Ange ditt sökord

Vad händer i kroppen vid stress?

Vad händer i kroppen vid stress?

Den tidiga stressforskningen fokuserade nästan uteslutande på den akuta stressreaktionen och baserades i hög grad på djurstudier. Idag har stressforskningen alltmer kommit att handla om individers reaktioner på kronisk och långvarig stress.

Annons:

Man kan förenklat dela in dagens stressforskning i tre huvudinriktningar; en biologisk, en miljöbaserad och en psykologisk inriktning. Dessa forskningstraditioner har delvis olika fokus och bygger till stor del på, och är en vidareutveckling av, tidigare teoretiska modeller av stress.

Biologisk stressforskning

Den biologiska stressforskningen bygger vidare på Cannons och Selyes grundforskning och har som fokus att undersöka de fysiologiska processerna bakom stressreaktionen. Man har sett att upprepad eller förlängd aktivering av dessa kroppsliga reaktioner ökar risken för både fysiska och psykiska sjukdomar. Det största intresset har legat på aktiviteten i det autonoma nervsystemet och då främst binjuremärgens och binjurebarkens roll vid produktion av adrenalin och cortisol. För att mäta fysiologiska reaktioner har man i huvudsak tre metoder:

1. Analysera förekomst av stresshormoner (i t ex blod, saliv eller urin)
2. Mäta kardiovaskulära responser (t ex hjärtrytm, blodtryck)
3. Mäta stressens effekter på immunsystemet (psykoneuroimmunologi)

Miljöbaserad stressforskning

Inom denna inriktning ligger fokus på stressutlösande faktorer i miljön eller livshändelser som kräver hög grad av anpassning. Det primära målet har varit att kartlägga de händelser i miljön som leder till upplevd stress och stressrelaterade sjukdomar.
Adolf Meyer konstaterade redan på 1930-talet att det fanns en koppling mellan stressande livshändelser och en rad sjukdomstillstånd. Utifrån denna tanke har man med tiden försökt att kartlägga olika faktorer i miljön och livshändelser, som för de flesta har visat sig ha ett samband med upplevd stress.

Stressreaktionen – vårt biologiska larmsystem

Under stress så reagerar vi på flera olika sätt – kroppsligt, kognitivt (tankar), känslomässigt och beteendemässigt. Hur reaktionerna uttrycks är till stor del relaterat till hur lång tid vi utsätts för den stressutlösande situationen. Den omedelbara stressreaktionen kan ses som kroppens alarmsystem (den s.k. fight-flight responsen). Alarmet aktiveras så fort du känner dig arg, hotat eller utmanad. När larmet går utsöndras hormoner som utlöser en serie fysiologiska förändringar i kroppen, som syftar till att maximera tillgången på energi i kroppen.

Stressens fysiologi

Den senaste stressforskningen har visat att samspelet mellan hjärna och kropp vid stress är mycket komplicerat. Bland annat så verkar immunsystemet spela en större roll än man tidigare trott. Genom en komplicerad kommunikation mellan kroppens olika signalsystem – via nervsignaler, neurotransmittorer, hormoner och immunsystem så mobiliserar kroppen resurser för att hantera hotbilden. Förenklat så kan man dela in de fysiologiska reaktionerna i två olika system:

System 1 (det sympatiska-adrenomedullära systemet):
När hjärnan tolkat en situation som hotfull så aktiveras blixtsnabbt den del av nervsystemet som kallas det sympatiska nervsystemet. De sympatiska impulserna stimulerar sedan binjurarnas märg (adrenal medulla) att utsöndra stresshormoner (s.k. katekolaminer), som adrenalin och noradrenalin. De höjer bland annat vakenhetsgraden, ökar puls och blodtryck. Det är denna reaktion som allmänt kallas för flight-fight responsen.

System 2 ( det hypotalamiska-hypofysära-adrenokortikala systemet):
Inom några minuter efter att den sympatiska reaktionen aktiverats så utvecklas ett allt mer komplicerat samspel mellan nervsystemet och hormonsystemet. En av de centrala reaktionerna är att hypotalamus i hjärnan utsöndrar ett hormon (CRF), som stimulerar hypofysen att utsöndra hormonet ACTH, som i sin tur aktiverar binjurarnas märg att utsöndra hormonet kortisol. Kortisolet sprids med blodet och påverkar flera processer och organ i kroppen – bland annat påverkar det omsättningen av kolhydrater, fetter och proteiner i kroppens vävnader och har en inverkan på immunförsvaret.

Hormonerna från binjurarna tar längre tid på sig att nå kroppens alla organ, men stannar också kvar längre. Samspelet mellan det sympatiska nervsystemet, hypotalamus, hypofysen och binjurarna gör att stressreaktionen kan hållas vid liv så länge hotet finns kvar.

Försvarsreaktion och underkastelsereaktion

I senare forskning har man sett att typ av stress och hanteringsförmåga har inverkan på vilket av dessa fysiologiska system och vilka reaktioner som dominerar. En del forskare delar av den anledningen in dem i en försvarsreaktion (fight-flight), som i huvudsak uttrycks genom system 1 (det sympatiska-adrenomeddulära), och en underkastelsereaktion (defeat), som domineras av system två (det hypotalamiska-hypofysära-adrenokortikala). Till skillnad från katekolaminer (adrenalin, noradrenalin) som dominerar i situationer som kräver en aktiv ansträning (system 1), verkar höga kortisolnivåer (system 2) i högre grad höra ihop med situationer då individen är passiv och hjälplös och där individen utsätts för stress under lång tid.

Dessa två system tycks ha olika skadliga effekter på kroppen vid upprepad och långvarig stress (se Stressrelaterade sjukdomar).

Källa: Careit.com , KBT på Internet

Annons:

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Stresshantering – 10 tips hur du hanterar stress
28 maj, 2020 Sömn & Stress

Stresshantering – 10 tips hur du hanterar stress

Att kunna hantera sin stress är en framgångfaktor som k...

Sommartid 2020 : Så påverkas din kropp av sommar- och vintertid
23 oktober, 2019 Sömn & Stress

Sommartid 2020 : Så påverkas din kropp av sommar- och vintertid

Två gånger årligen ställer vi om klockan vilket innebär...

”Digital sömnhjälp förändrade mitt liv”
4 oktober, 2019 Sömn & Stress

”Digital sömnhjälp förändrade mitt liv”

I dagens 24-timmars samhälle är det inte konstigt att m...

Annons:
Dina drömmar avslöjar ditt känsloliv
27 februari, 2020 Sömn & Stress

Dina drömmar avslöjar ditt känsloliv

Hur du känner i drömmen återspeglar sig i det vakna liv...

Kvinnor och män kan drabbas olika av sömnapné
19 februari, 2020 Sömn & Stress

Kvinnor och män kan drabbas olika av sömnapné

Många studier visar samband mellan sömnapné och hjärt-k...

Ny rapport: Psykisk ohälsa toppar lång sjukfrånvaro
25 november, 2019 Sömn & Stress

Ny rapport: Psykisk ohälsa toppar lång sjukfrånvaro

Psykiska diagnoser är den vanligaste orsaken till långv...

Annons:
Vi behöver skratta mer!
7 november, 2019 Bättre liv

Vi behöver skratta mer!

Det kan vara svårt för forskare att bortse från något s...

Läsa sig till god hälsa
3 oktober, 2019 Alternativbehandling

Läsa sig till god hälsa

Läkare och författare Jonas Moström menar att läsning ä...

Koppling mellan sömnlängd och hjärtinfarkt
9 september, 2019 Hjärta & Kärl

Koppling mellan sömnlängd och hjärtinfarkt

En hjärtstudie påvisar nya fynd om att det finns ett sa...

Fortsatt ökning av psykisk ohälsa bland unga
30 augusti, 2019 Sömn & Stress

Fortsatt ökning av psykisk ohälsa bland unga

Den psykiska ohälsan bland unga fortsätter att öka, fra...

Annons:
Forskare varnar: Tupplurar kan vara ett tidigt tecken på demens
13 augusti, 2019 Hjärnan & Nerver

Forskare varnar: Tupplurar kan vara ett tidigt tecken på demens

Alzheimers sjukdom bryter redan i ett tidigt skede ner ...

Semester – en tid för stress?

Semester – en tid för stress?

Äntligen semester! Vad som på pappret ska vara årets me...

Ökade insatser mot psykisk ohälsa på grund av jobbet
21 februari, 2019 Sömn & Stress

Ökade insatser mot psykisk ohälsa på grund av jobbet

Av 5 miljoner yrkesverksamma upplever 1,4 miljoner häls...

Annons:
Frånvaro från jobbet stressar föräldrar vid VAB
6 februari, 2019 Barn & Graviditet

Frånvaro från jobbet stressar föräldrar vid VAB

Vabruari är här, det vill säga månaden då många föräldr...

Studie: Lämna Facebook – bli lyckligare!
3 februari, 2019 Kvinnans hälsa

Studie: Lämna Facebook – bli lyckligare!

Om du tar en paus från Facebook skulle det kunna öka di...

Gungande rörelse kan ge dig bättre sömn och förbättra minnet
25 januari, 2019 Sömn & Stress

Gungande rörelse kan ge dig bättre sömn och förbättra minnet

Gungande eller vaggande rörelser kan, förutom att du so...

Var fjärde anställd kvinna har sömnbesvär
6 januari, 2019 Sömn & Stress

Var fjärde anställd kvinna har sömnbesvär

Var fjärde kvinna som är anställd har problem med sömne...

Annons:

Har du tagit bort leverfläckar eller födelsemärken någon gång?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Hej och välkommen till DOKTORN.com

Vi kan nu stolt presentera flera nyheter på sajten. Vi vet att du kommer att känna igen DOKTORN samtidigt som nyheterna ger dig ännu fler möjligheter. Vill du läsa mer om vad nyheterna innebär gör du det på doktorn.com/faq