Den högpresterande tjejen Sanna började jobba som skådespelare redan som 15-åring, samtidigt som hon satsade på högsta betyg i skolan. Hon har kämpat mot ätstörningar, träningsberoende och drogmissbruk, allt för att dämpa prestationsångesten. För några år sedan kraschade Sanna och blev utmattad. Idag mår hon bättre och fortsätter sin resa mot att hitta balans i livet.
Panikångest är en mycket obehaglig känsla. Människokroppen är en ofattbar skapelse, extremt komplicerad och samtidigt ytterst väl anpassad för att hjälpa oss att möta allt som kan skada oss. Men ibland slår den fel och ger panikattacker.
En svår livssituation kan kännas svår att hantera på egen hand. Det kan vara en situation som du själv befinner dig i eller indirekt påverkas av.
Nästan varannan kvinna och var tredje man blir någon gång deprimerad. Trots det förstår de flesta inte vad som hänt när depressionen slagit till. För många är psykisk sjukdom inte något man pratar om. Därför söker de flesta hjälp för sent.
Det finns många olika självskattningstest som man kan göra för att se om man är deprimerad och eller lider av ångestproblem. En del test har en seriös ansats, andra inte. Med hjälp av ett skattningsformulär kan du själv besvara ett antal frågor om ditt upplevda tillstånd och dina känslor. Här kan du testa om du är deprimerad med hjälp av MADRS-självskattningstest - ett test som är väl validerat.
Om man återkommer till samma grubblerier om och om igen utan att komma framåt kan man ha fastnat i ett destruktivt ältande. Med acceptans, distraktion och självmedkänsla går det att hantera det negativa mönstret.
När man är hypoman är livet underbart. Blodet rusar som kolsyrat, man är snabbare än omvärlden. Allting känns enkelt, allt blir utmärkt. Men så plötsligt kan det sprudlande bli den djupaste, mörkaste depression.
Nu visar det sig att metoder som samtalsterapi, psykodynamisk beteendeterapi och KBT kan hjälpa depressiva personer med medfödd depressläggning.
God hälsa beror inte enbart på slumpen utan framför allt på hur vi väljer att leva. Forskning visar att människors ohälsa och de flesta kroniska sjukdomar till stor del beror på ohälsosam livsstil. Eftersom vanor och beteenden är inlärda kan vi också förändra dem med egen kraft – även om det inte alltid är så enkelt som det låter.
Personer som behandlats för alkohol- och drogproblem tidigt i livet löper risk att problemen följer med ända upp i 50-årsåldern.
Ungdomars psykiska ohälsa är idag så pass utbredd att den måste anses som ett allvarligt folkhälsoproblem.
Mats* lider av depressioner och återkommande ångest. Hans två hundar är ett stort stöd när han mår dåligt.
Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen.
