Ange ditt sökord

Strokevården i Sverige är ojämlik ur flera aspekter. Foto: Shutterstock

Strokevården i Sverige är ojämlik ur flera aspekter. Foto: Shutterstock

Pressat sjukhus ger sämre strokebehandling

Vid stroke räknas varje minut och det är viktigt att få rätt behandling tidigt. De sjukhus som har en hög beläggning är mindre benägna att lägga in patienter direkt på en strokeenhet jämfört med de som har mindre beläggning. 

Annons:

Detta kan påverka strokedrabbade patienter och är något som kan leda till sämre behandling, enligt en ny avhandling vid Umeå universitet.

Särskild strokeenhet är viktigt

Eftersom det för strokepatienter är viktigt att få rätt behandling inom rätt tid rekommenderar Socialstyrelsen att alla patienter läggs in på en speciell strokeenhet. Personalen där är speciellt kunniga och kan ge patienten bästa möjliga vård, vilket kan minska dödligheten och funktionsnedsättningen.

Trots detta läggs alltså inte alla strokepatienter in på den speciella strokeenheten som första vårdenhet.

Den nya avhandlingen visar att chansen att komma till strokeenheten som första vårdenhet på sjukhuset minskar om sjukhuset har en hög beläggning och att chanserna minskar ju högre beläggningen är.

Ojämlik vård

Utöver beläggningsgraden spelar det också roll vilken tid på dygnet den strokedrabbade patienten kommer in till sjukhuset. Om patienten kommer in under jourtid ökar sannolikheten att denna kommer direkt till strokeenheten, jämfört med dagtid.

– Det är viktigt att komma tillrätta med den här ojämlikheten så att strokepatienter får bästa möjliga behandling oavsett vilket sjukhus man kommer till och vilken tid på dygnet man kommer in, säger David Darehed, doktorand och läkare, i ett pressmeddelande.

Trots att den nya avhandlingen visar vad som kan förbättras inom strokevården, lyfter David Darehed även något positivt.

– Den positiva nyheten är att sedan 2010 har tiden till att propplösande behandling sätts in på sjukhus i genomsnitt kortats med nästan en halvtimme. Det har räddat i storleksordningen 40 människoliv varje år i Sverige.

Så känner du igen stroke

Ett enkelt sätt för personer utanför sjukvården att kontrollera om en person kan ha drabbats av stroke är att göra det så kallade AKUT-testet. Om en person plötsligt börjar bete sig annorlunda och man misstänker stroke ber man personen i fråga utföra följande handlingar:

A – Ansikte. Be personen le och visa tänderna.

K – Kroppsdel. Be personen lyfta armarna och hålla kvar i 10 sekunder.

U – Uttal. Be personen säga en enkel mening som “det är vackert väder i dag”.

T – Tid. Varje minut räknas för att rädda liv. Ju fortare behandling sätts in, desto mindre blir skadorna – ring 112!

Läs mer om stroke här! 

Annons:

Källor:

Umeå universitet, Socialstyrelsen

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Håll hjärnan i trim med träning
15 juni, 2020 Hjärnan & Nerver

Håll hjärnan i trim med träning

Soffpotatisar bör göra sig besväret att röra på sig, om...

Ditt mest dominanta sinne – kanske inte det du tror
15 april, 2020 Hjärnan & Nerver

Ditt mest dominanta sinne – kanske inte det du tror

Synen har länge ansetts vara det mest dominanta av våra...

Nya nationella riktlinjer för strokevården
15 januari, 2020 Hjärnan & Nerver

Nya nationella riktlinjer för strokevården

När riktlinjerna för strokevården nu ses över och uppda...

Annons:
Migrän? Gör Migräntestet!
6 augusti, 2020 Hjärnan & Nerver

Migrän? Gör Migräntestet!

Gör Migräntestet idag - 12 snabba frågor som tar reda p...

Vegetarisk kost minskar risk för stroke
24 juni, 2020 Hjärta & Kärl

Vegetarisk kost minskar risk för stroke

Om man äter vegetarisk kost kan risken för stroke minsk...

Parkinsons sjukdom kan starta i tarmen

Parkinsons sjukdom kan starta i tarmen

Vid en kartläggningen över vilka celltyper som ligger b...

Nytt test för alzheimer kan förbättra möjligheten att ställa diagnos
27 april, 2020 Hjärnan & Nerver

Nytt test för alzheimer kan förbättra möjligheten att ställa diagnos

Under ledning av svenska forskare har ett nytt test för...

D-vitamin och övervikt kan påverka risken för multipel skleros (MS)
15 april, 2020 Hjärnan & Nerver

D-vitamin och övervikt kan påverka risken för multipel skleros (MS)

Att drabbas av körtelfeber i vuxen ålder istället för i...

Facebook kan förbättra arbetsminnet

Facebook kan förbättra arbetsminnet

Facebook kan hjälpa till att förbättra arbetsminnet hos...

Annons:
Behandla din depression i hemmet – med ny medicinfri depressionsbehandling
20 februari, 2020 Depression & Ångest

Behandla din depression i hemmet – med ny medicinfri depressionsbehandling

En ny, medicinfri depressionsbehandling som innehåller ...

Studie: Hundägare lever längre
18 februari, 2020 Hjärta & Kärl

Studie: Hundägare lever längre

Hundägare som drabbas av stroke eller hjärtinfarkt löpe...

Högintensiv träning bra för äldre med demens
7 januari, 2020 Hjärnan & Nerver

Högintensiv träning bra för äldre med demens

Äldre personer med demens mår bra av högintensiv fysisk...

Annons:
Vi behöver skratta mer!
17 december, 2019 Bättre liv

Vi behöver skratta mer!

Det kan vara svårt för forskare att bortse från något s...

Färre drabbas av stroke i Sverige
13 december, 2019 Hjärta & Kärl

Färre drabbas av stroke i Sverige

Antalet personer som drabbas av stroke har minskat och ...

Forskarnas budskap: Det går att leva ett bra liv med epilepsi
11 december, 2019 Barn & Graviditet

Forskarnas budskap: Det går att leva ett bra liv med epilepsi

Det går att leva ett bra liv med epilepsi. Det visar fo...

Ansiktsblind? Du är inte ensam!
3 december, 2019 Bättre liv

Ansiktsblind? Du är inte ensam!

Att inte känna igen bekanta kan vara mycket pinsamt. De...

Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Enkät om antibiotikaanvändning

Hur ser du på antibiotika? Svara på 6 snabba frågor – tar 1 minut!

Till enkäten