Så bromsar du i tid – förstadium till typ-2 diabetes känns inte

Så bromsar du i tid – förstadium till typ-2 diabetes känns inte

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Publicerad: 2008-07-14
Uppdaterad: 2012-03-23
Författare: Annelie Petersson

I Sverige lever 270 000 personer med typ-2 diabetes. Något fler beräknas ha en nedsatt glukostolerans, ett slags förstadium till typ-2 diabetes. Siffran ökar. Men för de senare finns fortfarande tid att agera och vägra acceptera en femfaldig ökning av risken att dö i hjärtinfarkt.

Siffrorna är höga, på sikt kommer det att röra sig om flera i bekantskapskretsen. Föga upplyftande – om det inte gick att påverka. Men det gör det. Ulf Smith, professor i invärtesmedicin vid Sahlgrenska sjukhuset ger oss forskarvärldens bild av hur övervikt och för lite rörelse inverkar på kroppen. Han gör det möjligt att förstå hur förhållandevis enkla åtgärder ger bättre resultat än enbart läkemedel.

Kroppens celler behöver ständigt tillgång till bränsle. En tillförsel som dirigeras av bland annat insulin. Efter en måltid frisätter bukspottkörteln insulin ut i blodet, insulin hjälper cellerna att ta upp den energi, glukos som måltiden genererat. Utan insulin blir det glukos som cirkulerar i blodet aldrig tillgängligt för kroppens celler. Ett tillstånd som kan bli livshotande.

Vid typ-1 diabetes angriper kroppens immunförsvar de insulinproducerade cellerna i bukspottkörteln och gör dem oförmögna att producera insulin. Den som lider av typ-1 diabetes måste därför tillföra insulin i sprutform. Vid typ-2 diabetes fungerar visserligen bukspottkörtelns insulinproducerande celler men produktionen är för låg, det insulin som bildas räcker inte till för att kroppens celler ska ta upp energi på ett normalt sätt. Låg produktion beror inte sällan på ren utmattning. En process som utvecklas under många år innan sjukdomen är ett faktum.

Överflödigt fett stör kroppens balans
Vägen till typ-2 diabetes inleds påfallande ofta med övervikt. Under resans gång orsakar övervikten en rad förändringar i kroppen som slutligen gör muskel-, fett- och leverceller okänsliga för insulin, vilket benämns som nedsatt glukostolerans. Mer insulin krävs för att hjälpa muskel- och levercellerna att tillgodogöra sig det socker som cirkulerar i blodet. Trycket på bukspottskörteln ökar.

Ett antal frågetecken kvarstår men tydligt är att fettväv är mycket mer än bara barlast. Överskott av fett lagras främst i fettcellerna. När cellerna blir fler och större än normalt får dessa ett alltför stort inflytande på kroppens funktioner. För på samma sätt som muskelceller eller nervceller har sina specifika förmågor och uppgifter har fettceller sina.

Fettceller producerar ett flertal steroidhormoner, de tillverkar också ämnen som deltar i den inflammatoriska reaktionen, så kallade cytokiner. Potenta ämnen som i hälsosam koncentration har viktiga fysiologiska funktioner. Samma ämnen kan dock ställa till betydande skada när de förekommer i för stor koncentration.

Minskad känslighet för insulin
Fett ”spiller” över i andra organ än fettväven och ansamlas i lever och muskler. När levern tar emot överskottsfett ökar den sin produktion av glukos. Det betyder mer glukos i blodet, vilket i sig innebär mer insulin från bukspottskörteln. Kravet på större produktion väcks alltså på flera fronter. Vid normal fettomsättning, det vill säga när vi får i oss ungefär så mycket energi som vi gör av med producerar fettväven ämnet adiponektin i rätt mängd. Adiponektin ökar bland annat muskelcellernas förmåga att ta upp glukos.

Medan en rad olika inflammatoriska ämnen ökar när fettväven ökar så minskar olyckligt nog produktionen av adiponektin vid kraftig övervikt. Mellan 80 och 90 procent av alla typ-2 diabetiker väger för mycket.

– Alla överviktiga utvecklar visserligen inte typ-2 diabetes och det finns dem som drabbas utan att vara överviktiga, säger Ulf Smith vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Det bekräftar också de flertal studier som visar att sjukdomen har en genetisk koppling, en handfull gener tycks vara inblandade.

Även om övervikt inte är hela sanningen så spelar fett en central roll i utvecklingen av sjukdomen. På grund av den ökade medelvikten i lägre åldrar förväntar vi oss en kommande ökning även i Sverige.

– I länder som Kina ökar typ-2 diabetes med 50 procent, det är en tidsfråga innan vi ser det även här, menar Ulf Smith.

Det handlar inte om att bli smal
Sammanfattningsvis innebär övervikt en rad faktorer som alla pekar åt samma – minskad känslighet för insulin. Något Tommy Olsson, professor i endokrinologi vid Umeå universitet och Peter Fors, överläkare och diabetesspecialist vid Alingsås lasarett tidigare beskrivit i Doktorn.

Som tidigare nämnts kan bukspottskörteln arbeta under denna ökade press utan att protestera under flera år, kroppen befinner sig då i det forskarna kallar ett förstadium till typ-2 diabetes. Vilket ger en tidsfrist som är vår räddning. Sammanfattningsvis visar forskning att rörelse och hyfsad kost på kort tid vänder den negativa utvecklingen. Och det handlar inte om att bli smal.

– Redan efter fem procents viktnedgång återfår muskel- och levercellerna mycket av sin insulinkänslighet, Ulf Smith. Minskad fettväv innebär minskad produktion av glukos från levern, minskad produktion av inflammatoriska ämnen, ökad produktion av adiponektin, minskad produktion av reaktiva kärlskadande LDL-partiklar – listan kan göras mycket lång.

Är du i riskzonen?
Många av dem som i dag har en nedsatt glukostolerans är överviktiga eller rökare och rör sig för lite. De stora vinnarna är dem som börjar prioritera minst en halvtimmas rask promenad eller cykeltur per dag och slutar röka. Med tanke på att typ-2 diabetes är kopplad till arvet har förstagradsläktningar en ökad risk att drabbas, vinsten av att äta bra och vara aktiv regelbundet blir då ännu större.

Så angriper du problemet
Insulinkänsligheten ökar glädjande nog mer av rörelse än av vissa diabetesmediciner och de positiva effekterna är inte bara kopplade till viktminskningen. Bland annat ökar både det goda HDL-kolesterolet och adiponektin. Förmodligen är det en av de stora framgångsfaktorerna bakom mer rörelse.

– Träningen behöver inte heller vara speciellt intensiv, det räcker med trädgårdsarbete, raska promenader i någon timme ett par tre gånger i veckan, säger Ulf Smith. Tillsammans med matvanor som innebär fet fisk ett par gånger i veckan, frukt och grönt till alla måltider, lätta mejerival och olja hellre än smör går det alltså att vända spiralen.

Basen i all behandling av typ-2 diabetes är därför rökstopp, 30 minuters snabb promenad dagligen och bra mat. Läkemedel kan dock behövas i alla fall, för ett balanserat blodsocker och för att förbättra blodfettskvoten och sänka blodtrycket. Utan livsstilsförändringar blir resultatet dock väsentligen sämre.

 

Veckans fråga

Två veckor kvar till jul, känner du av julstressen?

Nyhetsbrev

E-postadress