Ung Diabetes: Vi med typ 1-diabetes vill att fler har bättre känningkoll

Ung Diabetes: Vi med typ 1-diabetes vill att fler har bättre känningkoll

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Publicerad: 2019-03-27
Författare: Sanna Bergling

För många unga med typ 1-diabetes är oron för känningar, blodsockerfall, stor. Rädslan handlar bland annat om risken för insulinkoma och att då bli helt beroende av omgivningens agerande. Ung Diabetes vill nu upplysa allmänheten för att fler måste ha kunskap om känningar för att kunna hjälpa till på rätt sätt, det kan vara avgörande.

- Oron är för många så stor att deras liv hämmas, man kanske inte vågar flytta hemifrån eller ge sig ut på resor, säger Robin Åhrling, 22, ordförande Ung Diabetes råd, Svenska Diabetesförbundets Ungdomsråd. 

Symtom vid känningar (hypoglykemier)

Känningar, som medicinskt heter hypoglykemier, är blodsockerfall som personer med diabetes kan drabbas av. En känning beror ofta på att balansen mellan mängden insulin och mängden mat blivit fel, men även träning, motion och alkohol kan sänka blodsockret.

Symtomen varierar, de vanligaste är bland annat känsla av olust, yrsel, hunger och synstörningar. Om inte blodsockret höjs kan symtomen förvärras och leda till dålig koordination samt koncentration, domningar i mun och tunga, svimning och kramp.

Fler måste ha kunskap om känningar

För att undvika känningar och minska risken för följdkomplikationer är det viktigt att försöka hålla blodsockernivån jämn och i de flesta fall brukar personer med diabetes kunna kontrollera en känning. Ung Diabetes vill nu upplysa allmänheten - fler måste ha kunskap om känningar för att kunna hjälpa till på rätt sätt, det kan vara avgörande.

- Det är individuellt hur man reagerar på känningar och påverkas av dem. Många unga tycker att känningar är väldigt obehagliga och upplever stor oro inför dem, säger Robin Åhrling.

Livet begränsas - rädslan ständigt närvarande

Rädslan för känningar är alltid närvarande för personer med typ 1-diabetes, störst är rädslan för att blodsockret ska bli så lågt att man förlorar medvetandet och drabbas av insulinkoma. Detta kan leda till att många unga med sjukdomen undviker att göra saker de skulle vilja, exempelvis flytta hemifrån, träna och resa.

- När man bor hemma finns det ofta personer som kan hjälpa till om något skulle hända. När man flyttar och bor själv finns inte den hjälpen. Vaknar man under natten och har en allvarlig känning som man inte riktigt hinner parera, finns ingen där som vet vad som hänt, säger Robin Åhrling.

Att resa kan skapa rädsla. Hur är sjukvården i landet man ska resa till? Vilken hjälp finns? Vad händer om jag får en känning och svimmar eller hamnar i insulinkoma?

- Jag hade länge en stor oro inför att resa, det kretsade kring frågor som ”vad händer om jag får en känning”, ”vad händer om mina hjälpmedel slutar fungera” eller ”hur får jag tag i hjälp”, säger Robin Åhrling.

Genom kunskap kring känningar har han idag byggt upp en trygghet som gör honom lugnare vid resor. Planering och förberedelser kring hjälpmedel ger trygghet, men han tycker fortfarande att det är obehagligt att resa helt själv. 

- Oftast reser jag med någon annan, om min sambo är med exempelvis så har hon koll och om jag mot förmodad skulle svimma eller drabbas av lågt blodsocker kan hon föra min talan, säger Robin Åhrling.

Ingen diskussion om insuliner

Känningar kan förebyggas bland annat genom regelbundna måltider, kunskap kring blodsockret och vilken insulindos som behövs för att hålla blodsockret på en jämn nivå samt förståelse kring hur blodsockret påverkas av olika situationer.

- Personligen har jag aldrig pratat något kring insulin med vården. När jag fick diabetes 2010 fick jag veta att jag ska ha de här två insulinsorterna och sedan dess har jag haft dem. De har fungerat bra för mig, säger Robin Åhrling.

En medlemsundersökning som Ung Diabetes gjorde 2015 visade att 67 % minst en gång i månaden lägger sig för högt i blodsocker för att undvika en känning  (detta görs genom att mixtra med insulindoserna). Risken för en känning är den vanligaste orsaken till att medvetet hoppa över att ta insulinet. Det finns idag  moderna insuliner som minskar risken för känningar. Men att olika insulin kan ge olika mycket känningar är inget som vården diskuterat med eller informerat Robin Åhrling om.

Tar inte upp oron med läkare

Bland unga med typ 1-diabetes har diskussioner kring nya insuliner haft fokus på att kunna kapa toppar vid blodsocker snarare än känningar. Många vittnar inom diabetes communityn att de inte tar upp oron för känningar med sin läkare.

- Det finns en oro för att om man pratar för mycket om sina känningar kan man riskera att få sitt körkort indraget, säger Robin Åhrling. Därför gör många en avvägning innan de lyfter sina upplevelser med läkare kring vilka konsekvenserna kan bli om de nämner känningar de haft och oro för kommande. Det finns en dubbel oro – oro kring känningar och oro kring vårdkontakten. Många säger att de har haft en allvarlig känning och vill diskutera med läkaren men inte vågar på grund av risken att det kan påverka exempelvis körkort, berättar Robin Åhrling.

Robin Åhrling har personligen en mycket bra upplevelse av kontakten med vårdpersonal och är nöjd. Men han har förstått att alla inte har haft samma upplevelse.

- Vården behöver fokusera på allvarliga känningar och patientens enskilda relation kring dem, individanpassa vården utifrån behov och skapa förtroende. Vilka hjälpmedel behöver enskilda patienter ha för att inte hämmas i livet, och exempelvis minska oron inför att flytta hemifrån? Allt handlar om egna upplevelser och behov, säger Robin Åhrling.

Fakta Vad är en känning?

  • Känning, även kallat hypoglykemier, är lågt blodsocker och beror ofta på att balansen mellan mängden insulin och mängden mat blivit fel.
  • Symtomen är individuella, vanliga tidiga symtom är exempelvis yrsel, trötthet, hunger och synstörningar.
  • Om inte blodsockret höjs kan exempelvis dålig koordination och koncentration, domningar i mun och tunga samt svimning och i värsta fall insulinkoma bli följd.

Att göra vid känning

  • I första hand äta druvsocker, ta det lugnt en stund samt kontakta sjukvård om man inte blir bättre.
  • En person med symtom på känning ska aldrig ta insulin.
  • Om du ser en person med en allvarlig känning som inte är fullt vaken: Kalla efter en ambulans. I väntan på ambulans kan man pröva att stryka honung, sirap, druvsocker eller flytande glukos blandat med lite vatten på slemhinnan innanför läpparna.
  • Ge söt dryck om personen kan svälja (tvinga aldrig i en medvetslös person dryck)
 

Veckans fråga

Hur många timmar uppskattar du att du vanligtvis sover en natt?

Nyhetsbrev

E-postadress