Ange ditt sökord

Kvinnor som tränar regelbundet en eller flera gånger i veckan upplever mindre svettningar.

Kvinnor som tränar regelbundet en eller flera gånger i veckan upplever mindre svettningar.

Träning minskar svettningar

Sjunkande östrogenproduktion ger sju av tio klimakteriebesvär. När östrogenet minskar i övergångsåldern försvagas skyddet mot en rad sjuk domar. Men hjälp finns på närmare håll än många tror.

Annons:

De flesta kvinnor går in i klimakteriet runt 50 års ålder. Många har mer eller mindre besvär som i regel pågår under fem år. Den största förändringen är att produktionen av östrogen minskar. Det behöver inte ge besvär men ger ganska ofta svettningar, värmevallningar och hjärtklappning. Sömnproblem, oregelbundna blödningar och svängningar i humöret är vanligt.

ÖStrogen har skyddande effekt

Före 55 års ålder är hjärt-kärlsjukdomar vanligare bland män än bland kvinnor. Lite förenklat talar man om att kvinnors risk att drabbas av hjärtinfarkt är lika stor som en tio år yngre mans risk. Efter klimakteriet utjämnas skillnaden långsamt.

Forskning tyder på att det kroppsliga östrogenet har en skyddande effekt. En smula dyster läsning om det inte vore för forskningsresultat på ett helt annat område:

– Fysisk aktivitet motverkar de flesta förändringar som uppträder i övergångsåldern, ibland lika påtagligt som mediciner och i vissa fall mer påtagligt, säger Mats Hammar, professor i gynekologi och överläkare vid Linköpings Universitetssjukhus. Faktum är att redan ett par träningspass i veckan minskar värmevallningar och motverkar uppkomsten för flera av de sjukdomar som ökar efter klimakteriet.

Östrogen påverkar temperaturcentrum

Hormoner har i regel många uppgifter i kroppen. Östrogen fungerar bland annat som budbärare i skelettet och hjärnan. Nästan mitt i hjärnan finns område som kallas hypotalamus, det består av flera kärnor som var en styr en rad livsviktiga funktioner. Härifrån regleras så vitt skilda saker som sömnen, kroppstemperaturen, utsöndringen av olika hormoner och många av våra känsloupplevelser.

Det är hypotalamus temperaturcentrum som orsakar svettningarna i klimakteriet. Plötsligt och utan synbar anledning signalerar hypotalamus att kroppen är överhettad. Informationen tas på fullaste allvar av resten av kroppen, signalerna pilar snabbt och blodkärl och svettkörtlar börjar genast verka för att sänka kroppstemperaturen.

Det mest effektiva är att vidga hudens blodkärl. Man blir högröd i ansiktet och börjar svettas. Varför beter sig hjärnan på ett sådant tillsynes korkat sätt, bara så där? Forskare har ännu inte hela bilden klar. Man vet att temperaturcentrum i hjärnan använder östrogen, bland annat i kommunikationen med andra celler. När produktionen av östrogen börjar svaja resulterar det i ett och annat ”falsklarm” från temperaturcentrum.

Träning minskar svettningar

Värmevallningar och svettningar är några av de vanligaste orsakerna till att kvinnor söker hjälp i övergångsåldern. Intressant nog visar forskning att kvinnor som tränar regelbundet en eller flera gånger i veckan upplever mindre värmevallningar och svettningar än dem som inte tränar regelbundet. Varför är inte heller riktigt klarlagt men man vet att träning bland annat ökar bildningen av betaendorfiner, ämnen som brukar kallas kroppens eget morfin och som med största sannolikhet har fler effekter än smärthämning i kroppen.

Betaendorfinerna deltar precis som östrogen i kommunikationen mellan nervceller, bland annat i hypotalamus temperaturcentrum. Teorin är att kvinnor som tränar inte påverkar lika mycket av att östrogenet minskar eftersom betaendorfinerna kan kompensera för bortfallet. Helt fria från värmevallningar är alla kvinnor som tränar dock inte.

Träning skyddar mot sjukdom

Att börja träna lindrar inte bara övergångsbesvär utan innebär en ordentlig hälsoinvestering – för resten av livet. Östrogen är i mångt och mycket en skyddsfaktor mot flera sjukdomar i bland annat hjärta och kärl. När östrogenproduktionen minskar i klimakteriet ökar risken för dessa sjukdomar.

Fysisk aktivitet kompenserar förlusten av östrogen, ibland lika effektivt som läkemedel som används i förebyggande syfte mot just hjärt- och kärlsjukdomar. De gynnsamma blodfetterna ökar, blodtrycket sjunker, kroppen blir bättre på att utnyttja syre, hjärtat orkar pumpa blodet mer effektivt och risken för diabetes minskar. Fysisk aktivitet har också en positiv inverkan på sömnen och motverkar nedstämdhet.

Motverka benskörhet

Östrogen har även en betydelsefull roll för skelettets styrka. Man skulle kunna tro att benet är precis det samma som vi haft sedan tonåren men faktum är benets levande celler byts ut. Benvävnad bryts ner och byggs upp nytt utan att det märks. Skelettet är kroppens största reservoar för kalcium, magnesium och fosfat, härifrån hämtar kroppen ständigt mineralerna som används i en rad olika enzymreaktioner.

De krävs också för att nerver, hjärta och andra muskler ska fungera normalt. Omsättningen i skelettet står under östrogenets kontroll och när det minskar sjunker också tätheten långsamt i skelettet. Risken för benskörhet ökar och är vanlig. Hälften av alla kvinnor kommer någon gång att bryta sig på grund av att skelettet är skört.

Det positiva är att träning stärker skelettet och minskar förlusten av ben. Träning som innebär stötar, hopp som i gympa eller löpning, får de benbyggande cellerna att kvickna till och öka aktiviteten. Cykling och simning har däremot inte just den effekten på skelettet. Träning i alla dess former förbättrar koordination och balans, också det en investering för framtiden.

– Klimakteriet kan därför av många anledningar vara ett bra avstamp, ett tillfälle i livet då man som kvinna väljer att ta vara mer på sig själv istället för på andra, säger Mats Hammar.

Läs mer: Huden.se – Varför svettas man 

Annons:

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Coronapandemin: Tendens till mindre oro i samhället
13 maj, 2020 Barn & Graviditet

Coronapandemin: Tendens till mindre oro i samhället

Det finns en tendens över tid att svenskarna upplever e...

Kolesterol och hjärt- och kärlsjukdom
3 april, 2020 Kvinnans hälsa

Kolesterol och hjärt- och kärlsjukdom

Man vet att ett högt LDL-kolesterol ökar risken för hjä...

Annons:
Coronapandemin: Så påverkar covid-19 vardagen för en familj utanför San Francisco

Coronapandemin: Så påverkar covid-19 vardagen för en familj utanför San Francisco

Vi får mycket information om dödstal och antal drabbade...

Genförändring kan ge hjärtinfarkt i 45-årsåldern – 9 vanliga riskfaktorer
16 april, 2020 Hjärta & Kärl

Genförändring kan ge hjärtinfarkt i 45-årsåldern – 9 vanliga riskfaktorer

Vi kan påverka vår hjärthälsa genom livsstilen. Hjärtat...

Ditt mest dominanta sinne – kanske inte det du tror
15 april, 2020 Hjärnan & Nerver

Ditt mest dominanta sinne – kanske inte det du tror

Synen har länge ansetts vara det mest dominanta av våra...

Coronarapporten vecka 15: Fler personer söker fysisk vård

Coronarapporten vecka 15: Fler personer söker fysisk vård

När coronarapporten för den senaste veckan summeras fin...

Annons:
Eldsjälarna i pandemin: Stanna hemma förutsätter att du har ett hem
3 april, 2020 Kvinnans hälsa

Eldsjälarna i pandemin: Stanna hemma förutsätter att du har ett hem

När samhället i spåren av coronaviruset covid-19 nu går...

Coronarapporten vecka 14: Nästan en femtedel kan vara smittade av covid-19

Coronarapporten vecka 14: Nästan en femtedel kan vara smittade av covid-19

Coronarapporten visar att nästan en femtedel av de till...

Stor ökning av antalet unga med könsdysfori
2 april, 2020 Kvinnans hälsa

Stor ökning av antalet unga med könsdysfori

Att diagnosen könsdysfori har ökat med 1500 procent, ka...

Coronavirus covid-19: Vaccin börjar testas i Sverige redan nu

Coronavirus covid-19: Vaccin börjar testas i Sverige redan nu

Arbetet med att ta fram ett vaccin mot det nya coronavi...

Annons:

Coronapandemin: Upplever du att allmänheten fortfarande följer myndigheternas rekommendationer?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Hej och välkommen till DOKTORN.com

Vi kan nu stolt presentera flera nyheter på sajten. Vi vet att du kommer att känna igen DOKTORN samtidigt som nyheterna ger dig ännu fler möjligheter. Vill du läsa mer om vad nyheterna innebär gör du det på doktorn.com/faq