Ange ditt sökord

Kombinerade insatser ger dig alla möjligheter att leva ett normalt liv även efter att du har fått diagnosen förmaksflimmer. Foto: Shutterstock

Kombinerade insatser ger dig alla möjligheter att leva ett normalt liv även efter att du har fått diagnosen förmaksflimmer. Foto: Shutterstock

Om du känner att hjärtat slår fler slag än vanligt eller att pulsen är snabb och oregelbunden kan det vara tecken på förmaksflimmer. Foto: Shutterstock

Om du känner att hjärtat slår fler slag än vanligt eller att pulsen är snabb och oregelbunden kan det vara tecken på förmaksflimmer. Foto: Shutterstock

Det finns i dag behandling – det viktiga är att i tid upptäcka om din hjärtrytm inte längre är normal.  Foto: Shutterstock

Det finns i dag behandling – det viktiga är att i tid upptäcka om din hjärtrytm inte längre är normal. Foto: Shutterstock

Förmaksflimmer – det är viktigt med behandling

Om du känner att hjärtat slår fler slag än vanligt eller att pulsen är snabb och oregelbunden kan det vara tecken på förmaksflimmer. Är det förmaksflimmer är du långt ifrån ensam och det är viktigt att vara medveten om vad det innebär och vilka behandlingar som finns att få.

Annons:

Det är viktigt att upptäcka förmaksflimmer då det bland annat kan leda till blodproppar som orsakar stroke, den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige.

Förutom att behandla själva förmaksflimret sätter man oftast in blodförtunnande läkemedel för att förebygga blodproppar som orsakar stroke.

Vad är förmaksflimmer?

För att kroppen ska fungera behöver hjärtat med regelbunden rytm pumpa runt blodet i kroppen. Hjärtrytmen genereras genom elektriska signaler från sinusknutan som sitter i hjärtats högra förmak.

Om de elektriska signalerna av någon anledning försämras eller slutar att fungera kan kroppen gå in med en reservmekanism. Reservmekanismen innebär att elektriska signaler uppstår på andra håll än från sinusknutan och hjälper hjärtat att slå. Som med många reservmekanismer är inte detta en fullgod lösning utan gör att hjärtat plötsligt pumpar ut blodet mindre effektivt. Det innebär att hjärtrytmen rubbas och att hjärtat börjar slå oregelbundet och många gånger snabbare än normalt.

När hjärtrytmen är störd kan det vara förmaksflimmer. Nedan följer några symtom vid förmaksflimmer, de två översta är de vanligaste. För några uppstår endast få symtom, men för de flesta uppstår inga symtom alls. Om du misstänker förmaksflimmer är det därför viktigt att du kontaktar din läkare eftersom obehandlat förmaksflimmer ökar risken för stroke och allmänt försämrar livskvaliteten.

Tecken på förmaksflimmer

  • Hjärtat slår fler slag än vanligt
  • Pulsen känns snabb och oregelbunden
  • Yrsel
  • Andnöd
  • Svettning
  • Trötthet
  • Svaghet
  • Bröstsmärta
  • Illamående
  • Svimning

Att diagnostisera förmaksflimmer

Det vanligaste sättet att se om hjärtats rytm är ”ur funktion” är ett EKG som mäter hjärtats elektriska aktivitet. Där kan läkaren se om det finns förändringar och störningar som är typiska vid just förmaksflimmer.

Förutom ett EKG görs även en kontroll av din allmänhälsa. Läkaren brukar även, vid behov, vilja utesluta andra sjukdomar genom att lyssna på hjärtat, mäta blodtryck och ta blodprov.

Hur stor undersökning just du behöver genomgå kan skilja sig beroende på tidigare sjukdomshistoria. Det viktigaste är att läkaren vill ta reda på om hjärtats rytm har påverkats och inte längre är regelbunden.

Olika former av förmaksflimmer

Förmaksflimmer är inte ärftligt och det finns två vanliga former, attackvist eller kroniskt förmaksflimmer.

Orsaker som tros ha samband med förmaksflimmer

  • Hög ålder
  • Högt blodtryck
  • Olika typer av ämnesomsättningsrubbningar
  • Alkoholöverkonsumtion
  • Övervikt
  • Sömnstörningar

Attackvist förmaksflimmer är som det låter, en tillfällig rubbning av hjärtrytmen. Vanligtvis behöver man inte sätta in någon behandling i samband med attackvist förmaksflimmer och det går många gånger över av sig själv. Ju oftare du har besvär av attackvist/tillfälligt förmaksflimmer desto större är risken att du drabbas av kroniskt förmaksflimmer. Det kan finnas olika anledningar till att du drabbas av attackvist förmaksflimmer.

Olika orsaker till utlösande av attackvist förmaksflimmer

  • Stress
  • Vissa läkemedel
  • Hög konsumtion av kaffe
  • Hög konsumtion av alkohol

Blir flimret ihållande kan det ibland behövas en behandling som kallas elkonvertering för att återställa den normala sinusrytmen. Det är viktigt att veta att förmakslimmer är en sjukdom som förändras över tid och efter många år med attackvisa flimmerepisoder kommer många att få ett så kallat kroniskt flimmer. Ett kroniskt flimmer är inte allvarligare än attackvist flimmer.

Kroniskt förmaksflimmer innebär att förmaksflimret inte går att återställa till sinusrytm med hjälp av behandling (vanligen elkonvertering) eller att du inte har några besvär av flimret och därmed är det inte relevant att försöka återställa sinusrytmen.  Förmaksflimmer är den vanligaste formen av rytmstörning i hjärtat men man kan inte alltid med säkerhet säga vad som är orsaken. Däremot kan man se några bidragande faktorer som verkar ha samband med förmaksflimmer som till exempel hög ålder.

Vid både attackvis och kroniskt förmaksflimmer ingår i de allra flesta fall blodförtunnande läkemedel i behandlingen för att förebygga risken för proppbildning och stroke.

Behandling av förmaksflimmer

Både attackvis förmaksflimmer och kroniskt förmaksflimmer innebär en ökad risk för att få en stroke och läkaren bör göra individuell bedömning om just du behöver blodförtunnande behandling/läkemedel.

I övrigt är det symtomen på flimret som avgör annan medicinering för att minska antalet flimmerattacker eller sänka hastigheten få pulsen.

Ablation innebär att man via en kateter från ljumske till hjärta på elektrisk väg häver störningen som gör att hjärtat inte slår regelbundet. Det är en metod som man använder om du lider av återkommande attacker.

Elkonvertering är en annan metod som innebär att du under narkos får en elstöt via bröstkorgen. Elstöten syftar precis som när man använder ablation till att återställa hjärtrytmen till normal frekvens. Elkonvertering används generellt vid kortvarigt alternativt akut förmaksflimmer.

Läkemedel används vid behandling av långvariga besvär. Här är det viktigt att läkaren tillsammans med dig går igenom de läkemedel du får eftersom det många gånger handlar om långvariga behandlingsperioder. Läkemedlen som man använder vid behandling av förmaksflimmer kan dels ges för att sakta ner pulsen men också för att stabilisera hjärtats rytm.

I kombination med ovanstående behandlingar sätter man många gånger in blodförtunnande läkemedel. Det gör man för att du ska löpa mindre risk att drabbas av blodproppar och även efter avslutad behandling kan det vara nödvändigt att fortsätta att äta blodförtunnande läkemedel för att undvika proppbildning.

Risker med förmaksflimmer – stroke

6 000 personer drabbas varje år av stroke till följd av förmaksflimmer. Därför är det viktigt att du får behandling och att man aktivt förebygger risken för blodproppar.

Varför bildas blodproppar? Förmaksflimmer innebär att hjärtats rytm påverkas. Om hjärtat inte slår regelbundet kan blod bli kvar i förmaket istället för att pumpas runt ordentligt. Blodet som blir kvar bildar klumpar (koagel) som om de följer med blodet runt i kroppen och upp i hjärnan fastnar som en propp. Den typen av propp leder till stroke.

Blodförtunnande läkemedel

Blodförtunnande läkemedel är något som de allra flesta har hört talas om och det mest kända är Waran. På senare år har det kommit alternativ dels till hur Waranbehandlingen utformas men även nya läkemedel som forskats fram. På senare år har det kommit alternativ som i dag har en större användning än Waran och rekommenderas av Socialstyrelsen och läkemedelsvärket som förstahandsval.

Behandlingen mot proppbildning är ändå så pass relevant att Socialstyrelsen i sina Nationella riktlinjer för hjärtsjukvårdhjärtsjukvård 2015 skriver att ”80 procent av patienter med förmaksflimmer bör behandlas med blodförtunnande medel”.

Det är för att förebygga proppbildning man skriver ut blodförtunnande läkemedel till dig som lider av förmaksflimmer. Förutom personer med förmaksflimmer löper även personer som är över 65, har högt blodtryck och/eller hjärtsvikt, diabetes eller tidigare inslag av blodpropp och hjärtinfarkt, större risk för proppbildning.

Så kallade noak är i dag det mest använda blodförtunnande läkemedlen. De nya blodförtunnande läkemedel har kommit senaste året och ytterligare nya läkemedel kommer inom något år. De nya läkemedlen har en fast dos vilket innebär att du inte behöver åka till en särskild mottagning för att reglera doseringen av läkemedlet samt att läkemedlen inte alls är känsliga för förändringar i mat- och dryckesvanor som med Waran. 2015 kom Socialstyrelsen ut med nya Nationella riktlinjer* för hjärtsjukvård och där skriver man bland annat följande: “De nya blodförtunnande läkemedlen har likvärdig eller bättre förebyggande effekt mot stroke jämfört med Waran. Risken för blödningar (framförallt hjärnblödningar) är lägre.”

Att leva med förmaksflimmer

Förmaksflimmer finns som du nu vet i två olika former, attackvis och kroniskt. Det finns i dag behandling – det viktiga är att i tid upptäcka om din hjärtrytm inte längre är normal.

I samband med diagnosen förmaksflimmer bör du ställa in dig på att du även kommer att få blodförtunnande läkemedel för att på så vis undvika den allra vanligaste och mest allvarliga komplikationen vid förmaksflimmer, nämligen stroke.

Kombinerade insatser och ett bra omhändertagande av sin hälsa och kanske ändrar livsstil i god kontakt mellan dig och din behandlande läkare samt sjuksköterska ger dig alla möjligheter att leva ett normalt liv även efter att du har fått diagnosen förmaksflimmer.

Annons:

Referens: *Nationella riktlinjer för hjärtsjukvården 2013, Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer. Preliminär version. 

Den här sjukdomen handlar om:

Läs även

Genförändring kan ge hjärtinfarkt i 45-årsåldern – 9 vanliga riskfaktorer
7 juni, 2020 Hjärta & Kärl

Genförändring kan ge hjärtinfarkt i 45-årsåldern – 9 vanliga riskfaktorer

Vi kan påverka vår hjärthälsa genom livsstilen. Hjärtat...

Överläkaren: Lyssna på ditt hjärta – det kan vara livsavgörande
20 januari, 2020 Hjärta & Kärl

Överläkaren: Lyssna på ditt hjärta – det kan vara livsavgörande

Hjärtklaffsjukdomen aortastenos, även kallat förträngni...

Aortastenos och hjärtklaffsjukdom
13 januari, 2020 Hjärta & Kärl

Aortastenos och hjärtklaffsjukdom

Är du över 65 år och har känningar av bröstsmärta, tröt...

Annons:
Vegetarisk kost minskar risk för stroke
24 juni, 2020 Hjärta & Kärl

Vegetarisk kost minskar risk för stroke

Om man äter vegetarisk kost kan risken för stroke minsk...

Riskerna med e-cigaretter avslöjas
23 juni, 2020 Hjärta & Kärl

Riskerna med e-cigaretter avslöjas

Man har sett en oroväckande ökning av användande av e-c...

Tydlig koppling mellan BMI och risk för blodpropp
29 april, 2020 Hjärta & Kärl

Tydlig koppling mellan BMI och risk för blodpropp

Fetma i övre tonåren ökar risken att drabbas av blodpro...

Annons:
Världsödemdagen: “Vården är inte rättvis och jämlik”
8 april, 2020 Hjärta & Kärl

Världsödemdagen: “Vården är inte rättvis och jämlik”

På Världsödemdagen 6 mars i år vill Svenska Ödemförbund...

Coronatest och immunitet
2 april, 2020 Hjärta & Kärl

Coronatest och immunitet

För att vi så snart som möjligt ska kunna återgå till n...

Februari har av Hjärt-Lungfonden utsetts till Alla barnhjärtans månad
20 mars, 2020 Hjärta & Kärl

Februari har av Hjärt-Lungfonden utsetts till Alla barnhjärtans månad

Varje månad skickas 2-3 nyfödda hem från BB med ett all...

Pulsåderbråck kan kopplas till inflammation
19 mars, 2020 Hjärta & Kärl

Pulsåderbråck kan kopplas till inflammation

Pulsåderbråck i buken hos äldre män kan kopplas till ni...

Annons:
Redaktionen testar: Apple Watch Series 4
17 mars, 2020 Bättre liv

Redaktionen testar: Apple Watch Series 4

Vår redaktör Moa, som aldrig tidigare har testat en sma...

Ödem
21 februari, 2020 Hjärta & Kärl

Ödem

...

Från topp till tå – lungorna
14 februari, 2020 Hjärta & Kärl

Från topp till tå – lungorna

Man brukar säga att regnskogarna är jordens lungor. De ...

Annons:
Forskare: Värt att dra ner på rött kött
7 februari, 2020 Hjärta & Kärl

Forskare: Värt att dra ner på rött kött

En ny studie visar att den som äter rött och processat ...

Nya nationella riktlinjer för strokevården
15 januari, 2020 Hjärnan & Nerver

Nya nationella riktlinjer för strokevården

När riktlinjerna för strokevården nu ses över och uppda...

Årets främsta forskningsnyheter
29 december, 2019 Barn & Graviditet

Årets främsta forskningsnyheter

När årets viktigaste nyheter inom den medicinska forskn...

Vi behöver skratta mer!
17 december, 2019 Bättre liv

Vi behöver skratta mer!

Det kan vara svårt för forskare att bortse från något s...

Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Enkät om antibiotikaanvändning

Hur ser du på antibiotika? Svara på 6 snabba frågor – tar 1 minut!

Till enkäten