Vad är leukemi?
Leukemi, eller blodcancer, är en cancersjukdom som uppstår i de celler som ska utvecklas till olika blodkroppar i benmärgen. Den gemensamma nämnaren för de olika leukemiformerna är att blodbildningen slås ut: stamceller i benmärgen utvecklas till cancerceller istället för friska blodkroppar, vilket leder till att benmärgen inte längre kan producera tillräckligt med normala blodkroppar.
Olika former av leukemi
Leukemi delas in i akuta och kroniska former, samt efter vilken typ av blodcell som är drabbad:
- Akut myeloisk leukemi (AML)
- Kronisk myeloisk leukemi (KML)
- Akut lymfatisk leukemi (ALL)
- Kronisk lymfatisk leukemi (KLL)
Akuta former innebär en snabb ökning av omogna blodceller, medan de kroniska formerna utvecklas långsammare och cellerna kan till viss del mogna ut.
Orsaker och riskfaktorer
De exakta orsakerna till leukemi är ofta okända, men flera faktorer har identifierats som ökar risken:
- Tidigare behandling med cellgifter eller strålning
- Långvarig exponering för vissa kemikalier, t.ex. bensen
- Genetiska faktorer, t.ex. Downs syndrom
- Ärftlighet – syskon till personer med leukemi löper ökad risk
- Höga doser joniserande strålning
Det är dock viktigt att komma ihåg att de flesta som drabbas inte har någon tydlig riskfaktor.
Symtom vid leukemi
Symtomen vid leukemi är ofta diffusa och kan likna andra, mer vanliga sjukdomar. Typiska symtom är:
- Uttalad trötthet som inte går över
- Lätt att få blåmärken eller blödningar
- Ökad infektionskänslighet
- Blekhet
- Ofrivillig viktnedgång
Vid dessa symtom är det viktigt att söka vård för utredning.
Behandling vid leukemi
Behandlingen beror på leukemityp och sjukdomens stadium, men vanliga metoder är:
- Cytostatika: Cellgifter som dödar snabbt delande cancerceller. Används vid både akuta och kroniska former.
- Stamcellstransplantation: Kan bli aktuellt vid vissa former, särskilt om sjukdomen återkommer eller är svårbehandlad.
- Immunterapi: Nyare behandlingar där patientens eget immunsystem aktiveras mot cancercellerna. Exempel är CAR-T-cellterapi, där T-celler modifieras för att angripa leukemiceller.
- Målriktade läkemedel: Vid vissa former, t.ex. KML, används läkemedel som ABL1-hämmare. Dock kan resistens utvecklas, vilket kräver byte till andra läkemedel.
Forskning och nya behandlingsmetoder
Forskningen inom leukemi går snabbt framåt:
- Immunterapi: Nya metoder utvecklas för att skräddarsy immunförsvaret mot leukemiceller. En ny typ av immunterapi riktar sig mot enzymet TdT, som finns i både B- och T-cellsleukemi, och kan slå ut cancerceller utan att skada friska blodceller. Kliniska studier planeras.
- Precisionsmedicin: Forskare utvecklar läkemedel som riktar sig mot specifika mål på cancerceller, t.ex. ROR1 och fraktalkinreceptorn. Dessa läkemedel kan vara effektiva när standardbehandling inte längre fungerar och ger hopp om förbättrad prognos för många patienter.
- Biobanker: Genom att samla in prover från patienter kan forskare bättre förstå sjukdomens mekanismer och utveckla nya behandlingar, särskilt för barnleukemi.
Att leva med leukemi
Att få ett cancerbesked är omvälvande och väcker oro för framtiden. Behandlingar och sjukhusbesök kan vara påfrestande, och det är vanligt att känna sig ledsen, arg eller overklig. Det är viktigt att både patienter och anhöriga får stöd under hela sjukdomsperioden. Anhöriga är ofta välkomna att vara med under behandlingstiden, vilket kan vara ett viktigt stöd för den som är sjuk.
Framtidsutsikter
Tack vare forskningsframsteg har prognosen för många leukemiformer förbättrats avsevärt. Nya behandlingsmetoder, individanpassad medicin och ökad förståelse för sjukdomens biologiska mekanismer ger hopp om ännu bättre resultat i framtiden.
Sammanfattning
Leukemi är en komplex sjukdom med många olika former och orsaker. Symtomen kan vara diffusa, men tidig upptäckt och behandling är avgörande för prognosen. Forskningen utvecklar ständigt nya och mer precisa behandlingar, vilket ger hopp till både patienter och anhöriga. Vid oro eller misstanke om sjukdom, kontakta alltid vården för råd och utredning.
Källor:
Cancerfonden
Blodcancerförbundet
Karolinska institutet
Linnéuniversitetet