När 74-åriga Ingrid Wikholm blev andfådd och svullen i benen under pandemin trodde hon att hon drabbats av covid-19. Men på sjukhuset fick hon beskedet: hjärtsvikt. En diagnos som varje år drabbar tusentals svenskar – ofta utan att de själva förstår hur allvarligt det är.
Tre år senare lever Ingrid ett aktivt liv, med mediciner, promenader med sin lilla hund och en önskan att kunna stötta andra med samma diagnos.
”Jag kunde inte andas”
– Jag hamnade på sjukhus för att jag hade svårt att andas. Jag trodde att jag hade fått covid, men det var vatten i lungsäcken, blodpropp i lungan och vätska i benen och magen, berättar Ingrid.
Läkarna konstaterade hjärtsvikt – ett tillstånd där hjärtat inte längre orkar pumpa runt blodet som det ska. Det leder till att vätska samlas i kroppen, man blir trött, andfådd och orkeslös.
Ingrid fick snabbt lära sig att hjärtsvikt är en kronisk men behandlingsbar sjukdom.
– Jag googlade och läste att 58 procent dör inom fem år, men det stämmer inte för alla. Med rätt behandling kan man leva länge och må bra, säger Ingrid.
En sjukdom som smyger sig på
Omkring 250 000 svenskar lever med hjärtsvikt – många utan att veta om det. Symtomen utvecklas långsamt: andfåddhet, trötthet, svullnad i ben och mage.
– Jag hade känt av både trötthet och andfåddhet långt tidigare, men tänkte att det nog bara är åldern, berättar Ingrid.
Forskning pekar på vikten av tidig upptäckt och att ett enkelt blodprov (BNP) och ett ultraljud av hjärtat kan avslöja sjukdomen i tid.
Livet efter diagnosen – mediciner, motion och mod
Efter diagnosen fick Ingrid börja med det som läkare ibland kallar ”hjärtsviktens fyrklöver”:
- ACE-hämmare eller ARNI – vidgar blodkärlen
- Betablockerare – skyddar hjärtat
- Diuretika – minskar vätska
- Mineralkortikoidreceptorblockerare (MRA) – skyddar hjärtmuskeln
I Ingrids fall tillkom även blodförtunnande Waran efter en hjärtklaffsoperation.
– I början fick jag biverkningar: håravfall, diarré, allergisk snuva. Men med tiden vande sig kroppen vid medicinerna och i dag mår jag bra, säger hon.
Hon beskriver hur hon efter operationen kämpade sig tillbaka med simning och promenader – långsamt, steg för steg. Hjärtat är en muskel som behöver tränas, säger Ingrid bestämt.
Hunden som livräddare
En viktig del i återhämtningen blev hennes lilla hund, en raski toy.
– Hon fick mig att gå ut varje dag, även när jag mådde som sämst. Och när man väl är ute blir allt lättare.
Sociala kontakter är också en skyddsfaktor. Riksförbundet HjärtLung har lokalföreningar som anordnar hjärtsviktscaféer – träffar där patienter möts, fikar och delar erfarenheter.
– Det betyder jättemycket. Många känner sig ensamma med sin diagnos, säger Ingrid, som nu själv arbetar som diagnosstödjare för andra hjärtsviktspatienter.
Kunskap och samtal räddar liv
Forskning visar att egenvård – att förstå sin sjukdom, ta medicinerna rätt, hålla koll på vikt och symtom – kan minska risken för försämring och sjukhusinläggningar.
Men enligt både Ingrid och patientorganisationerna finns brister i vården:
– Många får inte tillräcklig information. Och man får hjälp med mediciner, men inte med oron. Det borde vara självklart att erbjudas samtal med kurator, säger hon.
Att leva med hjärtsvikt – inte dö av den
Ingrid har lärt sig att leva med hjärtsvikten, men också att acceptera livets skörhet.
– Jag har förberett mig för döden. Men jag lever här och nu, går mina promenader, reser och umgås med familj och vänner.
Ingrid fortsätter:
– Livet fortsätter. Det viktigaste är att ta medicinerna och att motionera så mycket man kan och orkar.
Ingrids råd till andra
”Ta din medicin, våga fråga och tro inte att tröttheten enbart beror på åldern. Köp en bra våg och en blodtrycksmätare, då har du koll på om du blir sämre. Och skaffa en hund – det hjälper mer än du tror.”
Hjärtsvikt i korthet
Vad är hjärtsvikt?
Ett tillstånd där hjärtat inte orkar pumpa tillräckligt med blod.
Vanliga symtom:
- Trötthet och nedsatt ork
- Andfåddhet, särskilt i trappor eller liggande
- Svullna ben, fötter eller mage
- Viktuppgång på grund av vätska
Behandling:
Läkemedel, motion, kostråd och ibland operation eller pacemaker.
Råd från Hjärt- och lungförbundet:
- Ta medicinerna som ordinerats
- Rör på dig regelbundet; promenader, trädgårdsarbete, bassängträning, cykling eller muskelträning med gummiband.
- Väga dig dagligen – snabb viktökning kan betyda vätskeansamling
- Normal kost: undvik stora måltider, salt binder vätska i kroppen och ät gärna mycket grönt.
- Delta i patientgrupper och samtal
- Rökstopp rekommenderas och vaccination mot influensa varje år och vaccination mot pneumokocker och lunginflammation
