Ange ditt sökord

Motion lindrar ledvärk

Motion lindrar ledvärk

De vanligaste orsakerna till ledvärk är artros men också reumatiska sjukdomar. Forskning det senaste decenniet visar att motion förbättrar hälsan avsevärt för patienter med ledvärk – även om det gör ont att komma igång.

Annons:

Artros

Vem drabbas?
I åldrarna 50-70 år har cirka 6 procent symtom av sin artros. Sjukdomen blir vanligare ju äldre vi blir. Både män och kvinnor drabbas. Långvarig upprepad eller tung belastning på framför allt höft- och knäleder i arbetslivet ökar risken att drabbas av artros. Elitidrott har också visat öka risken men normal idrottsutövning är tvärtom bra för lederna. Övervikt är en annan riskfaktor för framför allt knäledsartros. Även reumatiska sjukdomar kan leda till artros i senare stadier.

Symtom:
Symtomen kommer ofta smygande. Artros medför smärta i den sjuka leden, samt ofta stelhet och minskad rörlighet. Smärtan uppträder först vid rörelse och belastning men när sjukdomen försämras uppkommer smärtan även i vila. Leden kan också bli inflammerad, svullnad och kännas varm. Inflammationen är oftast lindrig och övergående.

Behandling:
Det finns i dag ingen behandling som kan stoppa utvecklingen av artros. Behandlingen inriktas istället på att lindra smärtan och förbättra muskelfunktionen. Fysisk aktivitet är därför särskilt viktigt vid artros.

Varför motionera?
Konditionsträning utsöndringen av endorfiner vilket minskar smärtupplevelsen. Muskelaktivitet är i sig smärtlindrande. Den som drabbats av knäartros har god hjälp av en stark främre lårmuskel. När muskelstyrkan ökar, ökar också kommunikationen mellan muskelnerv, eller motornerv och muskel. Det ökar stabiliteten kring leden. Många som börjar motioner regelbundet minskar i vikt. Något som dämpar belastningen på leden. Personer med sämre muskelfunktion utvecklar artros i större omfattning än de som är de som tränar regelbundet.

I djurstudier har man också sett träning förbättrar kvaliteten på ledbrosk. Träningsstudier med äldre patienter med artros visat att ju större styrkeökning eller ju mer förbättrad kondition är desto större blir vinsterna, så länge man inte drabbas av belastningsskador. Har man artros gör det oftast ont att träna i början men så länge smärtan avtar efter träningen och inte ökar från dag till dag. Bäst är att få råd och hjälp av sjukgymnast för att komma igång och öka träningstakten på ett bra sätt. Undersökningar visar att träningsintensiteten bör vara sådan att det går att prata med varandra under tiden.

En halvtimmes motion om dagen som man kan fördela som det passar har visats ge god effekt. I takt med att styrkan ökar minskar smärtan. I en studie där man jämförde den smärtlindrande behandlingen av antiinflammatoriska läkemedel med träning såg minskade smärtan hos dem som tränade

Ledgångsreumatism

Vem drabbas?
Mellan en halv och en procent av den svenska befolkningen har reumatoid artrit. Sjukdomen är dubbelt så vanlig bland kvinnor som bland män. Reumatism drabbar i huvudsak rörelseapparaten, det vill säga leder, muskler och skelett men kan också påverka inre organ och blodkärl.

Symtom:
Symtom styrs av vilken eller vilka delar av kroppen som påverkas av sjukdomen. Smärta och svullnad från den påverkade leden brukar betraktas som det vanligaste symtomet.

Behandling:
Läkemedelsbehandling, kirurgisk behandling, sjukgymnastik och motion är några av de vanligaste behandlingsåtgärderna. Som reumatiker får man ofta ett träffa team av specialister. Syftet är förutom att lindra smärta att begränsa skador i de angripna lederna och behålla en bra livskvalitet.

Varför motionera?
Långtidsstudier på ledgångsreumatism och motion är få men de som finns visar att träningen ökar syreupptagningsförmåga och muskelfunktion utan att sjukdomen förvärras eller ger ökad smärta. Studierna visar också att fysisk aktivitet är viktigt för att bibehålla konditionen, syreupptagningsförmågan och rörligheten. Den första reaktionen efter att man kommit igång med träningen är ofta en ökad smärta som beror på att leder, senor och muskler är otränade. Expertisen anser att det kan jämföras med träningsvärk och är inte skadligt. Att börja försiktigt och öka i långsam takt anses bra. När ett skov träder bör man ligga kvar på samma träningsdos och inte öka.

Träningsformer som ökar konditionen

Promenader
Förbättrar konditionen, minskar artrossmärta och depression. Satsa på bra skor stöd och stötdämpning. Skippa kuperad mark och asfalt och hellre långsamt än fort.

Stavgång
Ger snabbare kondition än enbart promenad, belastningen på höfter, knän och fötter är mindre. God effekt även på rygg- och nackbesvär. Satsa på bra skor stöd och stötdämpning. Skippa kuperad mark och asfalt och hellre långsamt än fort. Stavgå rytmiskt med skidgång (höger fot – vänster arm, vänster fot – höger arm). Välj en stavlängd som ger bra fäste och en behaglig pendelrörelse som inte gör ont i axeln. En rekommendation är att stavarna ska nå en decimeter ovanför armbågen när man står med armen längs sidan av kroppen. En annan rekommendation säger att man får rätt stavlängd genom att multiplicera sin kroppslängd med 0.7. Välj stavar med reglerbar längd.

Löpning
Ovana löpare råds av expertisen att starta med träning som ökar styrkan och rörlighet innan man ger sig ut i löpspåret. Spring på jämnt, fast underlag. Undvik om möjligt asfalt, välj ett mjukare underlag. Använd skor med bra stöd och stötdämpning. Öka inte längden eller intensiteten med mer än fem procent per vecka.

Simning/Vattenjympa
Välj gympaprogram speciellt för patienter med artros. Träna i tillräckligt djupt vatten.

Dans
Ökar konditionen minskar sjukdomsutveckling, smärta och depression. Använd skor med bra stöd och stötdämpning. Dansa på trägolv eller annat underlag med svikt i. Ha en stol till hands för avlastning eller vila.

Cykling ute eller på motionscykel
Effektiv konditionsträning, använder de stora muskelgrupperna i benen. Ökar konditionen, träningstoleransen och ökar muskelstyrkan. Kräver bra rörlighet i knäet. Tänk på att ställa in sadel och styre är av största vikt. Sadelhöjden ska vara sådan att knäet är 10-15 grader böjt då det är som mest sträckt. Ta hjälp av en cykelhandlare som är van att hjälpa tävlingscyklister. Välj cykel med bekväm sadel och där det är lätt att justera sadel och styre.

 

Annons:

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Duchennes muskeldystrofi (DMD) – tecken på om man är drabbad
13 juli, 2020 Hjärnan & Nerver

Duchennes muskeldystrofi (DMD) – tecken på om man är drabbad

Duchennes muskeldystrofi (DMD) är inte bara den vanliga...

Ny undersökning om lipödem: 93 procent saknar stöd
29 juni, 2020 Rörelseapparaten

Ny undersökning om lipödem: 93 procent saknar stöd

En stor majoritet av personer med lipödem får inte det ...

Annons:
Håll hjärnan i trim med träning
15 juni, 2020 Hjärnan & Nerver

Håll hjärnan i trim med träning

Soffpotatisar bör göra sig besväret att röra på sig, om...

Kvinna och äldre – därför gynnas du av träning!
15 juni, 2020 Kvinnans hälsa

Kvinna och äldre – därför gynnas du av träning!

Att träning är bra för hälsan kan många skriva under på...

Podden Doktorn frågar lyfter fram unga reumatikers livssituation
18 mars, 2020 Barn & Graviditet

Podden Doktorn frågar lyfter fram unga reumatikers livssituation

“Doktorn frågar” är podden som vänder på det klassiska ...

Redaktionen testar: Apple Watch Series 4
17 mars, 2020 Bättre liv

Redaktionen testar: Apple Watch Series 4

Vår redaktör Moa, som aldrig tidigare har testat en sma...

Mobilapp kan hjälpa artrospatienter
16 mars, 2020 Rörelseapparaten

Mobilapp kan hjälpa artrospatienter

Genom att dagligen under 6 månader göra några enkla fys...

Frakturkedjor minskar risk för upprepade frakturer vid benskörhet
2 mars, 2020 Kvinnans hälsa

Frakturkedjor minskar risk för upprepade frakturer vid benskörhet

Benskörhet är en av de stora folksjukdomarna , och har ...

Annons:
Att leva med smärta: “En stor sorg att inte orka vara den man vill”
24 februari, 2020 Kvinnans hälsa

Att leva med smärta: “En stor sorg att inte orka vara den man vill”

Att alltid ha ont begränsar Kent Revedals liv långt mer...

Dupuytrens sjukdom, även kallad ”vikingasjukan”
21 februari, 2020 Rörelseapparaten

Dupuytrens sjukdom, även kallad ”vikingasjukan”

Dupuytrens kontraktur är en bindvävssjukdom som kan led...

Allt om Peyronies sjukdom – behandling vid krokig eller böjd penis
14 februari, 2020 Mannens hälsa

Allt om Peyronies sjukdom – behandling vid krokig eller böjd penis

Att drabbas av krokig eller böjd penis är relativt vanl...

Annons:
Ryggsmärta kan vara svårupptäckt inflammationssjukdom
7 februari, 2020 Rörelseapparaten

Ryggsmärta kan vara svårupptäckt inflammationssjukdom

Ont i ryggen, ofta i ryggslutet och så stark smärta att...

Gustav Mandelmann om sin artros: Man ska vara aktiv
7 januari, 2020 Rörelseapparaten

Gustav Mandelmann om sin artros: Man ska vara aktiv

Artros är en av våra största folksjukdomar med närmare ...

Halka och snö drabbar många – 7 200 fallolyckor utomhus
29 december, 2019 Rörelseapparaten

Halka och snö drabbar många – 7 200 fallolyckor utomhus

Nu har snö och is lagt sig på många gator runtom i land...

Så undviker du att halka ute – det mest effektiva skyddet
19 december, 2019 Bättre liv

Så undviker du att halka ute – det mest effektiva skyddet

När snön faller över hela landet blir det halt för fotg...

Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Hej och välkommen till DOKTORN.com

Vi kan nu stolt presentera flera nyheter på sajten. Vi vet att du kommer att känna igen DOKTORN samtidigt som nyheterna ger dig ännu fler möjligheter. Vill du läsa mer om vad nyheterna innebär gör du det på doktorn.com/faq

Enkät om antibiotikaanvändning

Hur ser du på antibiotika? Svara på 6 snabba frågor – tar 1 minut!

Till enkäten