Ange ditt sökord

Symtomen vid aortastenos kan vara otydliga och misstas ofta för vanliga ålderstecken, exempelvis bröstsmärta och andfåddhet. Foto: Shutterstock

Symtomen vid aortastenos kan vara otydliga och misstas ofta för vanliga ålderstecken, exempelvis bröstsmärta och andfåddhet. Foto: Shutterstock

Aortastenos går inte att behandla med läkemedel, men kan åtgärdas genom en hjärtklaffsoperation då den sjuka aortaklaffen ersätts med en ny.  Foto: Shutterstock

Aortastenos går inte att behandla med läkemedel, men kan åtgärdas genom en hjärtklaffsoperation då den sjuka aortaklaffen ersätts med en ny. Foto: Shutterstock

TAVI är en nyare metod av hjärtklaffsoperation som går ut på att man för in hjärtklaffen med hjälp av en kateter. Foto: Shutterstock

TAVI är en nyare metod av hjärtklaffsoperation som går ut på att man för in hjärtklaffen med hjälp av en kateter. Foto: Shutterstock

Aortastenos och hjärtklaffsjukdom

Är du över 65 år och har känningar av bröstsmärta, trötthet och andfåddhet? Kanske är det lätt att tänka att det hör åldern till, men det kan röra sig om en allvarlig sjukdom i hjärtklaffarna; aortastenos. 

Annons:

Aortastenos är den vanligaste hjärtklaffssjukdom i Europa och Nordamerika, ändå är det få som känner till den. Den drabbar upp till 7 procent av befolkningen över 65 år, och upp till 10 procent bland de över 85 år. Sjukdomens symtom kan vara otydliga – och misstas ofta för vanliga ålderstecken – men bör tas på allvar för att inte aortastenosen ska förvärras. 

Det finns inga läkemedel som kan behandla aortastenos, utan problemet måste åtgärdas med någon form av hjärtklaffsoperation där den sjuka hjärtklaffen ersätts med en ny. För det finns två alternativ: öppen hjärtoperation (AVR) eller byte av hjärtklaff via ljumsken, så kallad TAVI. Med ett klaffbyte kan patienten få många fler år med högre livskvalitet. 

Vad är aortastenos?

Hjärtat har fyra hjärtklaffar som alla ser till att blodet pumpas i rätt riktning genom hjärtat och når ut till kroppens vävnader och organ. När någon av klaffarna drabbas av sjukdom eller skada innebär det att hjärtat måste jobbar hårdare. På sikt kan det leda till överbelastning och att personen i fråga blir mycket sjuk. Aortaklaffen är hjärtklaffen mellan stora kroppspulsådern (aortan) och vänster hjärtkammare. Vid aortastenos sker en förträning av aortaklaffens öppning som gör att hjärtklaffen inte längre kan öppnas och stängas ordentligt. 

Resultatet av en förträngd aortaklaff blir att mindre syrerikt blod strömmar från lungorna till hjärnan och ut i resten av kroppen. Symtom som kan uppträda då är exempelvis svår andfåddhet och extrem trötthet. För att symtomen inte ska förvärras är det av stor vikt att man åtgärdar aortastenos. 

Kännetecken och symtom på aortastenos

Symtomen vid aortastenos liknar många av de som förekommer även vid andra former av hjärt- eller lungsjukdom. Det vanligaste är att man får svårt att andas och får ont i bröstet, vilket leder till ansträngningsbesvär och trötthet. Många tror att dessa symtom är vanliga ålderstecken och tänker kanske inte så mycket mer på det, men det är viktigt att symtomen diskuteras med läkare. Om symtomen tilltar och ju längre sjukdomen fortlöper utan behandlingsinsatser, desto värre blir aortastenosen. Uppmärksammas inte symtomen är även risken att aortastenosen lämnas odiagnostiserad och obehandlad. 

Vid ett läkarbesök kan du som patient be  läkaren att använda ett stetoskop för att lyssna efter blåsljud på hjärtat. Blåsljud är ofta ett tecken på att det finns en förträngning i en hjärtklaff och på så sätt kan problem med klaffarna upptäckas långt innan du själv märker att något är fel.

Tecken att vara uppmärksam på:

  • Smärta i bröstet
  • Yrsel och svimningar
  • Andningssvårigheter 
  • Trötthet och utmattning 
  • Svårighet att genomföra fysiska aktiviteter
  • Hjärtklappning
  • Oregelbunden hjärtrytm

Aortastenos är precis som andra hjärtklaffsjukdomar vanligt förekommande bland äldre och orsakar ohälsa såväl som dödsfall. Därför ska du kontakta läkare i tid om symtombilden stämmer in på dig. Var uppmärksam på vad din kropp klarar av och om det sker några förändringar. Gör gärna anteckningar över när symtomen uppträdde för första gången, hur ofta det sker, svårighetshetsgrad och under vilka omständigheter. Det hjälper dig när du sedan pratar med din läkare. 

Behandling vid aortastenos

Trots att aortastenos är en allvarlig sjukdom går det mycket bra att behandla den. Det gör man genom en hjärtklaffsoperation då den sjuka aortaklaffen ersätts med en ny. Det är också den enda effektiva behandlingen för att åtgärda aortastenos, eftersom läkemedel endast hjälper till att reducera symtomen. Därför är det viktigt att du blir grundligt undersökt när ett blåsljud på hjärtat diagnostiserats. 

Det finns två alternativ vid hjärtklaffsbyte: öppen hjärtkirurgi eller så kallad ”TAVI”; kateterburen implantation av aortaklaffen. Som patient kan du känna dig trygg i att båda metoderna har visat sig fungera väl vid aortastenos, de lindrar symtomen och gör att du kan återgå till dina vardagliga aktiviteter.

Öppen hjärtklaffskirurgi (AVR). Vid svår aortastenos är klaffbyte med öppen hjärtkirurgi en vanlig operation och räknas som medicinsk standard. Det är en säker metod som går ut på att kirurgen öppnar upp bröstkorgen, avlägsnar den sjuka aortaklaffen och ersätter den med antingen en mekanisk klaff eller en biologisk klaff som vanligtvis kommer från djurvävnad. Ingreppet förbättrar diagnosen avsevärt. Återhämningen efter en öppen hjärtoperation är i genomsnitt sex till åtta veckor.

Kateterburen implantation av aortaklaff (TAVI). Detta är en nyare metod av hjärtklaffsoperation som är avsedd för personer som på grund av ålder eller andra komplicerande sjukdomar löper förhöjd risk att genomgå öppen hjärtkirurgi. Vid TAVI för man in en ny hjärtklaff av biologiskt material via ljumsken (lårbensartären), utan att en öppning via bröstkorgen krävs. Den nya hjärtklaffen fästs på en ballongkateter vid införandet och när klaffen når den sjuka aortaklaffen blåses ballongen upp, och den nya hjärtklaffen läggs in. En fördel med TAVI är att ingreppet är mindre omfattande. Återhämtningsperioden är också betydligt kortare, ungefär två till fyra veckor, eftersom bröstkorgen inte öppnas. Studier och erfarenheter har visat att TAVI är likvärdig med kirurgiska metoder.

Vilken metod det blir är ett beslut som tas med hänsyn till din ålder, ditt hälsotillstånd och de undersökningar som du har genomgått. Ingen operation är helt riskfri, så tillsammans med ett hjärtteam bestående av hjärtkirurg, kardiolog och narkosläkare går du igenom de olika metoderna och vilka effekterna är. 

Att leva med aortastenos

Aortastenos kan ha en stark negativ påverkan på livskvalitet och livslängd. Det finns statistik som visar att obehandlad aortastenos i 50 procent av fallen leder till döden inom två år efter de första symtomen. Så ta inte bara för givet att det är åldern som ger sig uttryck, utan påtala eventuella symtom för din läkare, det möjliggör tidig diagnos och rätt behandling. För det finns sätt att åtgärda och lindra symtomen både kort- och långsiktigt och det är genom ett hjärtklaffsbyte då den sjuka hjärtklaffen ersätts av en ny. Det är den absolut mest effektiva behandlingen vid svår aortastenos och med dagens konstgjorda hjärtklaffar kan du leva aktivt igen och med en högre livskvalitet. 

Om inga åtgärder görs i tid kan det däremot bli för sent för operation, så om du har aortastenos men ännu inte har fått genomgå en hjärtklaffsoperation, tala med din läkare om dina olika alternativ. Ett hjärtklaffsbyte förbättrar prognosen och tillåter dig att leva ett fortsatt aktivt liv. 

Läs om Ulla Bonnevier, vars ålderstecken visade sig vara aortastenos

Annons:

Läs även

Förmaksflimmer – det är viktigt med behandling
11 december, 2019 Hjärta & Kärl

Förmaksflimmer – det är viktigt med behandling

Om du känner att hjärtat slår fler slag än vanligt elle...

Allt om ödem (svullna ben och fötter) – när svullnaden inte går ner
28 maj, 2020 Hjärta & Kärl

Allt om ödem (svullna ben och fötter) – när svullnaden inte går ner

Om vätska samlas i till exempel ben eller fötter, en sv...

Genförändring kan ge hjärtinfarkt i 45-årsåldern – 9 vanliga riskfaktorer
16 april, 2020 Hjärta & Kärl

Genförändring kan ge hjärtinfarkt i 45-årsåldern – 9 vanliga riskfaktorer

Vi kan påverka vår hjärthälsa genom livsstilen. Hjärtat...

Annons:
Värktabletter numera receptbelagda

Värktabletter numera receptbelagda

Från och med den 1 juni kan man inte längre köpa smärts...

Kvinnor löper lägre risk att bli hjärt- och kärlsjuka
28 maj, 2020 Hjärta & Kärl

Kvinnor löper lägre risk att bli hjärt- och kärlsjuka

Kvinnor löper lägre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukd...

Pulsåderbråck kan kopplas till inflammation
19 mars, 2020 Hjärta & Kärl

Pulsåderbråck kan kopplas till inflammation

Pulsåderbråck i buken hos äldre män kan kopplas till ni...

Annons:
Världsödemdagen: “Vården är inte rättvis och jämlik”
6 mars, 2020 Hjärta & Kärl

Världsödemdagen: “Vården är inte rättvis och jämlik”

På Världsödemdagen 6 mars i år vill Svenska Ödemförbund...

Forskare: Värt att dra ner på rött kött
7 februari, 2020 Hjärta & Kärl

Forskare: Värt att dra ner på rött kött

En ny studie visar att den som äter rött och processat ...

Överläkaren: Lyssna på ditt hjärta – det kan vara livsavgörande
20 januari, 2020 Hjärta & Kärl

Överläkaren: Lyssna på ditt hjärta – det kan vara livsavgörande

Hjärtklaffsjukdomen aortastenos, även kallat förträngni...

Nya nationella riktlinjer för strokevården
15 januari, 2020 Hjärnan & Nerver

Nya nationella riktlinjer för strokevården

När riktlinjerna för strokevården nu ses över och uppda...

Annons:
Årets främsta forskningsnyheter
29 december, 2019 Barn & Graviditet

Årets främsta forskningsnyheter

När årets viktigaste nyheter inom den medicinska forskn...

Fördubblad risk att dö i hjärtinfarkt beroende på var du bor
16 december, 2019 Hjärta & Kärl

Fördubblad risk att dö i hjärtinfarkt beroende på var du bor

Risken att dö i hjärtinfarkt mer än fördubblas beroende...

Färre drabbas av stroke i Sverige
5 december, 2019 Hjärta & Kärl

Färre drabbas av stroke i Sverige

Antalet personer som drabbas av stroke har minskat och ...

Annons:
Julkalendern: Christina Schollin pratar julkalender, hjärthälsa och nyårslöften
29 november, 2019 Hjärta & Kärl

Julkalendern: Christina Schollin pratar julkalender, hjärthälsa och nyårslöften

Högaktuella Christina Schollin avslöjar sitt traditione...

Vi behöver skratta mer!
7 november, 2019 Bättre liv

Vi behöver skratta mer!

Det kan vara svårt för forskare att bortse från något s...

Blödarsjuka kan snart vara botad
7 november, 2019 Hjärta & Kärl

Blödarsjuka kan snart vara botad

Blödarsjuka (hemofili) är en grupp av flera sjukdomar s...

Forskare: Då ska du ta din blodtrycksmedicin
28 oktober, 2019 Hjärta & Kärl

Forskare: Då ska du ta din blodtrycksmedicin

Vilken tid på dygnet du tar din blodtrycksmedicin kan v...

Annons:

Har du tagit bort leverfläckar eller födelsemärken någon gång?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Hej och välkommen till DOKTORN.com

Vi kan nu stolt presentera flera nyheter på sajten. Vi vet att du kommer att känna igen DOKTORN samtidigt som nyheterna ger dig ännu fler möjligheter. Vill du läsa mer om vad nyheterna innebär gör du det på doktorn.com/faq