Diabetes är ett ökande problem i samhället. Nya behandlingar har kommit som underlättar kontrollen av blodsockret. God kosthålling och fysisk aktivitet är A och O när man har diabetes.
Dåligt behandlad typ 2-diabetes innebär ökad risk för komplikationer som njursjukdom, amputationer och 2–4 gånger större risk för hjärt- och kärlsjukdom. Med rätt behandling kan dessa ibland livshotande komplikationer undvikas.
Typ 2-diabetes är den vanligaste formen av diabetes och drabbar cirka 4 procent av alla personer i Sverige. De vanligaste symtomen är att man känner sig trött, törstig och ofta är kissnödig. Men diabetes kan också ge andra komplikationer som exempelvis hjärt-kärlsjukdom och synskador.
Diabeteskirurgi är ett nytt sätt att behandla typ 2-diabetes. Studier har visat att patienter med prediabetes får en minskad risk för att utveckla typ 2-diabetes, eller en väsentlig förbättring eller botas om de redan har sjukdomen. Den kirurgiska behandlingen minskar på sikt också riskerna för cancer och hjärtkärlsjukdom för dessa patienter.
Ett liv med diabetes handlar om att ta kontroll, kontroll över din diabetes. Det gör man bäst genom att tillsammans med vården tidigt hitta den behandling och det målvärde som just du behöver för att undvika komplikationer. Komplikationer i samband med diabetes orsakar både personligt lidande och stora kostnader på samhället.
Typ 1-diabetes är en kronisk sjukdom som ofta debuterar när man är barn eller ungdom. Det finns effektiva behandlingar och ett flertal tekniska hjälpmedel som underlättar livet med typ 1-diabetes. Det viktigaste är att ha kontroll över och nå sitt målvärde för blodsocknivåerna.
Debatten kring vad diabetiker bör och inte bör äta är het just nu där man förespråkar kostråd från olika sidor.
Diabeteskirurgi är ett nytt sätt att behandla typ 2-diabetes. Studier har visat att patienter med prediabetes får en minskad risk för att utveckla typ 2-diabetes, eller en väsentlig förbättring eller botas om de redan har sjukdomen. Den kirurgiska behandlingen minskar på sikt också riskerna för cancer och hjärtkärlsjukdom för dessa patienter.
Många fler patienter med typ 2-diabetes kan med hjälp av nya mediciner nå målvärdet för långtidsblodsocker, HbA1c. Det menar Boris Klanger, specialist i allmänmedicin, diabetolog och verksamhetschef vid LäkarGruppen i Västerås.
Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med finska kollegor tagit fram ett vaccin mot vissa virus med förhoppning om att det ska kunna ge ett skydd mot typ 1-diabetes. Planen är att i nästa steg pröva det på barn som riskerar att utveckla diabetes typ 1.
Tid i målområdet, TIR, är ett ganska nytt begrepp för personer med typ 1-diabetes. Man skulle kunna kalla det för ett ”må bra-område”. Robin Åhrling, 23, har haft typ 1-diabetes i tio år och använder TIR för att få en så jämn blodsockerkurva som möjligt.
Tidigare har vuxendiabetes ansetts enbart bero på livsstilsfaktorer som fel kost och övervikt men precis som vid typ 1-diabetes kan även typ 2-diabetes delvis förklaras med störningar i immunsystemet.
Diabetes typ 2 är vanligare hos män som genomgått tidig pubertet. Låg pubertetsålder hos män kan också kopplas till ökad risk för att sjukdomen, om den utvecklas, kräver insulinbehandling.
Kaffe minskar risken att drabbas av typ 2-diabetes men bara om du dricker rätt sorts kaffe. Valet av tillagningsmetod påverkar nämligen utfallet av kaffets hälsoeffekter.
