Kort och koncentrerat – Vad betyder ADHD?

Kort och koncentrerat – Vad betyder ADHD?

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

ADHD står för Attention Deficit/Hyperactivity Disorder. Den svenska benämningen är hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning.

Vem drabbas?
Mellan tre och sex procent av alla skolbarn lider av ADHD. Sjukdomen är dubbelt så vanlig bland pojkar.

Hur yttrar sig sjukdomen?
Pojkar och flickors symtom skiljer sig ofta åt. Vanliga symtom hos pojkar är ouppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet. Alla barn har svårt att koncentrera sig, är ouppmärksamma, överaktiva och impulsiva lite då och då kan det verka svårt att skilja mellan ”busiga barn” och barn med ADHD. Den stora skillnaden är att barnet med ADHD saknar förmåga att planera och organisera sina handlingar. Att handla impulsivt utan att tänka hör också till sjukdomen. Många saknar förmågan att ansamla energi och motivation saknas.

Vanliga symtom hos flickor är nedstämdhet och dålig självkänsla. Kroppsliga symtom som huvudvärk eller magsmärtor förekommer ofta.

Vad är det för fel?
Pannloben och lillhjärnan arbetar annorlunda, det visar undersökningar med magnetkamera. Kommunikationen mellan nerver som använder signalämnen som dopamin och noradrenalin tycks också vara annorlunda.

Varför vet man inte mer?
Hjärnan är det mest komplexa vi känner till. Den består av miljontals celler som ständigt samverkar på tusentals olika sätt. Att studera hjärnan utan att skada eller störa dess funktioner är svårt. Ofta är forskarna begränsade till att undersöka en funktion eller del av hjärnan i taget vilket gör det svårt att få en helhetsbild. Vår kunskap om hjärnans sjukdomar är därför fortfarande begränsad.

Varför drabbas man?
Både miljö och arv spelar roll. Forskning tyder på att det krävs fel på flera ställen i den genetiska koden. Rökning och alkohol under graviditeten utgör en stor risk för barnet och flera studier visar att det ökar risken att drabbas av ADHD. Syrebrist under förlossningen eller under spädbarnstiden innebär också en ökad risk.

Har ADHD med uppfostran att göra?
En otrygg miljö eller ”dålig” uppfostran orsakar inte ADHD. Däremot kan sjukdomen förvärras av familjeproblem.

Hur behandlas ADHD?
En kombination av medicin och psykosocial behandling har i flera studier visats mest effektiv. Centralstimulerande läkemedel som påverkar balansen mellan noradrenalin och dopamin har god effekt på ADHD, behandlingen pågår i cirka tre månader.

Till fel person eller i för höga doser är centralstimulerande läkemedel ett gift som ökar risken för beroende. Hos personer med ADHD tycks medicinen istället kompensera för den obalans hjärnan som redan finns. Två av tre barn förbättras och knappt hälften av alla som behandlas slipper sina symtom, visar studier. Det tycks inte heller finnas en ökad risk att utveckla beroende.

Går ADHD över?
Hälften av alla som har ADHD i skolåldern känner av sina symtom efter tonåren. Flertalet tycker dock att de fungerar bättre. Orsaken är troligen att man hittat olika sätt att kompensera för sina handikapp.

Är ADHD en ny sjukdom?
Forskning kring ADHD har pågått i över hundra år. Diagnosen ADHD har varit omdebatterad och under lång tid diskuterande forskarna om sjukdomen hade en biologisk eller psykologisk orsak. Anhängare av den psykologiska tanken hävdade brister i föräldrarnas förmåga att uppfostra sitt barn. I dag finns ingen vetenskaplig grund för att ADHD orsakas av misslyckad uppfostran. Det finns däremot övertygande medicinska bevis för att delar av hjärnan arbetar på ett annorlunda och att balansen mellan signalämnen avviker.

Artikel publicerad i Tidskriften Doktorn nr 3 2005

 

Veckans fråga

Har du någon gång känt dig deprimerad?

Nyhetsbrev

E-postadress