Ange ditt sökord

Cystor på äggstockarna – symtom, orsaker och behandling

Cystor på äggstockarna – symtom, orsaker och behandling

Cystor på äggstockarna är vanligt, framförallt hos kvinnor som fortfarande menstruerar. De flesta cystor på äggstockarna orsakar inga symtom, men även godartade cystor kan leda till problem och kräva medicinsk behandling.

Annons:

En cysta är en vätskefylld blåsa. Cystor kan utvecklas i många av våra organ i kroppen. Många cystor på äggstockarna är en naturlig del av ägglossningen och krymper inom några månader. Den typen av cystor kallas därför för funktionella cystor. Längre ned i artikeln kan du lära dig mer om de vanligaste äggstockscystorna.

Cystor kan ibland förväxlas med tumörer. Cystor kan också förväxlas med så kallade abscesser; blåsor innehållande var som ofta härstammar från bakterier. Det kan vara bra att veta skillnaden och det kan också vara bra att veta att det är sällsynt att cystor beror på cancer.

Olika typer av cystor på äggstockarna

Det finns fyra sorters godartade cystor på äggstockarna: funktionella cystor, chokladcystor, dermoidcystor och godartade tumörer.

Funktionella cystor (normala cystor)

Funktionella cystor (även kallade normala cystor) är den vanligaste sortens cysta på äggstocken. Funktionella cystor är alltid godartade och uppstår vanligtvis på en äggstock åt gången. Dessa cystor brukar bildas i samband med ägglossningen. Därför är det vanligare hos de som menstruerar, men funktionella cystor kan även uppkomma efter klimakteriet.

Funktionella cystor kan ibland kopplas till preventivmedel som innehåller gulkroppshormon, t ex minipiller och hormonspiraler. Dessa kan störa ägglossningen och bidra till att skapa funktionella cystor.

Chokladcystor

Så kallade chokladcystor kan komma när man har sjukdomen endometrios. När man har endometrios har man livmoderslemhinna på andra platser än inuti livmodern. Vid endometrios kan livmoderslemhinnan t ex sitta på äggstocken. Då innehåller cystorna ofta levrat blod som liknar choklad, därav namnet “chokladcystor”.

Dermoidcystor (tvillingcystor)

Dermoidcystor (tvillingcystor) är en typ av godartade tumörer. Dermoidcystor skapas i äggceller och kan bli till vävnad som innehåller exempelvis hår och talg. Man vet inte varför dermoidcystor uppstår. De är relativt vanliga, men inte lika frekvent förekommande som funktionella cystor. Dermoidcystor sitter oftast bara på en äggstock, ibland på båda, och de är vanligast i trettioårsåldern.

Godartade tumörer

Godartade tumörer är en annan typ av cystor. Dessa är inte kopplade till ägglossningen. Godartade tumörer kan bildas på flera olika ställen i kroppen och när de bildas på äggstockarna brukar de bildas som blåsor innehållande vätska eller slem.

Godartade tumörer på äggstockarna sitter oftast bara på en äggstock. De kan bli stora, upp till ungefär 50 centimeter i diameter. Anledningen till varför denna typ av cystor uppstår är okänd.

Äggstockscancer och borderlinetumörer

Cystor på äggstocken kan också vara tumörer, antingen äggstockscancer eller så kallade “borderlinetumörer” (ett mellanting mellan godartad och elakartad tumör). Äggstockscancer uppstår när celler i äggstocken delar sig okontrollerat och orsakar en tumör. Äggstockscancer är ovanligt före 40 års ålder.

Symtom på äggstockscystor

De flesta cystor på äggstockarna ger inga symtom. Några av de vanligaste symtomen på cystor eller tumörer i äggstockarna är:

  • Tryck på urinblåsan som gör att du måste kissa oftare
  • Svullen mage med en känsla av tryck
  • Magsmärtor, ofta i intervaller, vid ansträngning eller i viss kroppsställning
  • Smärtor vid samlag
  • Kraftigare mensvärk än vanligt
  • Oregelbunden mens till följd av hormoner från cystan

Undersökning

När man sökt vård för cystor på äggstockarna brukar man vanligtvis göra en ultraljudsundersökning tillsammans med en gynekologisk undersökning. Denna brukar utföras av en gynekolog och ta cirka 15 minuter.

Ultraljudsundersökningen kan i de flesta fall hjälpa gynekologen att skilja på olika typer av cystor på äggstockarna. Gynekologen kan utföra ytterligare tester, som röntgen och blodprov, baserat på fynden från ultraljudet.

Behandling av cystor på äggstockarna

Behandlingen av cystor på äggstockarna beror på vilken typ av cysta det handlar om. De flesta cystorna, t ex funktionella cystor, brukar försvinna på egen hand men ibland kan de behöva opereras bort på sjukhus. Chokladcystor och dermoidcystor behöver ofta opereras.

Om en cysta ser godartad ut och mindre än fem centimeter i diameter brukar läkaren avvakta med behandling och sedan göra ett nytt ultraljud. Operation av en cysta kan bli nödvändig om den blivit så stor att den orsakar besvär, om en blödning har uppkommit på grund av den eller om den orsakar vridning av äggstocken.

Godartade tumörer opereras alltid bort eftersom de annars fortsätter öka i storlek över tid. Detta gäller också i de fall när det är svårt att avgöra om det är en cysta eller äggstockscancer.

Cystor brukar opereras bort på sjukhus med så kallad ”titthålsteknik” (laparoskopi). Man blir sövd och får ett mindre snitt under naveln, där en lampa försedd med en kamera förs in. Sedan görs några fler små snitt för att utföra själva kirurgin.
Om det blir komplikationer kan man det behöva göras ett större snitt. I vissa fall behövs en magoperation med ett längre snitt. Om äggstocken har blivit skadad av cystan kan den behöva tas bort.

I de flesta fall försvinner dock äggstockscystor utan att behöva behandlas och utan att påverka resten av livet.

När behöver man söka vård?

Om du känner något som ömmar eller trycker, som t ex en knöl, i mageln nedre del (under naveln) bör du kontakta en vårdcentral. Detsamma gäller om du känner ett tryck mot urinblåsan. Med dessa symtom är det oftast inte akut.

Om du får hastig smärta i nedre delen av magen eller underlivet som inte går över på ett tag bör du söka vård direkt på en vårdcentral eller jourmottagning. Sök vård på en akutmottagning om mottagningarna är stängda.

Annons:

Källor:

1177.se

Den här sjukdomen handlar om:

Läs även

Allt om x-bunden hypofosfatemisk rakit (XLH) – orsak, symtom och behandling
28 februari, 2020 Barn & Graviditet

Allt om x-bunden hypofosfatemisk rakit (XLH) – orsak, symtom och behandling

Årligen föds cirka fem barn med x-bunden hypofosfatemis...

Kvinnor löper lägre risk att bli hjärt- och kärlsjuka
28 maj, 2020 Hjärta & Kärl

Kvinnor löper lägre risk att bli hjärt- och kärlsjuka

Kvinnor löper lägre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukd...

Internationella mensdagen 28 maj: Mens är blodigt allvar för flickor
28 maj, 2020 Kvinnans hälsa

Internationella mensdagen 28 maj: Mens är blodigt allvar för flickor

Idag på internationella mensdagen uppmärksammar Plan In...

Annons:
Coronaviruset: Lista över riskgrupper vid covid-19 – tillhör jag en riskgrupp?
21 april, 2020 Barn & Graviditet

Coronaviruset: Lista över riskgrupper vid covid-19 – tillhör jag en riskgrupp?

Ta del av listan över vilka personer som bedöms löpa st...

Coronarapporten vecka 16: Smittan kryper upp i åldrarna

Coronarapporten vecka 16: Smittan kryper upp i åldrarna

Fler äldre fyller nu i Coronarapporten, som bland annat...

Coronapandemin: Så påverkar covid-19 vardagen för en familj utanför San Francisco

Coronapandemin: Så påverkar covid-19 vardagen för en familj utanför San Francisco

Vi får mycket information om dödstal och antal drabbade...

Genförändring kan ge hjärtinfarkt i 45-årsåldern – 9 vanliga riskfaktorer
16 april, 2020 Hjärta & Kärl

Genförändring kan ge hjärtinfarkt i 45-årsåldern – 9 vanliga riskfaktorer

Vi kan påverka vår hjärthälsa genom livsstilen. Hjärtat...

Annons:
Råd till äldre i coronatider: Sträva efter att bibehålla rutiner och aktivitetsbalans

Råd till äldre i coronatider: Sträva efter att bibehålla rutiner och aktivitetsbalans

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att personer över 70...

Kolesterol och hjärt- och kärlsjukdom
3 april, 2020 Kvinnans hälsa

Kolesterol och hjärt- och kärlsjukdom

Man vet att ett högt LDL-kolesterol ökar risken för hjä...

Eldsjälarna i pandemin: Stanna hemma förutsätter att du har ett hem
3 april, 2020 Kvinnans hälsa

Eldsjälarna i pandemin: Stanna hemma förutsätter att du har ett hem

När samhället i spåren av coronaviruset covid-19 nu går...

Coronarapporten vecka 14: Nästan en femtedel kan vara smittade av covid-19

Coronarapporten vecka 14: Nästan en femtedel kan vara smittade av covid-19

Coronarapporten visar att nästan en femtedel av de till...

Annons:

Har du tagit bort leverfläckar eller födelsemärken någon gång?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Hej och välkommen till DOKTORN.com

Vi kan nu stolt presentera flera nyheter på sajten. Vi vet att du kommer att känna igen DOKTORN samtidigt som nyheterna ger dig ännu fler möjligheter. Vill du läsa mer om vad nyheterna innebär gör du det på doktorn.com/faq