Diabetes är ett ökande problem i samhället. Nya behandlingar har kommit som underlättar kontrollen av blodsockret. God kosthålling och fysisk aktivitet är A och O när man har diabetes.
Diabeteskirurgi är ett nytt sätt att behandla typ 2-diabetes. Studier har visat att patienter med prediabetes får en minskad risk för att utveckla typ 2-diabetes, eller en väsentlig förbättring eller botas om de redan har sjukdomen. Den kirurgiska behandlingen minskar på sikt också riskerna för cancer och hjärtkärlsjukdom för dessa patienter.
Typ 2-diabetes är den vanligaste formen av diabetes och drabbar cirka 4 procent av alla personer i Sverige. De vanligaste symtomen är att man känner sig trött, törstig och ofta är kissnödig. Men diabetes kan också ge andra komplikationer som exempelvis hjärt-kärlsjukdom och synskador.
Ett liv med diabetes handlar om att ta kontroll, kontroll över din diabetes. Det gör man bäst genom att tillsammans med vården tidigt hitta den behandling och det målvärde som just du behöver för att undvika komplikationer. Komplikationer i samband med diabetes orsakar både personligt lidande och stora kostnader på samhället.
Typ 1-diabetes är en kronisk sjukdom som ofta debuterar när man är barn eller ungdom. Det finns effektiva behandlingar och ett flertal tekniska hjälpmedel som underlättar livet med typ 1-diabetes. Det viktigaste är att ha kontroll över och nå sitt målvärde för blodsocknivåerna.
Att du som har diabetes kan drabbas av synskador kan komma som en nyhet för vissa. Man märker inte själv när förändringarna uppstår, de upptäcks vid en ögonbottenfotografering. Med regelbundna ögonkontroller kan man tidigt upptäcka eventuella förändringar i ögonen och sätta in behandling i tid.
För den som har diabetes uppstår inte sällan problem med fötterna, något som om det får gå obehandlat kan utvecklas till en allvarlig diabeteskomplikation som i värsta fall kan leda till amputation. Därför är det viktigt att du lär känna dina fötter och få rätt hjälp i vården.
Debatten kring vad diabetiker bör och inte bör äta är het just nu där man förespråkar kostråd från olika sidor.
Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med finska kollegor tagit fram ett vaccin mot vissa virus med förhoppning om att det ska kunna ge ett skydd mot typ 1-diabetes. Planen är att i nästa steg pröva det på barn som riskerar att utveckla diabetes typ 1.
Tid i målområdet, TIR, är ett ganska nytt begrepp för personer med typ 1-diabetes. Man skulle kunna kalla det för ett ”må bra-område”. Robin Åhrling, 23, har haft typ 1-diabetes i tio år och använder TIR för att få en så jämn blodsockerkurva som möjligt.
Kaffe minskar risken att drabbas av typ 2-diabetes men bara om du dricker rätt sorts kaffe. Valet av tillagningsmetod påverkar nämligen utfallet av kaffets hälsoeffekter.
Typ 2-diabetes handlar om blodsocker och insulin – men är också en hjärt-kärlsjukdom. I dag är det Världsdiabetesdagen och vi ger er hjärtprofessorns fem råd för att rädda diabeteshjärtat.
Typ 2-diabetes är en allvarlig sjukdom som kan leda till komplikationer, hjärt-kärlsjukdom och för tidig död. Nu visar forskning att vissa yrkesgrupper löper högre risk att drabbas av diabetes än andra.
Att ha typ 2-diabetes innebär inte bara att blodsockret är högt och instabilt. Sjukdomen påverkar din kropp på många andra sätt, speciellt dina kärl och ditt hjärta. Du har upp till fyra gånger högre risk att drabbas av hjärtinfarkt, stroke och för tidig död. Den goda nyheten är att det nu finns läkemedel som förebygger den risken.
I befolkningsstudien Malmö Offspring Study forskar man på hur vår tarmflora påverkas av kosten och vilken betydelse detta kan ha för hälsan. Tarmarna är som en egen fascinerande värld, med mycket kvar att upptäcka, berättar Louise Brunkwall - doktorand vid Lunds universitet som forskar om kopplingen mellan kost, hälsa och tarmflora.
