Samband mellan dåliga tänder och din personlighet

Samband mellan dåliga tänder och din personlighet

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Publicerad: 2019-09-19
Författare: Anders Åker

Hål i tänderna och tandlossning beror inte bara på hur väl man sköter sin munhygien och hur mycket godis man äter. Faktorer som personlighet kan spela roll.

Även ärftliga egenskaper och faktorer som fetma, utbildning kan påverka risken att drabbas av hål i tänderna och tandlossning. Det visar den hittills största studien inom området.

Stora vårdkostnader

Karies och tandlossning hör till de allra vanligaste sjukdomarna i hela världen med både lidande och stora vårdkostnader som följd.Till skillnad från flera andra folksjukdomar är kunskaperna om hur ärftligheten, våra gener, påverkar risken att utveckla dessa tandsjukdomar fortfarande knappa. Att två personer som äter samma saker och sköter sin mun likadant ändå kan få olika många hål i tänderna är känt, men man har inte riktigt kunnat förklara varför.

Den aktuella studien är en så kallad metaanalys där forskare har kombinerat data från å ena sidan nio stycken internationella kliniska studier med 62 000 deltagare, med å andra sidan uppgifter om självrapporterad tandhälsa från UK Biobank med 461 000 deltagare i Storbritannien. Underlaget har analyserats med scanning av miljontals strategiska punkter i arvsmassan, genomet. Det gör studien till den största i sitt slag.

Färre hål med rätt gen

Tidigare forskning har föreslagit ett antal gener som möjliga men ingen av dem har kunnat bekräftas. Det beror delvis på att komplexa sjukdomar, som karies och parodontit, kräver stora underlag för att dra slutsatser. Forskarna kunde identifiera 47 stycken nya lokus, det vill säga ställen på generna, med koppling till karies. Studien bekräftade dessutom ett sedan tidigare känt immunrelaterat risk-lokus med koppling till aggressiv tandlossning.

– Att tänderna är en del av kroppen blir tydligt i studien. Vi kan bland annat se att det verkar finnas ett direkt orsakssamband mellan riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom och karies i tänderna, säger Ingegerd Johansson, senior professor vid Odontologiska institutionen vid Umeå universitet och den som lett studien.

Bland de gener som kunde kopplas till karies finns sådana med kända funktioner för bildning av tänder och käkben, för salivens skyddsförmåga och som påverkar vilka bakterier som finns på tandytan. Den gen som hade störst effekt kunde skattas till att ge skillnad på två kariesangripna tandytor. I klartext betyder det att den som har denna variation har två färre hål i tänderna än den som saknar den, allt annat lika.

Folkhälsofaktorer som personlighet och övervikt ökar risken

I studien tittade man även på genetisk koppling till kardio-metabola folkhälsofaktorer som rökning, övervikt, utbildning och personlighet. Det gick även där att se en koppling till tandhälsan. Genom att göra en särskild analys, så kallad Mendelisk randomisering, kunde man se att det inte bara handlar om en samvariation utan att det också finns ett direkt orsakssamband mellan karies och kardio-metabola riskfaktorer.

– Det är värdefullt att bättre kunna kartlägga vilka som särskilt ligger i riskzonen för problem med tänderna. Men alldeles oavsett vilket arv man bär på, gäller för alla att god munhygien och bra kostvanor är det viktigaste man själv kan göra för att minska risken för karies och tandlossning, säger Ingegerd Johansson.

Fakta Så borstar du tänderna rätt

  • Borsta morgon och kväll med fluortandkräm. Varje tandborstning ska ta cirka 2 minuter.
  • Sila tandkrämen mellan tänderna, då verkar fluoret bättre. Efteråt silar du endast en liten mängd vatten mellan tänderna.
  • Använd en lagom hård tandborste och tryck inte för hårt, det kan göra att tandköttet drar sig tillbaka och du kan få ilningar.
  • Använd en fräsch tandborste med mjukt och rörligt huvud. Byt ut tandborsten med jämna mellanrum.
  • Vinkla tandborsten så att stråna kommer åt alla gömmor och kan borsta bort placken. Skrubba varje enskild tand och tandköttet.
  • Kom ihåg utrymmet mellan tänderna – använd tandtråd! Om du börjar blöda vid rengöring är det ett tecken på att du behöver rengöra oftare.
  • När du har borstat klart kan du dra med tungan över tänderna. Känslan vi är ute efter är slät och polerad, så om ytan känns sträv behöver du troligen borsta grundligare.
 

Veckans fråga

Är du glutenintolerant?

Nyhetsbrev

E-postadress