Maj-Britt Eriksson med koll på blodsockret

Maj-Britt Eriksson med koll på blodsockret

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Publicerad: 2008-06-24
Uppdaterad: 2012-03-23
Författare: Maud Umaerus

Volvos anläggningar på Hisingen i Göteborg har mer och mer antagit stadsliknande former. Kör man tillräckligt långt in i området hamnar man vid skylten TLA porten. Tar man då till vänster, passerar vakten och snirklar sig fram ytterligare ett par hundra meter är man äntligen framme hos Maj-Britt Eriksson som administrerar ett tiotal ”gubbar” på en av Volvo Lastvagnars sekretessavdelningar.

Hon är lång, blond och smärt med glimten i ögat och bett i repliken.

– Man måste kunna bita ifrån sig, när man, som jag, oftast varit den enda kvinnan i grupper med män, skrattar hon och sätter sig tillrätta på stolen vid skrivbordet samtidigt som en av hennes ”gubbar” tittar in genom dörren och lämnar tillbaka ett par bilnycklar. Hon tackar och berättar att han bytt till vinterdäck på hennes lilla gula ögonsten utanför knuten. Annars kör Maj-Britt – eller Majsan som hon kallas bland vänner – stora tunga lastbilar.

– Kanske inte så ofta nu längre, medger hon. Men jag kan om jag måste. Det var så det upptäcktes. Några månader innan sin 60 års dag förra året (2002) behövde Maj-Britt förnya sitt körkort för tung lastbil och ringde till sin läkare för att få de nödvändiga undersökningarna gjorda och intyget klart. Läkaren konstaterade omgående att Maj-Britt hade för högt blodtryck, över 150/95 mm Hg och att hennes glasögon behövde förnyas. Sagt och gjort.

Medan Maj-Britt ordnade med nya glasögon hos en optiker funderade hon både över sitt höga blodtryck och över olika diffusa symtom hon haft en tid, som till exempel oförklarlig kramp i benen, varit torr i munnen, druckit en del – men ändå inte särskilt mycket (det hade varit en varm sommar och hon hade målat huset) – och sprungit på toaletten oftare än vanligt. Hon bestämde sig för att låta göra en riktig hälsoundersökning.

Fick diagnosen – ändrade sina vanor
När hon då kom på återbesök fick hon beskedet. Hon hade typ 2 diabetes! Maj-Britt blev förskräckt. Hon hade sin mamma i färskt minne. Mamman hade haft diabetes och lidit obeskrivligt av detta. ”Jag ska inte bli som mamma!” tänkte Maj-Britt genast. Vad skulle hon ta sig till?

– Jag har aldrig gillat att ta piller, berättar Maj-Britt, och frågade doktorn om det fanns något annat sätt att kurera sig på och fick rådet att lägga om kosten och motionera mera. Jag var lite överviktig och motionerade inte så mycket som jag borde, fortsätter hon. Jag har aldrig rökt eller druckit alkohol. Även om jag alltid ätit bra mat med mycket frukt och grönsaker har jag ändå ätit alldeles för mycket. Det måste ändras. Jag bestämde mig för att börja äta mindre portioner rätt slags mat och för att börja promenera regelbundet.

Det där med rätt sorts mat är lättare än det låter. Med hjälp av en receptbok från apoteket (kost för hjärtkärlsjuka) och en blodsockermätare, som visade blodsockernivåerna i blodet,
lärde sig Maj-Britt så småningom vilken mat och vilka produkter som innehåller alldeles för mycket socker eller snabba kolhydrater som omvandlas till socker. Vitt bröd, hårt bröd, potatismos, snabbmakaroner är några exempel på luriga fällor. Så var det motionen. Varannan kväll året om i ur och skur går Maj-Britt sina oftast ensamma 50-minuters promenader i området där hon bor. Även om det tar emot.

18 kilo lättare
Med envishet, kunskap, uthållighet och beslutsamhet har Maj-Britt genomfört sitt projekt. När hon till exempel är bortbjuden tackar hon ståndaktigt nej till en portion mat till. Lika ståndaktigt står hon emot retsamma kommentarer om sin ”starka karaktär” osv. ”Jag har ju inget val!” säger hon. ”Vad är alternativet?”

I dag, 18 kilo lättare, drygt ett år efter det att hon fått sin diagnos är hennes blodsockernivåer normala och även blodtrycket har sjunkit till en acceptabel nivå. Utan ett enda läkemedel. Hennes doktor är mycket stolt över henne och tycker hon är en mönsterpatient.

– Visst finns suget efter mat, bekänner hon. Men bara man väntar 15-20 minuter har det försvunnit. Jag lovar. Visst tar det emot ibland att gå den där promenaden, men jag vet ju att jag måste och det är inte så tråkigt att gå ensam. Man hinner tänka och stressa av. Även om Maj-Britts blodsockernivåer nu är normala är hon fortfarande diabetiker och måste ständigt leva därefter. Hennes råd till sina medsystrar och medbröder är: Är du orolig, be doktorn ta ett blodprov för att kontrollera ditt blodsocker.

Visar det sig att du har för höga blodsockernivåer ska du lära dig så mycket du kan om din sjukdom, skaffa dig en bra receptbok – apotekets är toppen – och skaffa gärna en blodsockermätare så att du kan följa dina sockernivåer. Inte sitta stilla. Ut och gå minst 30 minuter om dagen. Gå med i diabetesföreningen på din ort. Där får du hjälp och stöd. De har informationsmöten och utbildningsdagar. Sist men inte minst: Ge inte upp! Det går att lägga om sina vanor.

Typ 2 diabetes
Det finns cirka 400 000 svenskar har konstaterad typ 2 diabetes men ännu fler har sjukdomen. Forskare räknar med att var tredje svensk mellan 25 och 65 år har diabetes utan att veta om det. Man säger att svenska diabetespatienter haft sjukdomen i 8 år innan den upptäcks. Experter på Socialstyrelsen börjar nu tala om att testa alla svenskar över 40 år för att hitta diabetikerna. Tidig upptäckt och behandling med ändrade matvanor och mer motion ger ett bättre, friskare och längre liv.

Det moderna sättet att leva medför att kroppen tillförs alltför stora mängder näring. Under de senaste 30 åren har genomsnittsmannen ökat 8 kilo i vikt! Typ 2 diabetes är en kronisk sjukdom som ger för höga nivåer av socker i blodet.

När vi äter höjs sockerhalten i blodet. Bukspottkörteln producerar insulin som ska hålla blodsockerhalten på rätt nivå. Om bukspottkörteln producerar för lite insulin eller kroppen inte kan ta vara på det stiger blodsockerhalterna i blodet. Smygande symtom för höga blodsockerhalter är trötthet, muntorrhet, törst, stora mängder urin och synbortfall.

Eftersom symtomen är smygande kan en person gå med sjukdomen länge utan behandling.
Sockerhalten i blodet hålls lättast på en jämn nivå om man äter mat som bryts ner långsamt, till exempel grovt bröd, grova frukostflingor och pasta gjord på durumvete och kokt knappt mjuk. Vi håller oss mätta längre. Snabba kolhydrater som socker, vitt mjöl och snabb-ris höjer blodsockret, gör oss feta och snabbt hungriga igen.

Högt blodsocker leder till skador på kroppens organ. Ju högre nivåer desto större är risken för allvarliga skador. Höga blod-sockerhalter ökar risken 3 gånger att få hjärtinfarkt och slaganfall. Risken att bli blind är 10 gånger större och 20 gånger större att tvingas amputera underbenet. Risken för njurskador och nervskador är stor liksom risken att dö i förtid.

Insulinets uppgift är alltså att hålla blodsockerhalten på rätt nivå. Det innebär att insulinet ska öppna celler så de kan ta emot sockret och bygga in det i cellerna. Visserligen producerar typ 2 diabetikern insulin men inte i tillräcklig mängd. Sockret stannar alltså kvar i blodet.

Är personen dessutom överviktig har han eller hon fler celler att mätta och insulinet räcker ännu mindre till. Därför innebär en viktminskning (färre celler) att insulinproduktionen räcker till igen och motionen gör känsligheten för insulin bättre.

Behandling
Första steget i behandling av diabetes är förändrade matvanor och mer motion. Om inte denna behandling räcker finns läkemedel i tablettform som antingen stimulerar bukspottkörteln att producera mer insulin eller också läkemedel som ökar insulinets effekt. I framtiden kan det finnas vaccin för vissa patienter med typ 2 diabetes. Detta testas för närvarande på ett par sjukhus i Sverige. Efter hand kan det bli nödvändigt att tillföra kroppen
insulin.

Förebyggande
Man kan minska risken att få typ 2 diabetes. Man kan till och med få lätt förhöjda blodsockernivåer att bli normala. Men det kräver att man lägger om sin livsstil åt det sundare hållet. Även om det verkar tjatigt så är de gyllene reglerna: Motionera mera. Ät mindre fett. Ät mera fibrer. Sluta röka. Stressa mindre (försök i alla fall). Blodtrycket sjunker, kilona rasar och blodsockernivåerna normaliseras!

 

Veckans fråga

Har du drabbats av influensan än i år?

Nyhetsbrev

E-postadress