Ange ditt sökord

 Foto: Shutterstock

Foto: Shutterstock

Preventivmedel – olika metoder för olika behov

Det främsta syftet med preventivmedel är att förhindra oönskade graviditeter. Många av preventivmetoderna kan även vara en behandling för mensvärk, riklig mens, PMS/PMDS eller akne. Det är viktigt att valet av metod anpassas till den enskilda personen, och att man tar hänsyn till ålder, livssituation, hälsotillstånd, tidigare erfarenheter av preventivmedel och behov av andra effekter av sitt preventivmedel än just undvikande av graviditet.

Annons:

Det finns olika grupper av preventivmetoder med olika verkan, olika positiva effekter, olika biverkningar och olika grad av skydd mot graviditet. Preventivmedelsrådgivning kan du få hos barnmorska, på ungdomsmottagning, gynmottagning och vårdcentral. I många regioner är preventivmedel gratis eller rabatterade för ungdomar och unga vuxna. Det kan vara bra att känna till att det finns många olika preventivmetoder, trivs du inte med den metod du använt så kan barnmorska eller läkare hjälpa dig att hitta något som passar just dig bättre!

Kombinerade hormonella metoder

Med kombinerad metod menas att både östrogen och gestagen (syntetiskt framställt gulkroppshormon) ingår. Preparaten fungerar genom att hämma ägglossningen. Kombinerade metoder lindrar också mensvärk, minskar rikliga menstruationer, lindrar PMS/PMDS. P-ringen är en mjuk genomskinlig plastring som man själv sätter in i slidan och låter sitta i tre veckor i taget. P-plåstret placeras på huden och byts var sjunde dag. Från ringen och plåstret avges en jämn dos av hormoner.

De olika kombinerade p-pillren innehåller olika mängder och olika kombinationer av östrogen och gestagen, vilket gör att man kan välja olika profil hos preventivmedlet beroende på behov. Det är också väldigt olika hur man reagerar humörmässigt, blödningsmässigt och så vidare med olika preparat, därför kan man behöva prova ett par olika sorter innan man hittar den variant som passar en bäst.

Kombinerade metoder minskar blödningsmängd, mensvärk, akne och risken för att få cystor på äggstockarna. På sikt minskas också risken för cancer i äggstockarna, livmodern och tjocktarmen. Vanliga biverkningar, särskilt i början av behandlingen, är blödningstrassel, huvudvärk, påverkat humör och lust. Preparat innehållande östrogen kan också hos några individer ge högt blodtryck, och i så fall rekommenderas att man byter preventivmetod. Östrogen ökar risken för blodpropp, från en bakgrundsrisk i befolkningen på 2/10 000 kvinnor till cirka 5/10 000 hos användare av kombinerad metod. Därför är inte de kombinerade metoderna lämpliga för dig som haft en blodpropp tidigare, eller som har en nära släkting som haft blodpropp (förälder eller syskon). Kombinerad metod rekommenderas inte heller om du har BMI över 30, eller har migrän med aura.

Gestagena metoder

Dessa metoder innehåller enbart gestagen, dvs det syntetiskt framställda gulkroppshormonet. De med lägsta dosen, minipiller, hämmar inte ägglossningen, utan verkar som preventivmedel genom att de gör livmoderslemhinnan tunn så att ett befruktat ägg inte kan fästa där. Samtidigt blir sekretet i livmoderhalsen tjockt och segt, så att spermier hindras från att passera. Med minipiller är det viktigt att tabletten tas vid samma tidpunkt varje dag, och glömskemarginalen är bara tre timmar.

De mellandoserade gestagena metoderna är så kallade mellanpiller och p-stav. De hämmar ägglossningen, gör livmoderslemhinnan tunn och livmoderhalssekretet svårgenomträngligt. Dessa preparat passar därför också bra för den som behöver lindring av mensvärk eller riklig menstruation. Mellanpiller tas varje dag utan uppehåll, men här finns en större glömskemarginal än med minipiller, cirka 12 timmar. P-staven är en mjuk plaststav som sätts in under huden på insidan av överarmen av barnmorska eller läkare. Den avger en jämn dos av hormon och har en användningstid på tre år.

Med de mellandoserade metoderna är det vanligt att bli helt blödningsfri, men en del kan också få sparsamma blödningar, regelbundna eller oregelbundna. Gestagenet kan ge biverkningar i form av nedstämdhet, minskad lust eller ökade besvär med akne. Att byta till en lägre dosering eller till en annan metod kan då vara till hjälp.

Den gestagenmetod som har högst dos är p-sprutan. Den ges som en injektion i muskel var 12:e vecka, hos barnmorska eller distriktssköterska. Den hämmar ägglossning och ger blödningsfrihet, och påverkar livmoderslemhinna och livmoderhals på samma sätt som de andra gestagenmetoderna. Med sin höga dos är den ett mycket säkert preventivmedel, och också en bra behandlingsmetod vid riklig mens och mensvärk. Den höga dosen kan dock göra att den har mer påverkan på humör och sexlust än de andra metoderna, och det är vanligt att först prova de något lägre doserade gestagenmetoderna först för att veta hur man reagerar på läkemedlet. Långtidsbehandling med p-spruta kan ha en negativ effekt på benmassan, därför är det inte ett rekommenderat förstahandsval till ungdomar under 19 år eller kvinnor över 45 år.

Eftersom preparaten med enbart gestagen inte innehåller något östrogen är de lämpliga för den som har haft eller har en ökad risk för att få en blodpropp, eller för den som fått högt blodtryck av kombinerade metoder. Ett viss skydd mot livmodercancer fås även med  gestagenpreparaten.

Spiral

Det finns två typer av spiraler, hormonspiral respektive kopparspiral. Bägge typerna går bra att använda även för kvinnor som inte varit gravida eller fött barn.  Det är ett bra alternativ för den som vill ha en säker preventivmetod som inte påverkas av andra läkemedel, och som man heller inte kan glömma bort att ta.  Det är också en bra metod för den som inte planerar graviditet under de närmaste 3–5 åren. Så snart spiralen tagits ut återkommer den fertila förmågan snabbt. Spiralanvändning ger också ett  visst skydd mot cancer i livmoder( hormonspiral) och livmoderhals (kopparspiral). Spiralen sätts in i livmodern av barnmorska eller läkare vid en gynekologisk undersökning.

Hormonspiralen innehåller gestagen som frisätts kontinuerligt från spiralen och gör livmoderslemhinnan tunn och livmodersekretet tjockt. Den mängd av hormonet som går ut i blodbanan och påverkar resten av kroppen är mycket lägre än med gestagentabletter, p-stav eller p-pruta. Därför kan en hormonspiral tolereras bättre än de andra metoderna av någon som tidigare fått biverkningar i form av akne, humörpåverkan eller nedsatt lust. Hormonspiral används ofta som en behandling mot mensvärk eller riklig menstruation.  En hormonspiral kan sitta 3 eller 5 år beroende på vilken modell som väljs.

Kopparspiralen är hormonfri, och verkar genom att koppartråden som är lindad kring spiralen avger kopparjoner, vilket hämmar spermierna. Kopparjonerna påverkar också livmoderslemhinnan, så att ett eventuellt befruktat ägg inte kan fästa in. En kopparspiral kan sitta i fem år innan den bör bytas, och den är kostnadsfri. De vanligaste biverkningarna är ökad menstruationsmängd och ökad mensvärk.

Barriärmetoder

Kondom finns i många olika storlekar och utformningar, och är fortfarande det enda preventivmedlet för män (förutom sterilisering). Förutom skydd mot oönskad graviditet ger också kondom ett skydd mot sexuellt överförbara infektioner samt mot HPV. Det finns också en kvinnlig kondom, Femidom, som är gjord av plast och som förs in i slidan före samlag. Rätt använd ger också Femidom ett bra skydd mot sexuellt överförbara infektioner.

Slidpessar är en kupa av silikon som ska sitta långt inne i slidan och täcka livmodertappen. Pessaret finns i olika storlekar, och utprovning av rätt storlek görs hos barnmorska. Cervixpessar är en annan typ av pessar som ska placeras direkt på livmodertappen. Det finns i tre olika storlekar beroende på om kvinnan fött barn vaginalt, via kejsarsnitt eller inte varit gravid alls. Det är visat i studier att cervixpessar är svårare att sätta in på rätt sätt jämfört med slidpessar, så det kan vara klokt att öva på det tillsammans med barnmorska som kan kontrollera att det sitter korrekt. Pessaren ska sättas in innan samlaget och användas tillsammans med spermiehämmande medel som köps på internet. Pessaret ska också sitta kvar på plats i 6 timmar efter samlaget, därefter kan det tas ut, tvättas av med tvål och vatten och återanvändas.

Akutpreventivmedel

Akutpreventivmedel är en metod som används efter ett oskyddat samlag eller efter en misslyckad preventivmedelsanvändning. Akut-p-piller, eller dagen-efter-piller som det ibland kallas, kan intas upp till 4–5 dygn efter ett oskyddat samlag, men är mer effektivt ju kortare tid efter samlaget det tas. Metoden hämmar eller förskjuter ägglossning, men kan inte hindra en befruktning om ägglossningen redan skett. Den mest effektiva metoden för akutpreventivmedel är att sätta in en kopparspiral inom fem dygn efter oskyddat samlag. Akut-p-piller är receptfria, och kan också fås utan kostnad på ungdomsmottagningar. Kopparspiral är också kostnadsfri.

Sterilisering

I världen är sterilisering en vanlig preventivmetod, men i Sverige har metoden minskat sedan 90-talet. Sterilisering rekommenderas i första hand till män och kvinnor som inte kan eller vill använda andra preventivmetoder.  I Sverige har personer, fyllda 25 år och bosatta i landet, rätt att bli steriliserade. Ingen får steriliseras mot sin vilja, och det krävs att den som ska genomgå sterilisering förstår konsekvenserna av ingreppet och att det inte går att göra ogjort. Hos kvinnor görs sterilisering via titthålsoperation. Manlig sterilisering kan göras i lokalbedövning, och har därför lägre risk för komplikationer och är mindre kostsamt än kvinnlig sterilisering. Trots det görs det fler kvinnliga än manliga steriliseringar i Sverige.

Övriga metoder

Cykelbaserade kallas de metoder som har gemensamt att de kartlägger menscykeln och identifierar de fruktsamma dagarna kring ägglossningen. Med hjälp av att mäta morgontemperatur, undersöka livmoderhalssekret och mäta hormonet LH i urinsticka kan ägglossningen kartläggas och paret kan undvika samlag eller använda kompletterande skydd med kondom under de fertila dagarna. P-appar och P-datorer kan vara till hjälp för att registrera kroppens förändringar under cykeln. Metoderna bygger på att menscykeln är regelbunden och kräver noggrannhet, regelbundet liv och hög motivation hos användaren.

Att sluta med sitt preventivmedel

När man önskar sluta med sitt preventivmedel för att bli gravid återkommer den fertila förmågan snart efter att man slutat. Med spiral försvinner preventiveffekten inom ett par dygn efter att spiralen tagits ut hos barnmorska/läkare, och med hormonella metoder återkommer ägglossningen vanligen inom 1-2 månader, undantaget är p-spruta där det kan dröja längre. Framför allt hos unga personer är det vanligt att man vill sluta med sitt preventivmedel om den aktuella relationen tagit slut. Rekommendationen är dock att fortsätta med sin metod, förutsatt att man trivs med den. Att börja och sluta upprepade gånger, särskilt med hormonella metoder, ökar risken för biverkningar och för sämre preventivsäkerhet.

Annons:

Källor:

Praktisk Preventivmedelsguide

1177.se

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Välkommen till Doktorn!

Annons:

Vi skänker 2 kr till Prostatacancerfonden för varje ny prenumerant!

Gratis nyhetsbrev – få senaste hälsonyheterna från DOKTORN.com direkt i din inkorg.