Valet av nyttig eller onyttig mat kan därför i huvudsak ha att göra med den du äter med. Det hävdar Richard Tellström, måltidsforskare vid Örebro universitet, i en intervju med Tidningarnas telegrambyrå (TT).
Umgänge primärt syfte
Rickard Tellström sger att det primära syftet med mat nuförtiden inte är överlevnad utan istället viljan att umgås med andra.
Forskning som TT hänvisar till tyder på att du redan i 6-7 års ålder lär dig det sociala värdet i måltider.
Försvårar nyttig mat
Den sociala faktorn vid måltider påverkar även möjligheten att äta nyttigt. Istället för att titta på vad vi egentligen äter så gör vi matval genom att i första hand titta på vem vi ska äta med,säger Richard Tellström.
Det sociala förhållningssättet till mat förändras dessutom genom hela livet från barndom till ålderdom, Richard Tellström kallar det för “matkarriärer”.
Skilda sociala förhållningssätt
Beroende på bakgrundsfaktorer som utbildning och ekonomiska förhållanden påverkas “matkarriären” olika hos människor vilket i sin tur gör att förhållandet till mat skiljer sig.
I lågutbildade grupper ser man att det inte pratas lika mycket om mat och hälsa vilket då bidrar till att man äter mindre hälsosam mat delvis på grund av den sociala bakgrunden.
Högt socialt värde
Att maten har ett högt socialt värde syns även i forskning kring kostpåståenden. För att framstå som nyttigare avslöjar forskning att många ljuger om vad de äter. En annan aspekt är restaurangbesök som per definition är en social företeelse och generellt anses som mer stigmatiserande om man äter ensam.
Den slutsatsen dras bland annat av att man kan se att hos ensamma resenärer, särskilt kvinnor är rumsbetjäning mycket populärt.
Behov av sällskap
Den egna statusen i ett sällskap påverkas i hög grad utifrån hur du väljer att äta enligt Richard Tellström.
Till och med när vi är ensamma har vi idag dessutom behov av sällskap, även om det bara är ett “articifiellt” sällskap som en surfplatta eller dator.
