom för Huntingtons är ofrivilliga, ständigt pågående, hastiga och oregelbundna rörelser och demens. Den anses dessutom vara antecipatorisk, vilket innebär att yngre generationer som får sjukdomen har svårare symtom som visar sig tidigare. Sjukdomen leder till döden efter cirka 20-25 år men det varierar från fall till fall.

Huntingtons sjukdom beskrevs först år 1872 men man har redan runt 1500-talet beskrivit sjukdomen som danssjukan på grund av de oregelbundna och hastiga rörelserna. Numera används bara benämningen Huntingtons sjukdom eftersom de ryckiga rörelserna är ett symtom av flera. 

Hur många har Huntingtons?

Statistiskt sett finns sjukdomen hos cirka sex till tolv människor per 100 000 invånare. Man uppsakattar att det finns 1000 personer som har Huntingtons sjukdom i Sverige.

Hur får man sjukdomen?

Huntingtons sjukdom nedärvs om till exempel den ena föräldern har sjukdomen. Sjukdomen orsakas av en muterad gen som är ärftlig. Det är vanligt att den förälder som för den förändrade genen vidare till barnet inte själv känner till att han eller hon bär på sjukdomen. Har ett barn inte den muterade genen så kommer denne heller inte att föra den vidare. Det är vanligt att barn som ärver den muterade genen får sjukdomen i en svårare form än sin förälder.

Vilka är symtomen?

Symtomen för Huntingtons varierar för varje individ dyker upp vid olika tillfällen beroende på vem som har sjukdomen. Det är vanligt att symtomen uppträder i medelåldern. Några av symtomen som den insjukna har är:

  • Påverkad rörelseförmåga.
  • Man förstår inte lika bra och kan heller inte hantera information på samma sätt.
  • Påverkat beteende och personlighet.
  • Påverkad tal- och andningsförmåga.
  • Påverkad balans.
  • Försämrad finmotorik.
  • Försämrad förmåga att svälja.

Ofta är det inte sjukdomen i sig som leder till döden, utan de svåra komplikationerna den ger. Det finns även psykologiska symtom som depression och ångest.

Har jag Huntingtons sjukdom?

Vanligtvis diagnostiseras man flera år efter att de första symtomen trätt fram och man har någon form av rörelseproblem. Diagnosen för sjukdomen görs med hjälp av en neurologisk undersökning som sedan bekräftas med en DNA-analys. Skulle ens förälder bära på sjukdomen så kan man ta reda på om man själv bär på det muterade arvsanlaget. Man kan däremot inte få reda på när den kommer att visa sig. Det är vanligt att man testar sig för att slippa leva med ovissheten om man riskerar att få sjukdomen eller inte. En annan anledning är för att kunna planera för den friska tid man har kvar. Barn testas bara om det finns en uppenbar misstanke om sjukdomen.

Hur behandlas Huntingtons sjukdom?

Behandlingen består av att man mildrar besvären som sjukdomen ger och att man får stöd för sina funktionsnedsättningar. När man får diagnosen Huntingtons sjukdom kommer man framförallt att behöva vägledning, stöd och hjälp från vård- och omsorgspersonal. Detsamma gäller för familj och närstående. Kunskap om sjukdomen, psykologiskt stöd och kontakt med andra i liknande situationer är mycket hjälpsamt. Efter cirka tio år kommer man att behöva hjälp dygnet runt.

Annons:

Den här sjukdomen handlar om:

Läs även

Duchennes muskeldystrofi (DMD) – tecken på om man är drabbad
13 juli, 2020 Hjärnan & Nerver

Duchennes muskeldystrofi (DMD) – tecken på om man är drabbad

Duchennes muskeldystrofi (DMD) är inte bara den vanliga...

Håll hjärnan i trim med träning
15 juni, 2020 Hjärnan & Nerver

Håll hjärnan i trim med träning

Soffpotatisar bör göra sig besväret att röra på sig, om...

Allt om multipel skleros (MS)
28 maj, 2020 Hjärnan & Nerver

Allt om multipel skleros (MS)

Vi vet inte i dag vad det är som orsakar multipel skler...

Annons:
Migrän? Gör Migräntestet!
20 maj, 2020 Hjärnan & Nerver

Migrän? Gör Migräntestet!

Gör Migräntestet idag - 12 snabba frågor som tar reda p...

Migräntestet: “Få migränpatienter får hjälpen de vill ha”
20 maj, 2020 Hjärnan & Nerver

Migräntestet: “Få migränpatienter får hjälpen de vill ha”

Nu kan du kostnadsfritt göra Migräntestet för att ta re...

Nytt test för alzheimer kan förbättra möjligheten att ställa diagnos
27 april, 2020 Hjärnan & Nerver

Nytt test för alzheimer kan förbättra möjligheten att ställa diagnos

Under ledning av svenska forskare har ett nytt test för...

Annons:
Ditt mest dominanta sinne – kanske inte det du tror
15 april, 2020 Hjärnan & Nerver

Ditt mest dominanta sinne – kanske inte det du tror

Synen har länge ansetts vara det mest dominanta av våra...

D-vitamin och övervikt kan påverka risken för multipel skleros (MS)
15 april, 2020 Hjärnan & Nerver

D-vitamin och övervikt kan påverka risken för multipel skleros (MS)

Att drabbas av körtelfeber i vuxen ålder istället för i...

Pressat sjukhus ger sämre strokebehandling
26 mars, 2020 Hjärnan & Nerver

Pressat sjukhus ger sämre strokebehandling

Vid stroke räknas varje minut och det är viktigt att få...

Facebook kan förbättra arbetsminnet

Facebook kan förbättra arbetsminnet

Facebook kan hjälpa till att förbättra arbetsminnet hos...

Annons:
Behandla din depression i hemmet – med ny medicinfri depressionsbehandling
20 februari, 2020 Depression & Ångest

Behandla din depression i hemmet – med ny medicinfri depressionsbehandling

En ny, medicinfri depressionsbehandling som innehåller ...

Ljudintolerans – vanligare än du tror
11 februari, 2020 Hjärnan & Nerver

Ljudintolerans – vanligare än du tror

Ljudintolerans är vanligare än man kan tro och för den ...

Högintensiv träning bra för äldre med demens
7 januari, 2020 Hjärnan & Nerver

Högintensiv träning bra för äldre med demens

Äldre personer med demens mår bra av högintensiv fysisk...

Annons:
Vi behöver skratta mer!
17 december, 2019 Bättre liv

Vi behöver skratta mer!

Det kan vara svårt för forskare att bortse från något s...

Forskarnas budskap: Det går att leva ett bra liv med epilepsi
11 december, 2019 Barn & Graviditet

Forskarnas budskap: Det går att leva ett bra liv med epilepsi

Det går att leva ett bra liv med epilepsi. Det visar fo...

Ansiktsblind? Du är inte ensam!
3 december, 2019 Bättre liv

Ansiktsblind? Du är inte ensam!

Att inte känna igen bekanta kan vara mycket pinsamt. De...

Möt Henrik Fexeus – Den pragmatiske mentalisten
22 november, 2019 Bättre liv

Möt Henrik Fexeus – Den pragmatiske mentalisten

Med en yrkestitel hämtad från förrförra sekelskiftets i...

Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Hej och välkommen till DOKTORN.com

Vi kan nu stolt presentera flera nyheter på sajten. Vi vet att du kommer att känna igen DOKTORN samtidigt som nyheterna ger dig ännu fler möjligheter. Vill du läsa mer om vad nyheterna innebär gör du det på doktorn.com/faq

Enkät om antibiotikaanvändning

Hur ser du på antibiotika? Svara på 6 snabba frågor – tar 1 minut!

Till enkäten