Ta hand om tarmen – vår bästa vän

Ta hand om tarmen – vår bästa vän

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Kroppen är fantastisk på många sätt och vis, ända uppifrån hjärnan ner till längst ut på lilltårna. En otroligt viktig del av vår kropp, hälsa och vårat välbefinnande är tarmen. 

De senaste åren har allt mer forskning kommit som berör tarmhälsa och hur funktioner i tarmen kan påverka många aspekter i människans liv, allt från hur magen mår generellt till att tarmen även kan påverka hjärnan. 

Tarmen är ett känsligt ekosystem

Tarmen är en del av matsmältningen, ett komplext system i våra kroppar. Det är både en lång och intressant uppgift att förklara alla funktioner i matsmältningssystemet men här ligger fokus på att berätta om vår fantastiska tarm. 

Tarmen är något vi behöver ta om hand om och som påverkas i allra högsta grad av faktorer utifrån. Det kan vara faktorer som stress, sjukdom och inte minst vad vi stoppar i oss. Att det är så viktigt att ta hand om sin tarm beror bland annat på att tarmen är ett känsligt ekosystem som innehåller livsviktiga funktioner och bakterier. Bakterier, det något skamfilade namnet till trots, är inte alltid något negativt. Våra kroppar innehåller faktiskt i genomsnitt 100 000 miljarder bakterier i och på sig vilket är tio gånger mer än vad vi har mänskliga celler. Modern forskning har visat att den största mängden bakterier i tarmen finns i tjocktarmen, 100 miljoner bakterier per gram, medan antalet bakterier i tunntarmen är både färre och mindre mångfaldiga. 

De dominerande bakteriearterna i tjocktarmen är bifidobakterier och baktericider medan tunntarmen generellt domineras av laktobaciller och streptokocker. Mycket av det immunförsvaret finns i tarmen där maktbalansen mellan bakterier och immunförsvar är en ständigt pågående och skör process. För att hjälpa kroppen att hantera bakterier bygger människokroppen upp det vi kallar för immunförsvar. Om maktbalansen av någon anledning störs påverkar det vår hälsa. Bakterier och andra mikroorganismer som finns naturligt i tarmen brukar kallas för tarmflora. 

Tarmfloran – vad det är och vad en gör

Tarmfloran är även i sig ett förunderligt system där mikroorganismer ständigt integrerar med varandra och värdorganismen. En normal tarmflora består av två grupper, en permanent och en temporär. Medan den permanenta är oföränderlig eller stabil till antal bakterier och arter som förekommer varierar den temporära tarmfloran beroende på vilka bakterier vi exponeras för. Hur tarmfloran fungerar beror bland annat på vår ålder, hur vi mår och vad vi stoppar i oss både i form av livsmedel men också läkemedel. Tarmfloran påverkas även av faktorer i tarmmiljön som pH-värden. Tarmen och tarmfloran är en viktig del av vår kropp och man behöver se till att tarmen mår så bra som möjligt, att tarmhälsan helt enkelt är god. 

Nyttiga bakterier och baciller

När det kommer till tarmhälsa nämns inte sällan begreppet probiotika. Inom dagligvaruhandeln har probiotika blivit ett begrepp och det finns många produkter som pratar om flera miljoner bakterier. Igen kan det kanske låta märkligt att stoppa i sig bakterier eller baciller men alla bakterier och baciller är inte av ondo. 

Bakterier med probiotisk verkan kan faktiskt hjälpa till och förebygga och förhindra tillväxten av skadliga bakterier i tarmen, skadliga bakterier som annars konkurrerar om näringsämnen med den normala tarmfloran vilket skapar obalans i tarmen. Den här typen av nyttiga bakterier kan fästa på tarmens väggar och kan då begränsa möjligheten för främmande bakterier att i första hand kolonisera tarmen och i andra hand att sprida smittoämnen till övriga delen av kroppen via blodomloppet. 

Kroppen har dock på egen hand ett grundläggande skydd mot andra bakterier genom att den normala balansen i tarmfloran upprätthålls med hjälp av goda bakterier som kan bilda antibiotikaliknande substanser, så kallade baktericider. Tarmfloran är också rik på enzymer och ett flertal specificerade celler.

Ständigt nya upptäckter kring tarmens betydelse

Tarmen har många funktioner och allt eftersom forskningen utökas på området upptäcker man allt fler kopplingar till tarmen och andra delar av vår kropp. Många av de funktioner tarmfloran har är ännu relativt okända men vad man vet är att tarmfloran är viktiga för nedbrytning av upptaget av födoämnen, aktivering av immunsystemet, stimulering av tarmrörelserna, produktionen av vitaminer och för omsättningen av tarmslemhinnans celler. Den bakteriella metabolismen påverkar även utsöndringen av hormoner i kroppen. 

Mikroorganismer är viktiga för att vi ska kunna tillgodose oss de livsnödvändiga ämnen som finns i födan och som vi själva inte kan bryta ner. De hjälper till att, som det heter, spjälka fibrer, stärkelse och kolhydrater och underlättar därmed kroppens näringsupptag. Bakterierna i sin tur producerar ämnen som kroppen behöver. En del av forskningen på tarmen går ut på att försöka lista ut vilka bakteriestammar som påverkar vilka tarmfunktioner och under senare år har forskare haft möjlighet att lägga fram en rad intressanta rön kring tarmen.

Tarmens påverkan på resten av kroppen

Forskare i Schweiz och Sverige har bland annat i ett samarbete studerat kopplingen mellan tarmbakterier och demens då man har sett att tarmfloran har betydelse vid neurologiska sjukdomar, sedan tidigare finns det ett klarlagt samband mellan tarmflora och multipel skleros. 

Forskarna gjorde en studie på möss och fann att de möss som hade en stor mängd beta-amyloidplack i hjärnan, vilket bildas vid Alzheimers sjukdom, hade en annan bakteriesammansättning i tarmen jämfört med de friska mössen. Efter en rad olika variationer på forskningen landade man i teorin att man kunde se en obalans i tarmfloran hos de sjuka mössen och arbetar efter teorin att när vissa bakterier växer till sig kan andra bli hämmade. Huruvida dåliga bakterier utvecklar Alzheimers sjukdom kunde man dock inte säga då det lika gärna kunde bero på att det även kan vara en avsaknad av bra bakterier som är orsaken. 

Av just den anledningen vill forskarna, precis som många andra forskare på området, försöka att identifiera tarmbakterier för att på så sätt se och identifiera specifika och betydelsefulla tarmbakterier. Det här är långt ifrån den enda forsningen på hur tarmen och tarmfloran kan kopplas till hjärnan. 

Tarmen och hjärnan

En amerikansk forskare som forskat mycket på detta är Emeran Meyer, gastroenterolog och professor vid University of California i Los Angeles. Emeran Meyer har i olika medicinska tidskrifter lyft teorier kring hur hjärnan och tarmen hör ihop och menar att när hjärnan upplever en känsla skickas signaler till tarmen som i sin tur reagerar genom att ”spegla den känslan”. Åt andra hållet kan tarmen skicka signaler till hjärnan när vi till exempel äter, sover eller är hungriga. 

Den här tvåvägskommunikationen, en loop, har inom forskningsvärlden kommit att döpas till ”the gut-brain axis”, på svenska ”tarm-hjärna axeln” och involverar ett komplext och stort nätverk med nervceller, immunceller, molekyler och bakterier. Forskarna är idag bara i början av att förstå hur mikroorganismer och maten vi äter påverkar dialogen mellan hjärnan och tarmen och hur det i sin tur kan påverka våra känslor, mentala tillstånd och andra tillstånd.

Vi kan manipuleras av vissa tarmbakterier

Amerikanska studier har visat att människan kan manipuleras av vissa tarmbakterier genom att styra våra hungerkänslor, vad vi väljer att äta och bli sugna på näringsämnen som gynnar just de tarmbakterierna och som ger dem en fördel mot andra bakteriearter i tarmsystemet. En sådan manipulation kan även påverka risken för fetma, det har man bland annat kunnat se då slanka personer har fått en bakterieflora från överviktiga donatorer och då själva blivit överviktiga. 

Vidare verkar tarmbakterier även kunna påverka ångest då man har sett att deprimerade personer verkar ha en annan bakterieflora jämfört med personer som inte är deprimerade. Att man hos bananflugor har sett att vissa bakterier verka kunna påverka hormoner och ge upphov till olika beteenden, vilket även skulle kunna vara fallet, gör sammantaget att tarmen i många avseenden påverkar vilka vi är som människor. Därför är det ännu viktigare att se bakterierna som en del av det mänskliga ekosystemet där man strävar efter balans, är vi i balans är också tarmen och bakterierna det och alla mår bra. 

Hur antibiotika och probiotika kan påverka tarmfloran

Antibiotika är en fantastisk uppfinning som när den används rätt kan ställa mycket till rätta. Däremot finns det en risk att antibiotika riskerar att ta bort ”onda” bakterier i tarmfloran, bakterier som i själva verket hjälper till att hålla systemet i balans. Den risken ökar särskilt vid onödigt förskrivande av antibiotika i de fall det kanske inte är ett måste men också på grund av att vi idag kan få i oss antibiotika via livsmedel. 

På samma sätt kan probiotika om rätt använt vara en tillgång men även riskera att störa balansen om man äter en ensidig kost och bara samma tillsatta probiotika som då kan bli dominerande och störa balansen. Eftersom tarmfloran är viktig behöver man ta ansvar för vad man stoppar i sig och i forskarvärlden och media pratas det idag mycket om såväl antibiotikaanvändning och hur det påverkar människan som probiotika där det kanske är mindre känt att även det kan störa balansen. Antibiotika är dock den största orsaken till obalans i tarmfloran och det kan ta lång dit att återställa balansen, om man måste använda antibiotika ska man helst välja att sätta in antibiotika som inte har för brett spektrum utan bara tar den bakterie som det gäller. 

I fallet med probiotika är det bra att tänka på att läsa ordentligt på livsmedelsförpackningar och variera bakteriesorterna man tillsätter till sin egen tarmflora.

Så återställer du en rubbad tarmflora

Med rätt kunskap går det att återställa en rubbad tarmflora bland annat genom att tillföra just nyttiga bakterier med maten. Man kan även äta fiber och livsmedel med kolhydrater som inte kan brytas ned fullständigt, prebiotika, som också kan hjälpa till att stimulera tillväxten av goda bakterier. Dessa fungerar som mat för bakterierna och kan bidra till en mer varierad tarmflora med ”goda ”bakterier. En blandning av goda bakterier (probiotika) och fibrer (prebiotika) kallas för synbiotika. 

Det återstår mycket forskning för att kunna säga hur stora effekterna kan vara, vilka specifika arter eller stammar av bakterier som har bäst effekt när det gäller probiotika och huruvida det är bäst i form av kapslar eller tabletter eller i livsmedel. I mat får man dock i sig andra näringsämnen samtidigt. 

Gott liv med god tarmhälsa

Tarmen är en del av oss människor, en inte så liten del heller. Den påverkar oss stort som smått, i vardagen och genom hela livet. Oavsett hur man äter eller mår är vi alla individer och behöver lära oss om hur just vår tarm mår. Genom att utgå från sig själv får man en större kännedom om vad man kan göra för att förbättra den egna tarmhälsan. En god tarmhälsa ger helt enkelt ett gott liv – om det kvarstår inga tvivel.

Fakta 5 steg till hälsosam tarmflora

  • Ät fiberrik mat
  • Ät mat som innehåller prebiotika, t.ex. lök, baljväxter, vetekli, sparris, jordärtskocka
  • Ät syrade grönsaker (ej pastöriserade)
  • Ät probiotika (fil, yoghurt, fruktdryck, kapslar/tabletter)
  • Undvik, om möjligt, antibiotika
 

Veckans fråga

Läser du horoskop?

Nyhetsbrev

E-postadress