Ny forskning kan länka samman arv och miljö

Ny forskning kan länka samman arv och miljö

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Publicerad: 2008-12-02
Uppdaterad: 2012-03-23
Författare: Pernilla Bloom

Forskningen kring det som styr hur våra gener agerar, epigenetik, kan leda till bättre behandlingsmetoder mot sjukdomar som diabetes och cancer.
- Vi ligger i forskningens frontlinje i världen, säger forskarassistent vid Lunds universitets diabetescenter.

Forskningen om epigenetiska processer har varit explosionsartad. De senaste fem åren har publiceringen av artiklar inom detta forskningsområde ökat enormt och framför allt inom cancerforskningen, men det är lika viktigt att man i framtiden skaffar sig ytterligare kunskap inom exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, reumatiska sjukdomar och diabetes.
-När det gäller typ 2-diabetes och epigenetik ligger vi faktiskt i forskningens frontlinje i världen, säger Charlotte Ling, som är forskarassisten och arbetar på LUDC, Lunds universitets diabetescenter.
Hon har forskat på tvillingar, där man ser att de allra största epigenetiska skillnaderna hittades hos tvillingpar som levt länge åtskilda och hade olika livserfarenheter. Det finns tre publicerade studier där Charlotte Ling har medverkat med fokus på epigenetik och typ 2 diabetes. I samtliga fall såg man att epigenetiska faktorer spelar in. Detta genom att personer med riskvarianter av generna är mer utsatta för DNA-metylering när de blir äldre, vilket gör att genen ifråga fungerar sämre.

Faktaruta
Epigenetik betyder egenskaper av arvsmassan som inte direkt kan förklaras av själva DNA-sekvensen. Epigenetiska processer styr var, när och hur våra olika gener är aktiva. Dessa förändringar är bestående men skiljer sig ifrån genetiska mutationer på så sätt att de kan påverkas, det vill säga de är inte oåterkalleliga. DNA-metylering är en typ av genförändring som gör att vissa gener tystas och därmed kan man få en förändrad funktion. Man kan likna detta vid strömbrytare som, plötsligt eller steglöst, slår av och på olika gener.

- Epigenetiska läkemedel används redan mot cancer, och det kommer säkert sådana mot diabetes också. Men bättre kunskap om mekanismerna bakom typ 2-diabetes kommer också att göra oss skickligare i att använda andra behandlingsmetoder, som kost och motion, och att individanpassa behandlingen.

Kosttillskott ändrade genuttrycket hos möss
För några år sedan publicerades en studie som på ett övertygande sätt visar kraften i de epigenetiska mekanismera. Randy Jirtle, professor vid Duke-universitetet i North Carolina redovisar resultatet från sina experiment med en viss typ av musstam som bär på en speciell genförändring. Detta gör dessa möss feta och gula i pälsen och de har en ökad risk att drabbas av diabetes och cancer.
Experimentet gick ut på att ge en grupp gravida mushonor kosttillskott som brukar rekommenderas till gravida kvinnor, bland annat vitamin B12 och folsyra. De ungar vars mammor fått vanlig standardkost, blev lika gula och feta som sina mammor. Ungarna till mushonorna som fått kosttillskott blev däremot smala och fick brun päls, precis som normala möss som saknar genförändringen. De bruna och smala musungarna hade fortfarande genförändringen kvar, men den var inte aktiv längre, den hade tystats.
Man har nu för första gången kunnat visa exakt hur kosttillskott till mamman permanent kan ändra genuttrycket hos hennes barn, utan att själva generna förändras. Mer forskning är på gång och kanske leder denna kunskap till att vi i framtiden själva kan påverka både utseende och välmående mer än vad vi tror oss kunna idag.

 

Veckans fråga

Två veckor kvar till jul, känner du av julstressen?

Nyhetsbrev

E-postadress