Ange ditt sökord

Nio påverkbara faktorer avgör om du drabbas av hjärtinfarkt

Nio påverkbara faktorer avgör om du drabbas av hjärtinfarkt

Det låter oroväckande enkelt men faktum är att nio riskfaktorer förutsäger akut hjärtinfarkt till 90 procent. Alla faktorer går att påverka – utan att du förvandlas till asket.

Annons:

1. Blodfettrubbningar

Den viktigaste riskfaktorn är blodfettrubbningar vilket innebär för lågt så kallat HDL- kolesterol, det goda kolesterolet och för högt så kallat LDL-kolesterol, det onda kolesterolet. I blodet cirkulerar fler blodfetter än LDL och HDL och forskning visar att även dessa har betydelse för åderförkalkning. Därför talar man allt oftare om kvoten mellan Apo-A1 och Apo-B istället för ont och gott kolesterol. Kvoten är ett mått på förhållandet mellan skyddande och skadande fetter i blodet. Generellt kan man säga att ju mer Apo-A1 desto bättre.

2. Rökning

Rökning ökar risken att drabbas av hjärtinfarkt ungefär trefaldigt. De negativa effekterna av rökning är märkbara även om man röker bara 1-5 cigaretter per dag. Röker man 6-10 cigaretter per dag är risken fördubblad. Den som röker mer än 20 cigaretter per dag har en fyrfaldig risk för hjärtinfarkt. Det föreligger alltså ett tydligt samband mellan risk och dos. Cigaretter med eller utan filter har ingen betydelse. Ingen form av tobak undanröjer sålunda risken att utveckla hjärtinfarkt.

3. Typ-2 diabetes

Typ-2 diabetes utgör en betydande risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Läs mer om typ-2 diabetes på sidan 28.

4. Högt blodtryck

Högt blodtryck är den fjärde viktigaste faktorn.

5. Fetma

Fetma mer än fördubblar risken för hjärtinfarkt, bukfetma tycks allra värst. Fetma tredubblar också risken för kronisk njursvikt, vilket visades av forskare i Uppsala alldeles nyligen.

6. Psykosocial stress

Psykosocial stress är lika viktig som riskfaktor som fetma.

7. För lite frukt och grönt

För litet intag av grönsaker och frukt förutsäger också insjuknande i hjärtkärlsjukdom. Fem gånger om dagen är det allra bästa. Den som äter få eller inga grönsaker gör stora vinster bara genom att öka till två tre gånger om dagen.

8. För lite motion

Fysisk inaktivitet är också en betydande riskfaktor. Att promenera i måttlig takt eller påta i trädgården under 30 minuter varje dag räddar liv.

9. För mycket alkohol

En hög alkoholkonsumtion utgör i sig en riskfaktor. En mindre konsumtion av alkohol tycks dock ha positiv effekt på hälsan men bara för den som fyllt 50 år. Vardagsdrickande i kombination med helgfestande är däremot inte alls hälsosamt.

Kan man undvika riskfaktorer?

Ja, i mycket hög grad. Det viktigaste är förstås att totalt låta bli tobak. Eftersom det finns en relation mellan dosen av tobak och risken så skulle man kunna säga att varje minskning av tobaksbruket är av värde. Inget är så effektivt som att sluta helt. Den fysiska aktiviteten bör vara 30 minuters promenad dagligen. Det är alldeles klart visat att de som gör så minskar risken att drabbas av typ 2 diabetes markant. Unna dig tid att gå till jobbet eller i skogen.

Trädgårdsarbete eller en cykeltur är utmärkt fysisk aktivitet. Fetma och eller övervikt utvecklas när man äter mer än man gör av med. Det finns ingen genväg förbi detta faktum. De sjukdomstillstånd som utgör undantagen är så sällsynta att man kan bortse från dem. Det finns heller ingen ”kur” eller ”metod” som är bättre eller sämre. Bantnings kurer resulterar mer regelmässigt några månaders senare i en högre vikt än utgångsläget.

Det är lätt att glömma att dryck också innehåller olika mängder kalorier. Ett vanligt exempel är att ange att jordnötter har ett bra glykemiskt index, vilket i och för sig stämmer. Däremot innehåller de väldigt mycket fett och oerhört mycket kalorier det vill säga, 1 dl utgör 60 gram ger 370 kilokalorier. En energikick som nästan bara choklad slår. I jämförelse med kalorier är högt eller lågt GI av underordnad betydelse.

Nyligen publicerade studier visar att den som vill visserligen minskar i vikt med hjälp av GI-metoden men bara under de första sex månaderna. Därefter kröp studiedeltagarna långsamt upp på viktkurvan igen. Alla ”dieter” går i modevågor och stimulerar väsentligen endast inkomsten för veckotidningar och dietboksförfattare.

Sanningen är dock enkel och har förespråkats av forskare i alla år. Enda vägen till minskat vikt är fler kalorier ut än in. På Livsmedelsverkets hemsida finns en näringsdatabas över nära 1300 livsmedel och maträtter. Blodtrycket kan regleras med en sundare livsstil och med hjälp av mediciner. En nyligen publicerad studie visar tydligt att en viktminskning omkring sex kilo. 180 minuters fysisk aktivitet per vecka av måttlig intensitet, lätt begränsning av saltintaget, och en alkoholkonsumtion lägre än 30 ml per dag, det vill säga mindre än en tredjedels deciliter, hade goda effekter på blodtrycket.

Komplementära tillägg

Havre och fiberprodukter har visats sänka totala kolesterolet och LDLkolesterolet (”det onda kolesterolet”), det visar cirka 20 vetenskapliga studier av god kvalitet. Störst är effekten av olösliga fibrer. Psyllium (plantago afra och plantago ovata) kallas också loppfrö. Psyllium kommer ur det grekiska ordet psulla som betyder loppa. Det är väl känt som laxermedel men det är också visat i flera vetenskapliga studier att kunna sänka både totala kolesterolet och LDL-kolesterolet. Om man räknar ut effekten från sammanlagt åtta vetenskapliga studier så visar det sig att loppfrö kan sänka totalkolesterolet med fyra procent och LDL-kolesterol med i genomsnitt sju procent.

Den motsvarande effekten av moderna läkemedel är 20 – 50 procent. Vitlök (allium sativum) är en liljeväxt som nog är mest känd för att sina svavelhaltiga eteriska oljor och innehåller bland annat allicin, som har en stark antibiotisk verkan. I kolesterolsänkande syfte visar 13 dubbelblinda, placebokontrollerade studier av mestadels god vetenskaplig kvalitet att vitlök motsvarande ett par klyftor per dag ger en sänkning av LDL-kolesterol på cirka 0,4 millimol per liter – det vill säga en ytterst marginell – men dock positiv effekt.

Ginseng har ingen visad effekt på blodfettförhöjningar. Ett antal andra örter är också prövade men har inte haft någon påtaglig effekt på kolesterol. Chitosan har studerats men inte visats ha effekt på blodfetterna. Co-enzym Q10, i dosen 60 mg två gånger dagligen har inte visats ha påtaglig effekt alls på totalkolesterol medan det ökade HDL-kolesterol och sänkte LDL-kolesterol med liten effekt.

Fytosteroler har studerats och visats i 16 studier sänka totalkolesterol med cirka 10 procent och LDL-kolesterol med 13 procent. Ozon terapi är prövat i en okontrollerad studie och visade sig kunna sänka både totalkolesterol och LDL-kolesterol. Yoga har också i en studie (visserligen tillsammans med kostförändringar) visats kunna sänka totalkolesterol.

Sammanfattning

Livsstilsförändringar ger bäst möjligheter till blodfettsänkning, de minskar också risken att drabbas av hjärtinfarkt. Komplementära mediciner och behandlingar som visat effekt är främst vitlök och fibertillägg. Eftersom många av dessa behandlingar inte är skadliga kan de användas tillsammans med kostförändringar för att sänka kolesterolnivåer. Bra kost och fysisk aktivitet är basen i behandling av sjuklig blodfettsrubbning, konventionell läkemedelsbehandling bör dock inte ersättas av komplementära alternativ.

Annons:

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!