När det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller bildas radon. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar, radioaktiva metallatomer. När vi andas in radonhaltig luft fastnar radondöttrarna i våra luftvägar. Vid sönderfallet sänder radondöttrarna ut strålning som kan skada cellerna i luftvägar och lungor. Därför betraktas höga halter av radongas i bostäder som farliga för hälsan.
Radon luktar inte, syns inte och smakar ingenting. Det enda sättet att upptäcka radon är att mäta. Nästan all mark innehåller radon som kan ge upphov till förhöjda halter inomhus. Andra källor är byggnadsmaterial eller dricksvatten (främst från bergborrade brunnar). Vilka åtgärder som är lämpliga för att sänka radonhalten inomhus beror på varifrån radonet kommer och på hur hög radonhalten är.
Vanliga åtgärder är att installera en radonsug eller förbättra ventilationen. Radon är näst efter tobaksrökning den vanligaste orsaken till lungcancer. Enligt beräkningar som utförts vid Institutet för Miljömedicin på Karolinska institutet, orsakas cirka 400 av de 2 800 lungcancerfallen per år i Sverige av exponering för radon.
Risken att skadas av radon är större om man är rökare. Om man misstänker att man bor i radonhus, bara vill utföra en mätning för säkerhets skull eller vill mäta radonhalten i vatten från en bergborrade brunn, vänder man sig till sin kommun. Där finns tjänstemän som har kunskap om radon och som i de flesta fall vet om marken innehåller mycket radon eller om man bor i ett område där blåbetong är vanligt.
Många kommuner utför radonmätningar, en del utan kostnad. Annars kostar en mätning bara några hundralappar. Vissa av mätfirmorna och laboratorierna är ackrediterade, vilket innebär att de uppfyller svenska och internationella krav för mätverksamheten, både vad gäller instrument och kompetens. Ackreditering är frivillig och utgör inget krav för att få utföra mätningar.
