Ange ditt sökord

Strokevården i Sverige är ojämlik ur flera aspekter. Foto: Shutterstock

Strokevården i Sverige är ojämlik ur flera aspekter. Foto: Shutterstock

Pressat sjukhus ger sämre strokebehandling

Vid stroke räknas varje minut och det är viktigt att få rätt behandling tidigt. De sjukhus som har en hög beläggning är mindre benägna att lägga in patienter direkt på en strokeenhet jämfört med de som har mindre beläggning. 

Annons:

Detta kan påverka strokedrabbade patienter och är något som kan leda till sämre behandling, enligt en ny avhandling vid Umeå universitet.

Särskild strokeenhet är viktigt

Eftersom det för strokepatienter är viktigt att få rätt behandling inom rätt tid rekommenderar Socialstyrelsen att alla patienter läggs in på en speciell strokeenhet. Personalen där är speciellt kunniga och kan ge patienten bästa möjliga vård, vilket kan minska dödligheten och funktionsnedsättningen.

Trots detta läggs alltså inte alla strokepatienter in på den speciella strokeenheten som första vårdenhet.

Den nya avhandlingen visar att chansen att komma till strokeenheten som första vårdenhet på sjukhuset minskar om sjukhuset har en hög beläggning och att chanserna minskar ju högre beläggningen är.

Ojämlik vård

Utöver beläggningsgraden spelar det också roll vilken tid på dygnet den strokedrabbade patienten kommer in till sjukhuset. Om patienten kommer in under jourtid ökar sannolikheten att denna kommer direkt till strokeenheten, jämfört med dagtid.

– Det är viktigt att komma tillrätta med den här ojämlikheten så att strokepatienter får bästa möjliga behandling oavsett vilket sjukhus man kommer till och vilken tid på dygnet man kommer in, säger David Darehed, doktorand och läkare, i ett pressmeddelande.

Trots att den nya avhandlingen visar vad som kan förbättras inom strokevården, lyfter David Darehed även något positivt.

– Den positiva nyheten är att sedan 2010 har tiden till att propplösande behandling sätts in på sjukhus i genomsnitt kortats med nästan en halvtimme. Det har räddat i storleksordningen 40 människoliv varje år i Sverige.

Så känner du igen stroke

Ett enkelt sätt för personer utanför sjukvården att kontrollera om en person kan ha drabbats av stroke är att göra det så kallade AKUT-testet. Om en person plötsligt börjar bete sig annorlunda och man misstänker stroke ber man personen i fråga utföra följande handlingar:

A – Ansikte. Be personen le och visa tänderna.

K – Kroppsdel. Be personen lyfta armarna och hålla kvar i 10 sekunder.

U – Uttal. Be personen säga en enkel mening som “det är vackert väder i dag”.

T – Tid. Varje minut räknas för att rädda liv. Ju fortare behandling sätts in, desto mindre blir skadorna – ring 112!

Läs mer om stroke här! 

Annons:

Källor:

Umeå universitet, Socialstyrelsen

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Ditt mest dominanta sinne – kanske inte det du tror
15 april, 2020 Hjärnan & Nerver

Ditt mest dominanta sinne – kanske inte det du tror

Synen har länge ansetts vara det mest dominanta av våra...

Nya nationella riktlinjer för strokevården
15 januari, 2020 Hjärnan & Nerver

Nya nationella riktlinjer för strokevården

När riktlinjerna för strokevården nu ses över och uppda...

Stroke – hjärnblödning eller propp (apoplexi)
28 november, 2016 Hjärta & Kärl

Stroke – hjärnblödning eller propp (apoplexi)

Varje år drabbas omkring 30 000 personer av stroke och ...

Annons:
Kvinnor löper lägre risk att bli hjärt- och kärlsjuka
28 maj, 2020 Hjärta & Kärl

Kvinnor löper lägre risk att bli hjärt- och kärlsjuka

Kvinnor löper lägre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukd...

Fett från buken kan hjälpa kroppen läka skadade muskler
13 maj, 2020 Hjärnan & Nerver

Fett från buken kan hjälpa kroppen läka skadade muskler

Genom att spruta in stamceller från en persons buk- och...

Behandla din depression i hemmet – med ny medicinfri depressionsbehandling
20 februari, 2020 Depression & Ångest

Behandla din depression i hemmet – med ny medicinfri depressionsbehandling

En ny, medicinfri depressionsbehandling som innehåller ...

Ljudintolerans – vanligare än du tror
11 februari, 2020 Hjärnan & Nerver

Ljudintolerans – vanligare än du tror

Ljudintolerans är vanligare än man kan tro och för den ...

Konstvandring höjer livskvaliteten hos svårt sjuka
8 januari, 2020 Hjärnan & Nerver

Konstvandring höjer livskvaliteten hos svårt sjuka

Konstvandringar höjer livskvaliteten hos sjuka äldre, v...

Högintensiv träning bra för äldre med demens
7 januari, 2020 Hjärnan & Nerver

Högintensiv träning bra för äldre med demens

Äldre personer med demens mår bra av högintensiv fysisk...

Annons:
Forskarnas budskap: Det går att leva ett bra liv med epilepsi
11 december, 2019 Barn & Graviditet

Forskarnas budskap: Det går att leva ett bra liv med epilepsi

Det går att leva ett bra liv med epilepsi. Det visar fo...

Färre drabbas av stroke i Sverige
5 december, 2019 Hjärta & Kärl

Färre drabbas av stroke i Sverige

Antalet personer som drabbas av stroke har minskat och ...

Barn tvingas vänta två år på utredning hos BUP
29 oktober, 2019 Barn & Graviditet

Barn tvingas vänta två år på utredning hos BUP

I Storgöteborg kan barn behöva vänta i två år på att få...

Annons:
Forskare: Massage kan lugna bättre än medicin
24 oktober, 2019 Hjärnan & Nerver

Forskare: Massage kan lugna bättre än medicin

Beröring och massage påverkar många människor positivt,...

Migräntestet: “Få migränpatienter får hjälpen de vill ha”
23 oktober, 2019 Hjärnan & Nerver

Migräntestet: “Få migränpatienter får hjälpen de vill ha”

Nu kan du kostnadsfritt göra Migräntestet för att ta re...

Studie: Hundägare lever längre
11 oktober, 2019 Hjärta & Kärl

Studie: Hundägare lever längre

Hundägare som drabbas av stroke eller hjärtinfarkt löpe...

Per Elofsson om vägen tillbaka efter stroken
2 oktober, 2019 Hjärnan & Nerver

Per Elofsson om vägen tillbaka efter stroken

Per Elofsson var på toaletten när det small till. Dagen...

Annons:

Har du tagit bort leverfläckar eller födelsemärken någon gång?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Hej och välkommen till DOKTORN.com

Vi kan nu stolt presentera flera nyheter på sajten. Vi vet att du kommer att känna igen DOKTORN samtidigt som nyheterna ger dig ännu fler möjligheter. Vill du läsa mer om vad nyheterna innebär gör du det på doktorn.com/faq